Redaktörens uppgift är att göra sommarpratet lyssnarvänligt. ”Pratarna är ofta vana att uttrycka sig, men deras manus behöver i regel förenklas och konkretiseras”, säger Heidi Grandell-Sonck.

På sommaren tar gammelradion revansch

Sommar i P1

Originalet som sändes första gången 1959.

58 sommarvärdar presenteras i juni varje år vid en uppmärksammad presskonferens, i år den 14.6.

Sommarvärdarna utses av Namnkommittén, förutom den som lyssnarna väljer fram.

Sedan 2011 sänds det motsvarande programkonceptet Vinter i P1 under åtta dagar under jul- och nyårshelgen.

 

Yle Vegas sommarpratare

Sändes första gången 2005.

40 sommarpratare som har 56 minuter och 56 sekunder till förfogande.

Programmen är inspelade under våren och försommaren.

 

Sommarpratare i Ålands Radio

Sändes första gången 1997.

35 sommarpratare.

Programmen sänds direkt.

JOURNALISTI
16.6.2017

Johan Svenlin, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Sommarpratare är ofta amatörer vid mikrofonen, men ändå spetsar vi öronen åt deras berättelser. Kanske för att det ligger så mycket redaktionellt arbete bakom.

Sommaren är den tiden på året när vi ger oss själva tid att lyssna på kända, halvkända och okända personer som får prata oavbrutna och spela sina favoritlåtar. Vissa gör det så bra att man tio år senare kommer ihåg exakt på vilken plats man befann sig och hur man kände sig just när man lyssnade på programmet.

”Det finns en allmän känsla bland våra sommarvärdar att de är utvalda och därför bjuder de på sig själva och gör sitt allra yttersta för att deras radioprogram ska bli så bra som de bara kan bli”, förklarar Bibi Rödöö, programchef på Sveriges Radios P1:s Sommar.

Originalet Sommar i P1 sändes första gången 1959 och har senare fått motsvarigheter både i Ålands Radio (sedan 1997) och i Yle Vega (sedan 2005). Medan reklamradiokanalerna och Spotity bidragit till att fragmentera lyssnandet under 2000-talet har Sommar i P1 bjudit på en motvikt, där man kan gå på djupet och stanna kvar i en känsla utan att den flamsas bort eller avbryts av en högljudd jingel.

Programmet har fått ett uppsving, räknat i lyssnartal och som källa till nyheter i andra medier. Konceptet Sommar i P1 är enkelt: under några sommarveckor får en ny sommarvärd varje dag 90 minuter till sitt förfogande att prata om valfritt ämne och spela valfri musik.

”Värdarna är olika och de mår olika och därför blir varje program unikt, trots att vissa personer medverkat flera gånger. De flesta är ovana att prata i radio och därför är det viktigt att det skapas ett förtroende mellan värden och producenten.”

Som ett exempel på gott samarbete mellan pratare och producent nämner Rödöö alpinstjärnan Anja Pärsson och producenten Henrik Johnsson häromåret.

”Det var i hennes sommarprat som hon berättade att hon bor ihop med en kvinna och att de väntar barn tillsammans. Hon var otroligt nervös inför sändningen och det blev också en stor nyhet både i Sverige och i den internationella alpina skidvärlden. Sådana personliga avslöjanden kräver att värden och producenten hittat varandra och har ett starkt ömsesidigt förtroende.”

 

Sporrade av SR P1:s framgångar med Sommar startade Yle Vega sin egen version för tolv år sedan. Redaktionen för Vegas Sommarpratare har gjort studiebesök hos storasyster i Stockholm och sticker inte under stol med att förebilden finns i Sverige. Grundidén är densamma, men programtiden är kortare och resurserna för redaktionell sparring betydligt mindre.

”Det är otroligt att ett programformat som är så enkelt och tvådimensionellt kan vara så populärt. Folk vill bevisligen ha genomarbetade radioprogram, där man får prata om personliga ämnen”, säger Heidi Grandell-Sonck, projektledare och redaktör för Vegas Sommarpratare.

Under våren och försommaren har hon haft bråda dagar när alla pratare ska ta sig i mål med manus och inspelning.

”De flesta jobbar dagtid så jag får ofta ta kvällar och veckoslut till hjälp för att kunna träffa dem när de är lediga.”

Nu har hon just återvänt från Borgå, där hon spelat in Jan-Erik Andelins sommarprat. Han är en av de journalister som kommer att sommarprata i Yle Vega i år.

”I fjol hade vi ovanligt många politiker och när man har en politiker måste man väga upp det med andra politiker som representerar andra partier och andra värderingar. I år har vi stor vikt på kultur- och mediepersonligheter. Jag har lite dåligt samvete över att vi också i år har så få idrottare.”

Tillsammans med Svenska Yles lokalredaktioner och kollegan Elisabeth Morney samlar Grandell–Sonck ständigt på sig intressanta personer med anknytning till Svenskfinland. I början av året börjar listan ta form och sedan spelas sommarprogrammen in mellan i februari och juni.

”Jag ringer upp och berättar om konceptet och sedan bestämmer vi om en träff där vi diskuterar ämnesval. Vi utgår från sommarpratarens vilja att berätta och försöker göra upp ett grovt manus redan vid första träffen. Sedan börjar skrivprocessen för sommarprataren.”

Ett tecken på att Vegas Sommarpratare håller på att etablera sig är att det blir färre och färre för varje år som tackar nej till att medverka. I år avböjde drygt 20 tillfrågade.

”Den vanligaste orsaken bland de som tackar nej är att de vet att de inte kommer att hinna just då. Det förutsätter ändå att de skriver ett manus som kommer att bollas fram och tillbaka, de ska boka in tid för inspelning och förbereda sig på olika sätt.”

 

I årets uppsättning har hon fått med två som tidigare tackat nej, nämligen Arja Saijonmaa och Lill Lindfors.

”De var glada att höra att vårt program är en halvtimme kortare än SR:s Sommar.”

Det finns ännu namn på önskelistan för framtiden.

”Ja, Linus Torvalds, men han svarar inte ens på mina mejl. Trots att jag försökt upprepade gånger på olika sätt har jag inte lyckats. Men det finns flera exempel som visar att det lönar sig att inte ge upp. Robert Helenius försökte jag få med länge och i fjol lyckades det.”

Efter en titt på listan över Ålands Radios 35 sommarpratare kan man konstatera att gardet till största delen är okänt för en som inte har stenkoll på Åland.

”Vi har tagit emot ovanligt många tips från våra lyssnare i år. En del pratare är okända också för oss, men det är viktigt att varje sommarpratare har en intressant historia att berätta”, säger Josefina Jansson, producent på Ålands Radio.

Till skillnad från Yle Vega sänder Ålands Radio sina sommarprat direkt. Det sätter igång fjärilar i magen hos många pratare, men ger dem också en möjlighet att vara dagsaktuella.

”Jag föredrar direktsändning som på Åland, där man tar med sig en trave skivor och aktuella ämnen. Det är svårt att vara aktuell när programmet är inspelat månader på förhand”, säger Staffan Bruun, som tidigare sommarpratat i Ålands Radio och i år premiärpratar i Yle Vega.

Han kommer att berätta om hur han blev journalist, om hur han kom till Hufvudstadsbladet och hur han lämnade samma tidning.

”Jag tar också upp Finlands flyktingpolitik och hur vi låter bli att ta vårt ansvar. Det blir både anekdoter och allvar”, lovar Bruun.

Sommar i P1

Originalet som sändes första gången 1959.

58 sommarvärdar presenteras i juni varje år vid en uppmärksammad presskonferens, i år den 14.6.

Sommarvärdarna utses av Namnkommittén, förutom den som lyssnarna väljer fram.

Sedan 2011 sänds det motsvarande programkonceptet Vinter i P1 under åtta dagar under jul- och nyårshelgen.

 

Yle Vegas sommarpratare

Sändes första gången 2005.

40 sommarpratare som har 56 minuter och 56 sekunder till förfogande.

Programmen är inspelade under våren och försommaren.

 

Sommarpratare i Ålands Radio

Sändes första gången 1997.

35 sommarpratare.

Programmen sänds direkt.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta