Att lita på sin tidning

JOURNALISTI
5.5.2017

Magnus Londen
magnus.londen@gmail.com
Skribenten är frilansjournalist och författare från Helsingfors.

Det var visst ett anrikt jeansmärke som i föränderliga tider på 1980-talet körde på sloganen ”Quality never goes out of style”. Samma kunde sägas om lokaljournalistiken idag, skriver Magnus Londen.

I Lina Laurents artikel på föregående uppslag sägs mycket intressant.

Det antyds (och det antyds blott) till exempel att allt från mera samarbete (vilket är välkommet) till en större omorganisering till en fusion av de finlandssvenska tidningshusen – möjligtvis – står på agendan.

Det är alltså synnerligen spännande tider.

Men ännu intressantare är det som inte sägs.

 

Raseborgs tidigare stadsdirektör Tom Simola tar som bekant i dagarna över på Förlags Ab Sydvästkusten. Då är det minst sagt uppseendeväckande att en så erfaren samhällsreporter som Åbo Underrättelsers Dan Lolax reagerar så här:

”Jag tror att förtroendet kan få sig en törn av den här utnämningen.” (Yle 24.3.2017)

Orsaken Lolax uppger är att Simola, som tidigare varit kommundirektör på Kimito, varit kritisk gentemot ÅU:s bevakning. Lolax menar också att en tidigare kommundirektör har så många tentakler ute i ett lokalsamhälle – där han fortfarande bor – att allt som ÅU nu gör kommer att speglas mot denna koppling.

Visst, det finns en överdrift i det påståendet, men det finns också allvarlig substans.

Nåväl. Nu gavs då Simola möjlighet att bemöta kritiken och inge förtroende. Men istället blev det så här:

”Varför skulle jag ha en agenda i någon fråga överhuvudtaget?”

 

That’s it. Han konstaterar visserligen också att han har en stark känsla för rättvisa och att man kan publicera vad som helst så länge man har belägg för det. Men han tar sig inte besväret att vare sig bemöta kritiken på allvar eller tala för journalistisk integritet.

Nu kan man förstås tycka att journalistisk integritet inte måste vara det som en VD brinner för allra mest. Det finns ju chefredaktörer för sånt.

Eller finns det?

ÅU kommer chefredaktören nämligen nu att rapportera till VD:n som också är ansvarig utgivare, vilket med all logik ökar risken för att det är VD:n som i sista hand kan styra det journalistiska.

Jag vet. En handfull finlandssvenska mediechefer och styrelsemedlemmar suckar frustrerande åt detta resonemang. Det tycker det är gammalmodigt. Att tiderna har förändrats. Att väx upp och se realiteterna, liksom.

Men det är just realiteterna som är poängen här. Om betalande kunder inte har förtroende för en produkt blir det problem.

Det var visst ett anrikt jeansmärke som i föränderliga tider på 1980-talet körde på sloganen ”Quality never goes out of style”. Samma kunde sägas om lokaljournalistiken idag. Och för mig betyder ”kvalitet” proffsig, oberoende och relevant journalistik.

Det är förstås inte så att en läsare dagligen reflekterar över om en tidning är ”oberoende” eller inte. Det är snarare en känsla, en uppfattning, om att man kan lita på sin lokalblaska.

Och den uppfattningen – den känslan – är värd mycket stålar.

 

I dessa tider av dyra mediekonsulter ska jag komma med ett gratisråd till Förlags Ab Sydvästkusten, och det kommer både från hjärtat och förnuftet:

Tänk om angående integriteten, och utse bums en oberoende journalistisk chefredaktör.

För en sak är vi ändå alla överens om: utmaningar finns det gott om.

Men det finns en annan sak som måste bestå om tidningen ska bestå: trovärdigheten.



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta