Ny i branschen. Tom Simola lämnar jobbet som stadsdirektör i Raseborg för att bli vd på Förlags ab Sydvästkusten. ”Det här blir inget kort inhopp. Även om vi snabbt ska börja ändra saker och ting finns det utmaningar för många många år.”

Hela havet stormar på vd-stolarna

Tom Simola, 48 år

Utbildning: jur.kand. från Turun yliopisto 1993.

Jobb: Vd för Förlags Ab Sydvästkusten från och med 1 maj 2017.

Hobbyer: Fotboll – spelar ”gubbfotboll” och är lagledare för Kimito Sportförenings B-juniorer.

Övrigt: Frimurare sedan 10 år tillbaka. ”Det är en social grej. Jag har aldrig reflekterat över det (att enbart män kan vara medlemmar). Det är bra att det finns vissa saker som har traditioner, allt behöver inte bli hypermodernt”.

Se en längre intervju med Svante Wahlbeck i Journalisten 3/2015 där Wahlbeck presenteras som nytillträdd vd för HSS Media.

JOURNALISTI
5.5.2017

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Nya strategier, nya målsättningar och framför allt tillväxt. De finlandssvenska mediehusens nya verkställande direktörer vill sätta fart på branschen.

Under våren blev det klart att Svante Wahlbeck går från HSS Media till KSF Media. Raseborgs stadsdirektör Tom Simola rekryterades till vd för Förlags Ab Sydvästkusten, som bland annat ger ut Åbo Underrättelser och Pargas Kungörelser. I Österbotten håller MittMedias förra vd Thomas Peterssohn i trådarna tills HSS Media hittar en ny vd.

Vad är på gång och hur ser de nya direktörerna på sina bolag?

Vi börjar i Ekenäs där Tom Simola tar emot i stadshuset vid Rådhustorget. När intervjun görs är det exakt två veckor tills han ska börja på sitt nya jobb i Åbo.

Utnämningen av Simola väckte en hel del diskussion, både i Raseborg där Simola jobbat knappt två år och på Åbo Underrättelser där samhällsreportern Dan Lolax beskrev utnämningen som ”ytterst problematisk” (Svenska Yle, 24.3.2017).

 

I grunden handlar problematiken om kopplingen mellan ÅU som övervakare av den politiska makten och Simola som beredare för den politiska makten. Simola var i flera års tid kommundirektör i Kimito och senare på Kimitoön som hör till ÅU:s främsta bevakningsområden. Simola själv förstår inte alls kritiken.

”Varför skulle jag ha en agenda i någon fråga överhuvudtaget?”

Simola har också varit kritisk mot ÅU:s rapportering. Till exempel den 5 november i fjol skrev Simola på sin Facebooksida:

”Det är inte ovanligt att artiklar i Åbo Underrättelser innehåller sakfel. I dag framför ÅU på första sidan direkt lögn (...). Jag undrar nog vad ÅU har för agenda? Håhå och suck!”

Uppdateringen kom samma dag som ÅU publicerat en uppföljande artikel om fallet där sex anställda vid Raseborgs byggnadstillsyn anmält två fullmäktigeledamöter samt Simola för trakasserier (se bl.a. Svenska Yle 28.9.2016).

I ÅU:s artikel gav Simola sin syn på saken, det blev också klart att arbetarskyddschefen inte kommit fram till att Simola skulle ha betett sig osakligt på det fullmäktigemöte som anmälan gällde.

Simola går inte in på vilka sakfel ÅU publicerat. Han konstaterar att han har en stark känsla för rättvisa och tycker att man i tidningen ”kan påstå vad som helst om man har belägg för det”.

 

Simola byter en kommun med 1 900 anställda till ett medieföretag med 29 anställda. Varför?

”Jag har jobbat 16 år i det kommunala och tycker att jag har lärt mig det jag kan lära mig. Det är inte alltid man får den här möjligheten i livet.”

Simola beskriver mediebranschen som jätteintressant och han ser fram emot att få vara med om den ”explosionsartade” utveckling som branschen står inför. Han tror starkt på bolagets två huvudvarumärken: Åbo Underrättelser och Pargas Kungörelser och han talar om att skapa tillväxt.

Hur ska det ske?

”Genom att ha så intressanta produkter att man varje dag vill läsa våra tidningar, både på nätet och på pappret. Jag tror det finns en hel del vi kan göra annorlunda i framtiden med nya sätt att jobba och genom ny aktivitet.”

Simola kastar också fram en tanke om att det för läsaren inte ska spela någon roll vem som är ägaren så länge slutprodukten håller en hög kvalitet.

”I dag har KSF vissa tidningar, HSS vissa tidningar och finskspråkiga mediehus vissa tidningar. Vad är det som säger att det alltid ska vara så?”

Något förtydligande vägrar Simola ge eftersom allt fortfarande är öppet när det gäller bolagets strategi. Arbetet med den ska köra igång omedelbart för att kunna presenteras på hösten. Före det vill Simola föra enskilda samtal med alla i personalen och att lära sig mer om bolaget.

 

På Mannerheimvägen 18 i Helsingfors sitter Svante Wahlbeck i en opersonlig glaskub med tomma bokhyllor. Skrivbordet är nästan tomt. Framme ligger en bärbar dator och två böcker om ledarskap.

Förväntningarna på Wahlbeck är höga. Under de tio senaste åren har det anrika tidningshusets förlust gått från 4 miljoner euro till knappt 8 miljoner euro (2016). Detta trots diverse olika räddningsförsök av tre olika verkställande direktörer.

Det primära ekonomiska målet i dag är att kraftigt minska förlusten och att bromsa upplagetappet. År 2017 bolaget ska inte göra mer förlust än fem miljoner euro, men Wahlbeck vill mer än så.

”Vi ska vara bäst i klassen och mäta oss mot våra kolleger.”

I en intervju för Hbl sade Wahlbeck att han vill göra KSF Media till ett framgångsrikt företag igen. Hur ska det lyckas?

”Vi måste tro på oss själva, på vad vi gör och få läsarna och annonsörerna att tro på oss.”

Wahlbeck, som beskriver sig som otålig, har tillsammans med ledningsgruppen redan satt igång arbetet med en ny strategi. Bland annat vill Wahlbeck granska affärsmodellen för webben.

”I dag kommer man gratis åt en stor del av det vi producerar bara genom att registrera sig. En sådan modell ger inte så mycket intäkter.”

På att-göra-listan finns också en genomgång av ledningsstrukturen, produktpaletten, titlarna och deras förhållande till gruppen.

”Hur mycket är styrt från KSF Medias sida och hur mycket får eller bör man ta ansvar för lokalt?”

Det finns ändå en sak som är viktigare än det andra, det Svante Wahlbeck kallar sitt ”mantra”, att i mycket högre grad lyssna på läsarna och fråga vad de förväntar sig.

”Kunden har rätt också inom mediebranschen. Alla behöver förstå att det är någon som ska betala vår lön och de pengarna kommer från våra läsare och annonsörer.”

Wahlbeck hittar många likheter mellan KSF Media i dag och det HSS Media han klev in på 2015. Många har ändå påpekat att marknaderna i Österbotten och i Södra Finland är olika och att samma recept inte fungerar överallt.

”Det är något man försökt använda som en bortförklaring till ett dåligt resultat. Jag tycker man ska ta ansvar för sitt resultat och inte skylla på en dålig marknadssituation, Google eller på Yle. Det är säkert något fel i ens egen produkt om ingen vill ha den.”

Hur ska då det finlandssvenska mediefältet se ut i framtiden? Wahlbeck hoppas på betydligt mer samarbete och han frågar sig om det är ändamålsenligt med tre små mediebolag på svenska i Finland där alla har egen kundtjänst, prenumerationsförsäljning och annonsproduktion.

”Jag hoppas jag kan dra mitt strå till stacken och moderera ett djupare samarbete. Vi ska titta på vad vi kan göra tillsammans och göra det företagsmässigt kallt, utan att blanda in känslor, regionalpolitik eller journalistik.”

För artikeln har också Harry Serlo, avgående vd på Förlags Ab Sydvästkusten och företagets styrelseordförande Lasse Svens intervjuats. Även Marko Joas, professor i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi har konsulterats.

Tom Simola, 48 år

Utbildning: jur.kand. från Turun yliopisto 1993.

Jobb: Vd för Förlags Ab Sydvästkusten från och med 1 maj 2017.

Hobbyer: Fotboll – spelar ”gubbfotboll” och är lagledare för Kimito Sportförenings B-juniorer.

Övrigt: Frimurare sedan 10 år tillbaka. ”Det är en social grej. Jag har aldrig reflekterat över det (att enbart män kan vara medlemmar). Det är bra att det finns vissa saker som har traditioner, allt behöver inte bli hypermodernt”.

Se en längre intervju med Svante Wahlbeck i Journalisten 3/2015 där Wahlbeck presenteras som nytillträdd vd för HSS Media.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta