Hur många bärs på ett grävjobb?

JOURNALISTI
18.8.2017

Magnus Londen, text

magnus.londen@gmail.com

Skribenten är frilansjournalist och författare från Helsingfors.

En värld med endast annonser och så kallade ”sponsorerade inlägg” är den tommaste av världar, skriver Magnus Londen.

Ponera att jag vill göra en Facebook-annons riktad till ”Personer som har visat intresse för eller gillar sidor relaterade till Grävande journalistik” (Facebooks formulering).

Hur många sådana personer finns det i världen? Alla älskar ju gediget journalistiskt hantverk, avslöjanden baserade på fakta, grävande som rättar till oförrätter, eller hur?

Tja, enligt Facebook finns det exakt 10 513 840 stycken dylika individer i nätverket.

Cirka fem promille av Facebooks två miljarder användare är alltså definierade som intresserade av gediget journalistiskt hantverk.

Är det mycket eller lite?

Här behövs perspektiv. Låt oss jämföra:

Enligt Facebook finns det 729 miljoner som är intresserade av ”livet” (jag hade i och för sig hoppats på ett större intresse för livet).

Knappt över en miljard är intresserad av ”film”.

Över 1,1 miljarder är intresserade av ”mat och dryck”.

Oj då. Men intresset för grävande journalistik måste ju i proportion vara högre i nordiska demokratier, i samhällen där medvetna och taggade medborgare bor, där vi är kritiska och upplysta... visst är det så? Snälla.

 

Enligt Facebook spårningar finns det 3 000 fans av grävande journalistik i Finland – du som läser detta är förresten med relativt stor sannolikhet en av dem.

Man kan förstås tänka brett och räkna in även dem som är intresserade av grävmaskiner. De är nämligen tre gånger fler. Men låt oss inte förleda oss själva. Faktum kvarstår. Tre tusen.

Igen krävs här lite perspektiv. Eftersom jag själv tycker om, förutom grävande, även god bärs jämförde jag med antalet intressenter i subkulturen kring denna rusdryck:

Intressen > Mat och dryck > Alkoholhaltiga drycker > Öl.

Resultat: På varenda en som aktivt diggar grävande journalistik i Finland går det, enligt FB, fler än sjuttio som har bische som ett av sina livsintressen.

Sjuttio bärs på en bra juttu, liksom.

Sjuttio bärs på en bra juttu. I den formuleringen gömmer sig sanningen för dagens medielandskap. Öl och grävmaskiner, musik och film – det är konsumtion och därför intressant för alla som producerar något som det går att annonsera för.

 

Tidigare kunde och skulle de där grävande artiklarna i gammelmedia blandas med annonser för till exempel just grävmaskiner. Men i dag behöver maskinannonserna inte längre det journalistiska grävandet, det räcker med en nätannons som talar direkt till fansen.

Och därmed kollapsar gammelmedias ekonomi.

Så det är dags att ge upp? Att i stället halsa sjutti bärs? Eller köpa en grävmaskin?

Det lättaste svaret är ja! Ge upp!

Men det rättaste svaret, tycker jag, är nej! Kämpa på, men var smart, anpassa, förbättra, förändra.

En värld med endast annonser och så kallade ”sponsorerade inlägg” är den tommaste av världar. Därför påstår jag att både annonsörer och konsumenter förr eller senare kommer att tröttna.

Och vem vet, det kan ju vara ett avslöjande grävjobb som förändrar allt.

... Bara annonsen för jobbet når ut till fler än 3 000 hardcore-fans i Finland.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta