Bytte bransch. Pelagia Wolff och Anna Dammert inledde sin yrkeskarriär som journalister. I dag jobbar de som kommunikatörer.

De tog steget till andra sidan

Anna Dammert, 50

Utbildning: Pol. kand. (journalistik, Soc&kom).

Journalistjobb: Radio Mellannyland, Västra Nyland, Radio Vega och FST (i dag Yle Fem). Fick en Venla för talkshowen På löpande band.

Kommunikatörsjobb: Transfennica, JKl, Stora Enso och GSK.

 

Pelagia Wolff, 38

Utbildning: pol.mag. (kommunikation, Helsinginfors universitet, ekon.kand. (organisation och lederskap, Hanken).

Journalistjobb: FNB och Hbl.

Kommunikatörsjobb: Nordiska investeringsbanken, frilandsjobb för olika företag och Miltton.

JOURNALISTI
3.3.2017

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Gränsen mellan journalistik och pr suddas ut. Journalister som blir kommunikatörer hör till vardagen.

”Du har sålt din själ åt djävulen.” Anna Dammerts tidigare studiekamrat och kollega i branschen var inte nådig då han hörde att Dammert skulle börja jobba som informatör på rederiet Transfennica. Året var 1996 och bakom sig hade Dammert knappt 10 år som visstidsanställd på Svenska Yle.

Att lämna journalistiken var inget hon planerat. Hon blev plötsligt utan ett utlovat jobb på Yle och samtidigt erbjöds hon ett moderskapsvikariat som informatör.

Efter Transfennica fortsatte Dammert till konsultföretaget JKL. Sedan blev det Stora Enso och i dag jobbar Dammert som kommunikationschef på det multinationella läkemedelsföretaget GSK (Glaxo-SmithKline) där hon stortrivs.

”Innan jag började i företagsvärlden hade jag en jättenegativ bild av storbolag. Som journalist ska man vara sanningens megafon men jag har lärt mig att sanningen kan se ut på olika sätt. Stora företag har också kapacitet att göra mycket gott.”

 

En annan före detta journalist som redan länge jobbat som kommunikationsproffs i företagsvärlden är Pelagia Wolff. Hon är ledande konsult på kommunikationsföretaget Miltton.

I Milttons entré möts besökaren av en blåvit affisch för Finlands 100-årsjubileum där företaget är en viktig samarbetspartner. På en vägg längre in hänger diplom och utmärkelser. Bland annat har Miltton och nätverket Tahdon2013 fått pris för företagsinitiativet inom ramen för kampanjen #metahdomme, som arbetade för en könsneutral äktenskapslag.

Wolff studerade i tiden kommunikation på Helsingfors universitet och gick kurser i journalistik på Soc&kom. Hon började som reporter på FNB och blev senare ekonomijournalist på Hufvudstadsbladet. Småningom blev hon genom ett moderskapsvikariat informatör på Nordiska investeringsbanken (NIB).

”På den tiden var attityderna ganska starka och gamla garvade journalister undrade om jag på riktigt skulle ta steget till andra sidan.”

Det gjorde hon – främst för att pröva något nytt.

”Jag tror också det är en personlighetsfråga. Jag upplever att jag är i ett serviceyrke och att min uppgift är att göra livet lite lättare för mina kunder. Journalister måste vara ganska tuffa och som yngre tyckte jag att jag inte var riktigt tillräckligt tuff.”

 

För Dammert var det inte helt lätt att lämna journalistidentiteten bakom sig.

”Jag kände att jag inte värdesattes på samma sätt när jag inte längre var journalist. Jag tror ändå jag har kvar mina journalistiska ideal. Soc&kom hade en otroligt stark inverkan på mig och den journalistiska etiken genomsyrar mitt sätt att tänka.”

På vilket sätt syns det i ditt jobb?

”När jag berättar historien om vårt företag är jag noga med att föra fram också det som ska fixas. Jag vill inte måla upp en rosenröd bild utan vill vara öppen med utmaningar och svårigheter. Det är också en fråga om trovärdighet.”

Wolff jobbar i dag mest med finansiell kommunikation och med hur företag möter potentiella, nuvarande och tidigare arbetstagare. I framtiden vill hon jobba mer med samhälleliga företagsvarumärken.

”Förut positionerade sig företag främst mot sina konkurrenter. I dag är deras roll i samhället viktigare. Ju mer ett företag gör det desto mer kan det påverka samhället.”

Men hur påverkas samhället av att kommunikationsföretagen får en allt viktigare roll i samhällsdebatten? Och vad händer när allt fler journalister börjar jobba för kommunikationsföretag?

Wolff säger att det är viktigt att vi har oberoende starka medier med duktiga proffs.

”Jag vet inte hur illa det är att enskilda journalister går över. Jag ser det inte heller som ett moraliskt val mellan gott och ont. Journalister i företagen kan öka förståelsen för journalistik och de vet vad journalister behöver. Det finns med andra ord många fördelar”, säger Wolff.

Dammert säger att det är självklart att journalistiken urvattnas och att de granskande elementet minskar ”om man ser en problematik i vem man riktar sig till och vems ärenden man går”.

”Det blir därför allt viktigare att se till att det finns grävande journalister och forum för dem.”

 

För artikeln har även professor Jaana Hujanen vid Svenska social- och kommunalhögskolan och forskaren Auli Harju vid Tammerfors universitet intervjuats.

Anna Dammert, 50

Utbildning: Pol. kand. (journalistik, Soc&kom).

Journalistjobb: Radio Mellannyland, Västra Nyland, Radio Vega och FST (i dag Yle Fem). Fick en Venla för talkshowen På löpande band.

Kommunikatörsjobb: Transfennica, JKl, Stora Enso och GSK.

 

Pelagia Wolff, 38

Utbildning: pol.mag. (kommunikation, Helsinginfors universitet, ekon.kand. (organisation och lederskap, Hanken).

Journalistjobb: FNB och Hbl.

Kommunikatörsjobb: Nordiska investeringsbanken, frilandsjobb för olika företag och Miltton.

Fräscht med journalister

På kommunikatörernas förening ProCom syns trenden med journalister som blir kommunikatörer tydligt. Av medlemmarna har 14 procent bakgrund i mediebranschen och Elina Melgin, ProComs vd, tror att andelen kommer att öka. På ProCom är frågan om journalisternas framfart i kommunikationsbranschen högst aktuell men också aningen känslig.

”När ett kommunikatörsjobb blir ledigt så är det inte bara kommunikatörer som söker jobbet utan också många journalister. En erfaren kommunikatör med utbildning i branschen blir utan jobb och känner sig lätt orättvist behandlad.”

Utvecklingen är oundviklig och det gäller att anpassa sig, säger Melgin. Hon tycker också att journalisterna tillför nya tankar.

”Journalisterna är ofta mer kritiska och det är fräscht.”

Hon frågar sig ändå om det i slutändan är bra att yrkeskårerna närmar sig varandra.

”Journalisterna är ansvariga för publiken medan kommunikatörerna sist och slutligen är ansvariga för sina arbetsgivare. Man får ändå inte glömma att också kommunikatörer följer strikta etiska riktlinjer, bland annat om hur man använder konfidentiell information.”

Lina Laurent



9 2020
Arkisto

Rikkaiden omaisuudesta pitäisi julkaista tietoja paljon avoimemmin

Median tulee pystyä perustelemaan kirkkaasti, miksi ihmisten verotietoja on tärkeää julkaista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Sinua masentaa, että Iltalehden lukijoita kiinnostaa tosi-tv eikä EU, Erja Yläjärvi

Iltalehden vastaava päätoimittaja Erja Yläjärvi viihtyy hyvin pomona eikä muista itsekään, mistä aiheista teki toimittajana juttuja.

Onko media oppinut virheistään, kun taloustuhon siivoaminen alkaa?

”Kun talous viimeksi horjui, suomalainen media epäonnistui tehtävässään. Se johtui siitä, että tiedotusvälineissä luotettiin järkähtämättä korkeisiin herroihin, joille oli suotu virat”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Biden ja Trump suomeksi pikavauhdilla

Yleisradion pikatoiminnan tiimi kääntää vaaliväittelyt ja Oscar-gaalat suomeksi muutamassa tunnissa. Esimerkiksi Trumpin ja Bidenin toinen väittely alkoi Suomen aikaa 23. lokakuuta kello 04 ja tekstitetty lähetys TV:ssä kello 12.40.

”Suomeen tarvitaan ehdottomasti pysyvä mediatukijärjestelmä muiden Pohjoismaiden tapaan”, Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho sanoo.

Koronatukea haettiin ainakin 271 tiedotusvälineelle

Suurin osa hakijoista on pieniä sanomalehtitaloja. Viestintäministeriön asettama työryhmä pohtii myös pysyvää mediatukea.

Työlainsäädäntö suojaa myös poikkeusoloissa

”Alan uusiin työsopimuksiin on keväästä alkaen ilmestynyt erilaisia covid-19-pykäliä. Kirjaukset ovat kuitenkin pääosin lain ja työehtosopimusten vastaisia ja siksi mitättömiä”, kirjoittaa juristi Mari Marttila.

Kuusi tapaa miellyttää johtolauseneurootikkoa

”Älä ole asenteellinen. Ainakaan neutraaliksi tarkoitettu uutisproosa ei tarvitse sellaisia verbejä kuin jyrähtää”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Ackrediteringsbusinessen blomstrar i Afrika

Det här betyder delvis att det är få frilansar som har råd och möjlighet att rapportera från Afrika. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det här är verkligheten för största delen av de afrikanska journalisterna, skriver Liselott Lindström.

Voimistelunopettajasta tuli toimittaja

Toimittaja Esko Kähkönen 20. 4. 1927 Rovaniemi – 28. 9. 2020 Rovaniemi

”Imatran aluepäällikkö” ja ay-vaikuttaja on poissa

Toimittaja Heikki Luukkanen 25. 11. 1946 Ruokolahti – 27. 9. 2020 Helsinki

Yksin ei tarvitse selviytyä

Jokaisessa neuvottelussa ei voi voittaa, mutta mitään ei saa, jos ei uskalla pyytää, kirjoittaa Mediakunnan Johanna Sillanpää.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta