Hur många bärs på ett grävjobb?

JOURNALISTI
18.8.2017

Magnus Londen, text

magnus.londen@gmail.com

Skribenten är frilansjournalist och författare från Helsingfors.

En värld med endast annonser och så kallade ”sponsorerade inlägg” är den tommaste av världar, skriver Magnus Londen.

Ponera att jag vill göra en Facebook-annons riktad till ”Personer som har visat intresse för eller gillar sidor relaterade till Grävande journalistik” (Facebooks formulering).

Hur många sådana personer finns det i världen? Alla älskar ju gediget journalistiskt hantverk, avslöjanden baserade på fakta, grävande som rättar till oförrätter, eller hur?

Tja, enligt Facebook finns det exakt 10 513 840 stycken dylika individer i nätverket.

Cirka fem promille av Facebooks två miljarder användare är alltså definierade som intresserade av gediget journalistiskt hantverk.

Är det mycket eller lite?

Här behövs perspektiv. Låt oss jämföra:

Enligt Facebook finns det 729 miljoner som är intresserade av ”livet” (jag hade i och för sig hoppats på ett större intresse för livet).

Knappt över en miljard är intresserad av ”film”.

Över 1,1 miljarder är intresserade av ”mat och dryck”.

Oj då. Men intresset för grävande journalistik måste ju i proportion vara högre i nordiska demokratier, i samhällen där medvetna och taggade medborgare bor, där vi är kritiska och upplysta... visst är det så? Snälla.

 

Enligt Facebook spårningar finns det 3 000 fans av grävande journalistik i Finland – du som läser detta är förresten med relativt stor sannolikhet en av dem.

Man kan förstås tänka brett och räkna in även dem som är intresserade av grävmaskiner. De är nämligen tre gånger fler. Men låt oss inte förleda oss själva. Faktum kvarstår. Tre tusen.

Igen krävs här lite perspektiv. Eftersom jag själv tycker om, förutom grävande, även god bärs jämförde jag med antalet intressenter i subkulturen kring denna rusdryck:

Intressen > Mat och dryck > Alkoholhaltiga drycker > Öl.

Resultat: På varenda en som aktivt diggar grävande journalistik i Finland går det, enligt FB, fler än sjuttio som har bische som ett av sina livsintressen.

Sjuttio bärs på en bra juttu, liksom.

Sjuttio bärs på en bra juttu. I den formuleringen gömmer sig sanningen för dagens medielandskap. Öl och grävmaskiner, musik och film – det är konsumtion och därför intressant för alla som producerar något som det går att annonsera för.

 

Tidigare kunde och skulle de där grävande artiklarna i gammelmedia blandas med annonser för till exempel just grävmaskiner. Men i dag behöver maskinannonserna inte längre det journalistiska grävandet, det räcker med en nätannons som talar direkt till fansen.

Och därmed kollapsar gammelmedias ekonomi.

Så det är dags att ge upp? Att i stället halsa sjutti bärs? Eller köpa en grävmaskin?

Det lättaste svaret är ja! Ge upp!

Men det rättaste svaret, tycker jag, är nej! Kämpa på, men var smart, anpassa, förbättra, förändra.

En värld med endast annonser och så kallade ”sponsorerade inlägg” är den tommaste av världar. Därför påstår jag att både annonsörer och konsumenter förr eller senare kommer att tröttna.

Och vem vet, det kan ju vara ett avslöjande grävjobb som förändrar allt.

... Bara annonsen för jobbet når ut till fler än 3 000 hardcore-fans i Finland.



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta