Mänskliga faktorn. Som ansvarig utgivare är Niklas Nyberg inte oroad för eventuella publicistiska skador orsakade av Rosalinda. ”Den har skrivit någon enstaka text inför matcher som aldrig har spelats, men det har berott på att samarbetet mellan människa och maskin har haltat.”

Hur gick det sedan?

JOURNALISTI
22.12.2017


I årets sista Journalisten lyfter vi fram personer eller frågor som varit med tidigare och kollar vad som hänt sedan senast.

Textroboten skriver om gärdsgårdsserien

Då? I december 2015 hade den svenska mediekoncernen Mittmedia just tagit i bruk sin textrobot Rosalinda för sportnotiser. Ledningen såg det som en satsning på kvalitet, medan Gävle Dagblads decimerade sportredaktion tyckte att det var en katastrof för journalistiken.

I dag? Robotjournalistiken har tagit små kliv framåt och mediehusen i Finland har under det senaste året skaffat eller funderar på att skaffa textrobotar. HSS Media var först i Finland med en robot för sportnotiser, när koncernen i maj tog i bruk en anpassad variant av den Rosalindarobot som Mittmedia använder.

”Den skriver notiser från fotbolls- och ishockeymatcher på lägre nivåer, där vi inte tidigare haft matchbevakning. Ganska snart förstod alla sportintresserade att den inte ersätter våra sportreportrar utan är till för att bredda vår sportbevakning”, säger Niklas Nyberg, chefredaktör på Vasabladet.

Han framhåller att syftet med investeringen var att ge ett mervärde åt läsarna, snarare än att öka trafiken för att locka annonsörer.

”Vi räknar inte klick som vi gjorde för ett par år sedan och därför vet jag inte heller hur mycket trafik den har genererat.”

I USA producerar textrobotar börsnyheter och i Sverige används Rosalinda för att läsa av lokal statistik över bostadsköp.

”Den kan hjälpa våra journalister att hitta nyheter och lyfta upp fenomen inom en massa områden. Det krävs dock ett grundjobb med att se till att den har tillgång till korrekt data. Och så måste vi komma ihåg att allt inte är lika offentligt här som i Sverige.”

Johan Svenlin

 

Hon hittade dokumentärfilmen

Då? I februari 2012 var Linnea de la Chapelle förstaårsstudent på Svenska social- och kommunalhögskolan. Hon jobbade på övningsredaktionen Smocka och såg fram emot sommarjobb på Svenska Yle.

I dag?

de la Chapelle avslutade nyss sina magisterstudier i dokumentärfilm vid University of the Arts i London. Hon har också studerat dokumentärfilm i Danmark och Sydafrika och jobbat på Yle allt sedan det första sommarjobbet.

”Jag har studerat på flera olika skolor och högskolor utomlands. Jag tänkte tidigare att Soc&koms utbildning är lite ’pilipali’, men jämfört med andra utbildningar är den ganska bred. Via praktiken får man jätteviktig arbetserfarenhet.

Många tror att allt är superbra när man far till London och betalar för sina studier – att det är högre standard och bättre ordnat (än i Finland). Men ofta är det tvärtom, för här är studier business. Vi har jättebra skolor i Finland och ofta inser man inte hur bortskämd man är.

I framtiden vill jag jobba med dokumentärfilm, åtminstone en del av tiden. Min inställning till jobbmöjligheter har ändå ändrats under åren. När jag började studera på Soc&kom var jag supernöjd och tänkte att det finns en massa jobbmöjligheter – det berodde säkert på att jag fick jobb så snabbt. Nu har jag insett att det inte finns säkra jobb. Det är lite deppigt men samtidigt tycker jag att det borde göras mycket mer dokumentärfilm i Finland och särskilt på svenska. Jag tror det finns en marknad och ett intresse.”

Lina Laurent

 

 

Middagen levererad till dörren

Då? År 2011 hade ekonomiredaktören Markus Haakana sagt upp sig från Yle och startade eget. Affärsidé: att sälja och distribuera matkassar till stressade barnfamiljer.

I dag? Efter några tunga år i början har företaget nu kunnat expandera kraftigt. Det skedde 2016 då svenska Linas Matkasse kom in och investerade i bolaget och som en följd av det blev huvudägare. I dag är Sannan Ruokakassi störst i Finland inom sitt gebit, Markus är produktionschef.

”Alla erfarna företagare varnar alltid för att det tar tid att etablera sig och för att få det att gå runt. Vi trodde att det inte gällde oss. Men efter ett par år kändes allt väldigt tungt. Vi var inte lönsamma, vi kunde inte ta ut någon lön, och vi fortsatte mot bättre vetande. Så småningom vände allting efter att vi blev kontaktade av Linas Matkasse.

Det här jobbet är ganska endimensionellt jämfört med journalistiken. Det enda man sist och slutligen behöver tänka på är pengarna. Som journalist blir man nog lite bortskämd, dels får man ta del av pålästa människors initierade åsikter samtidigt som man blir van vid att man går in i en studio och får betalt för att berätta vad man tycker om saker och ting.

När jag slutade som journalist identifierade jag mig – märkligt nog – som journalist väldigt länge. Omställningen har bitvis varit tuff, för det finns inte alls en likadan tillhörighet och gemenskap bland företagare som det finns bland journalister.

Å andra sidan påminner det jag gör nu mycket om det jag gjorde som nyhetsproducent. Varje dag börjar jag från tomt bord och ska se till att nyhetssändningen / matkassen fylls på rätt sätt.”

Magnus Londen



6 2019
Arkisto
Ylessä työskentelevät Seurin veljekset löysivät toisensa aikuisuuden kynnyksellä. Ville (oik.) vei Ollin alaikäisenä Helsingin baareihin.” kuva: Jaakko Martikainen

Miltä tuntuu, kun haastateltavat kuvittelevat jatkuvasti puhuvansa veljelle?

Tai kun joutuu kilpailemaan perheenjäsenen kanssa saman alan työpaikoista? Toimittajina työskentelevät sisarusparit avasivat perhe- ja työsuhteitaan.

Jos työnantaja ei ole uskollinen, ei työntekijänkään tarvitse olla

”Työntekijän ei ole järkevää sitoutua tai joustaa enempää kuin työpaikka on valmis sitoutumaan ja joustamaan”, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Ylelle vinoilu loppuu sinun vahtivuorollasi, Johanna Lahti?

Johanna Lahti aloittaa marraskuussa Ilta-Sanomien uutena vastaavana päätoimittajana. ”Kiroiluni on asettunut sellaiselle tasolle, että minut voi päästää huoletta myös kalustettuihin huoneisiin.”

Lukijat maksavat luottamuksesta, epäpuhtaasta journalismista ja fermentointikursseista

Journalismia on aina rahoitettu muullakin kuin hardcore-uutisilla. Journalistien on vain vaikea myöntää sitä, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Näin syntyvät media-alan työehtosopimukset

Paljonko saat palkkaa, kuinka pitkä lomasi on ja joudutko tekemään kiky-tunteja? Muun muassa nämä kysymykset ratkaistaan syksyn ja talven tes-neuvotteluissa. Näin neuvotteluvalmistelut etenevät.

Maryan Abdulkarim on muun muassa kolumnisti, käsikirjoittaja, kirjailija ja taiteilija. ”Tätä urapolkua en osannut suunnitella, vaan asiat ovat seuranneet toisiaan. Kun joku pyytää mukaan johonkin, mietin aina, olenko riittävän hyvä tähän. Mutta kun epäilyistään huolimatta lähtee mukaan, huomaa, että okei – minusta on myös tähän.”

Miksi vähemmistön asiat näyttäytyvät enemmistön kiusana, kysyy Maryan Abdulkarim

”Sysäys ajatusteni sanallistamiseen oli Helsingin Sanomien juttu, jossa lukija kysyi, miksi suihku ja vessanpönttö sijoitetaan kylpyhuoneessa vierekkäin niin, että sukat kastuvat, ja arkkitehti vastasi, että esteettömyysmääräysten takia.”

Pari klikkausta voittaa pään raapimisen

”Arvailu ja kritiikitön googlailu ovat journalismissa edelleen turhan yleisiä menetelmiä varsinkin kiireessä. Ilahduttavan moni toimittaja on kuitenkin vähitellen löytänyt luotettavat verkkopalvelut”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Emojier som journalistik

”Uppdateringen är mångas första kontakt med den journalistik som följer och att fånga läsarens uppmärksamhet är i det här fallet att färga den”, skriver Dan Lolax.

Huolellinen töistä sopiminen helpottaa asiakkaan ja freelancerin elämää

Vaikka ulkoistettaessa työstä halutaan eroon, työn suunnittelu ei saisi päättyä ostajan päässä siihen, kun päätös ulkoistamisesta tehdään, kirjoittaa Hanna Kokkonen.

Raskaus ei ole syy olla jatkamatta määräaikaisuutta

”Raskauden tai äitiyden takia voi tulla helposti syrjityksi huomaamattaan. Aina työnantajakaan ei ymmärrä tekevänsä väärin”, kirjoittaa Journalistiliiton lakimies Rami Lindström.

Tommy Pohjola on kokenut penkoja

Tommy Pohjola aloittaa Journalistin määräaikaisena toimittajana 2. syyskuuta.

Alaston paparazzi nappasi uutiskuvan

”Vielä vettä tippuen kaivoin kameran laukusta, vaihdoin zoomin ja otin matalan tähtäysasennon kylmälle ikkunalaudalle”, kirjoittaa Jukka Järvelä.

Intohimoinen tekniikkatoimittaja

Kuolleita: Toimittaja Tero Lehto 25. 5. 1978 Espoo – 3. 7. 2019 Helsinki

Kotiseutu- ja paikallislehtimies

Kuolleita: paikallislehtimies Kurt Ratia 28. 9. 1943 Lahti – 11. 3. 2019 Hyvinkää

Intohimona radio

Kuolleita: toimittaja Heikki Peltonen 27. 6. 1947 Uusikaupunki – 3. 7. 2019 Merikarvia

Toimittajasta jäi muisto itärajalle

Kuolleita: toimittaja Urho Kinnunen 28. 6. 1930 Ilomantsi – 18. 6. 2019 Ilomantsi

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta