Vad svenskar borde veta

JOURNALISTI
1.12.2017

Annakaisa Suni

annakaisa.suni@gmail.com

Skribenten är ekonomireporter på Svenska Dagbladet och bor i Stockholm.

Borde är en utmaning för journalistiken, men det är bättre än noll. Borde är en början, skriver Annakaisa Suni.

”Vi borde skriva mer om Finland”, har jag flera gånger fått höra från svenska mediechefer och journalister. ”Svenskar borde veta mer om sina grannländer”, säger mina vänner och bekanta här i Stockholm.

Borde. Som att jag borde byta bank och borde gå till tandläkaren. Det är saker som är bra för mig, som kanske till och med gör samhället lite bättre, men som också känns lite jobbiga och tidskrävande att ta sig an. Borde är en utmaning för journalistiken, men det är bättre än noll. Borde är en början.

 

Jag tror att det går att vända borde till klickar och tecknade prenumerationer. Jag har själv skrivit flera vällästa artiklar om saker som händer i Finland för stora svenska tidningar. Trafikminister Anne Berners (C)storslagna framtidsplaner och svenska företags inblandning i Västmetroprojektet har varit två ämnen som gått bra.

Det handlar om att lyfta fram det som är intressant – och det är inte så enkelt som det låter. För att hitta det intressanta måste man ha full koll och närvaro, och redan efter ett år i Sverige märker jag att Finlandskollen börjar falna.

Hur blir det då för en svensk journalist som utan större förhandskunskaper pliktskyldigt ska teckna en bild av, säg ett riksdagsval eller läget för Finlands ekonomi? Det blir en överskrift som visserligen ökar kunskapsnivån för den bordeläsare som av egen kraft orkat klättra över tröskeln, men som misslyckas med att fånga många andra potentiella läsares intresse.

 

Det görs mer bra journalistik i Finland om Sverige än tvärtom, därför att det helt enkelt finns fler journalister som förstår Sverige och kan språket. De hittar det intressanta. Men i ärlighetens namn skrivs det också en hel del slarvigt ihopsatta texter där Sverige och svenska konstigheter eller enskilda uttalanden lyfts fram utan sammanhang eller större betydelse.

Jag tror att mediekonsumenter mår bäst när de kan förena borde med intresse. Till exempel tänker jag att jag borde veta mer om Ryssland. Då är Anna-Lena Lauréns texter i Hufvudstadsbladet och Dagens Nyheter precis vad jag behöver, byggda på storslagna personligheter och så levande vardagsbetraktelser att jag lär mig saker utan att tänka på det. Någon annan stark berättare skulle säkert kunna sysselsätta sig med att skildra Finland för svenska medier.

 

En sak till om Ryssland – nyligen skrev Jenny Nordberg i Svenska Dagbladet en ögonöppnande text om hur bra Vladimir Putin lyckats med sin strategi i Mellanöstern (googla rubriken ”USA börjar förstå att Putin vinner det nya kalla kriget”).

Nordberg avslutade artikeln med meningen: ”Kanske borde åtminstone varannan artikel dessa dagar därför handla om Ryssland och om Vladimir Putin, snarare än om Donald Trump.” Jag håller helt med. Borde kan ha sin början hos journalisten, vi ska lita på oss själva så mycket att vi vet vad läsaren behöver. Men sen ska vi se till att göra det riktigt intressant.



6 2020
Arkisto

Ylen heikentäminen ei ratkaise kaupallisen median ongelmia

Kaupallista mediaa ei tueta toiveilla euroista vaan ihan oikeilla euroilla, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Kun kyse on elämästä ja kuolemasta, päättäjille ei voi antaa työrauhaa

”Kotona pelkäävälle ihmiselle toimittajasta tulee kirjaimellisesti elintärkeä. Tappavan pandemian aikana kysymykset ovat perimmäisiä”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Suunnittelet kolumnin kirjoittamista, Tomi Einonen

MTV Uutisten vastaava päätoimittaja keskustelee alaistensa kanssa, kun haluaa saada yhteiskunnalliset näkemyksensä esille.

Verkosta tuli suomalaisten tärkein uutislähde

Sanomalehtien verkkosivut ohittivat televisiolähetykset suomalaisten ykkösuutislähteenä. Verkkouutiset luetaan aiempaa useammin älypuhelimella, kertoo kansainvälinen tutkimus.

Oletko käynyt Terveydenvoinnin laitoksella?

”Yhdysrakenteet vaikuttavat joskus leviävän paikkoihin, joissa alkaa tuntua, ettei kirjoittaja enää lainkaan tiedä sääntöjen perusteita”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vad väljer just du bort från historien?

”Låt den där ena reportern göra en lite större grej på sin idé, trots att det inte direkt har att göra med pandemin. Historien tackar”, skriver Liselott Lindström.

Black isolla B:llä

”Keskustelu epätasa-arvosta ja rasismista on kuumentunut monissa amerikkalaistoimituksissa”, kirjoittaa Juha Rekola.

Syksyllä voi taas keskittyä työnhaun sijaan opiskeluun

Journalistiliiton suositus kesätyöntekijöiden rekrytoinnin aikataulusta on saamassa jatkoa, kirjoittaa Laura Forsén.

Uutismies ja kupletisti

Kuolleita: Toimittaja Janne Linnovaara 15. 6. 1970 Jämsänkoski – 28. 5. 2020 Helsinki

Porilainen monilla mausteilla

Kuolleita: Toimittaja Juha-Pekka Lammi 28. 8. 1953 Pori – 13. 4. 2020 Tampere

Asiantunteva toimittaja tallensi piano- ja urkumusiikkia

Kuolleita: Musiikkitoimittaja Leena Santalahti 21. 2. 1943 Heinola – 23. 5. 2020 Espoo

Energinen kirjallisuuden kääntäjä

Kuolleita: Suomentaja Tarja Roinila 27. 1. 1964 Jyväskylä – 19. 5. 2020 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta