Hur många bärs på ett grävjobb?

JOURNALISTI
18.8.2017

Magnus Londen, text

magnus.londen@gmail.com

Skribenten är frilansjournalist och författare från Helsingfors.

En värld med endast annonser och så kallade ”sponsorerade inlägg” är den tommaste av världar, skriver Magnus Londen.

Ponera att jag vill göra en Facebook-annons riktad till ”Personer som har visat intresse för eller gillar sidor relaterade till Grävande journalistik” (Facebooks formulering).

Hur många sådana personer finns det i världen? Alla älskar ju gediget journalistiskt hantverk, avslöjanden baserade på fakta, grävande som rättar till oförrätter, eller hur?

Tja, enligt Facebook finns det exakt 10 513 840 stycken dylika individer i nätverket.

Cirka fem promille av Facebooks två miljarder användare är alltså definierade som intresserade av gediget journalistiskt hantverk.

Är det mycket eller lite?

Här behövs perspektiv. Låt oss jämföra:

Enligt Facebook finns det 729 miljoner som är intresserade av ”livet” (jag hade i och för sig hoppats på ett större intresse för livet).

Knappt över en miljard är intresserad av ”film”.

Över 1,1 miljarder är intresserade av ”mat och dryck”.

Oj då. Men intresset för grävande journalistik måste ju i proportion vara högre i nordiska demokratier, i samhällen där medvetna och taggade medborgare bor, där vi är kritiska och upplysta... visst är det så? Snälla.

 

Enligt Facebook spårningar finns det 3 000 fans av grävande journalistik i Finland – du som läser detta är förresten med relativt stor sannolikhet en av dem.

Man kan förstås tänka brett och räkna in även dem som är intresserade av grävmaskiner. De är nämligen tre gånger fler. Men låt oss inte förleda oss själva. Faktum kvarstår. Tre tusen.

Igen krävs här lite perspektiv. Eftersom jag själv tycker om, förutom grävande, även god bärs jämförde jag med antalet intressenter i subkulturen kring denna rusdryck:

Intressen > Mat och dryck > Alkoholhaltiga drycker > Öl.

Resultat: På varenda en som aktivt diggar grävande journalistik i Finland går det, enligt FB, fler än sjuttio som har bische som ett av sina livsintressen.

Sjuttio bärs på en bra juttu, liksom.

Sjuttio bärs på en bra juttu. I den formuleringen gömmer sig sanningen för dagens medielandskap. Öl och grävmaskiner, musik och film – det är konsumtion och därför intressant för alla som producerar något som det går att annonsera för.

 

Tidigare kunde och skulle de där grävande artiklarna i gammelmedia blandas med annonser för till exempel just grävmaskiner. Men i dag behöver maskinannonserna inte längre det journalistiska grävandet, det räcker med en nätannons som talar direkt till fansen.

Och därmed kollapsar gammelmedias ekonomi.

Så det är dags att ge upp? Att i stället halsa sjutti bärs? Eller köpa en grävmaskin?

Det lättaste svaret är ja! Ge upp!

Men det rättaste svaret, tycker jag, är nej! Kämpa på, men var smart, anpassa, förbättra, förändra.

En värld med endast annonser och så kallade ”sponsorerade inlägg” är den tommaste av världar. Därför påstår jag att både annonsörer och konsumenter förr eller senare kommer att tröttna.

Och vem vet, det kan ju vara ett avslöjande grävjobb som förändrar allt.

... Bara annonsen för jobbet når ut till fler än 3 000 hardcore-fans i Finland.



5 2020
Arkisto

Tämä voi olla ainoa tilaisuutemme mediatukeen

Ruotsissa, Tanskassa ja Norjassa valtio on jakanut journalismille koronatukea 24 – 66 miljoonaa euroa normaalin mediatuen päälle. Suomessa tiedonvälitystä ei tueta, vielä. Nyt tilanne on kuitenkin lupaavampi kuin vuosikymmeniin, kirjoittaa Maria Pettersson.

Kuohuva toimitus on loistopaikka edetä uralla, Riikka Räisänen

Ylen uutis- ja ajankohtaistoimituksen päätoimittaja tietää jo, kuka kolumnisti seuraavaksi ehdottaa yhtiön rahoituksen leikkaamista.

Koronan mukana kiire katosi ja filosofia palasi

Kodissamme on nukuttu enemmän kuin aikoihin. Yhtenä yönä en saanut unta, kun olin nukkunut niin jumalattoman paljon edellisinä, kirjoittaa Lauri Rotko.

Medier med mössan i hand

”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.

Mediatuki on demokratiatuki – ja poliitikkojen olisi aika ymmärtää se

”Median asia ei ole vain median asia. Se on kansalaisten asia. Ja tämä tuntuu poliitikoilta unohtuneen”, kirjoittaa Hanne Aho.

Arvoisat kansalaiset, muistakaa resilienssi!

”Lohdullista – mutta samalla oireellista – on se, että moni journalisti pyrkii edelleen selittämään resilienssin”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Verkko toi uutta ay-koulutukseen

”Verkkokoulutus osoittautui yllättävän käteväksi ja vuorovaikutukselliseksi koulutusmuodoksi”, kirjoittaa työehtoasiamies Terhi Tarvainen.

Direktsändningarnas man

Döda: Redaktör Tomas Ek 6. 1.1957 Helsingfors – 2. 5.2020 Helsingfors

Teräväkielinen pomo muisti myös kannustaa

Kuolleita: Päätoimittaja Pekka Hyvärinen 20. 7. 1951 Kuopio – 10. 5. 2020 Helsinki

Uutisia, ei niinkään analyysejä

Kuolleita: Toimittaja Olli Pohjanpalo 21. 3. 1954 Hamilton Kanada – 11. 5. 2020 Helsinki

”Julkaistu kuva oli hyvä kuva”

Kuolleita: Valokuvaaja Mauri Vuorinen 11. 10. 1928 Hämeenkyrö – 30. 3. 2020 Tampere

Oikeutta puolustava marjakapitalisti

Kuolleita: Toimittaja Helena Hyvärinen 6.11. 1950 Tampere – 1.5.2020 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta