Gräver till andra sidan jorden

Nykarleby ligger långt ifrån Cayman Islands och Panama, men trådar kan numera nystas upp var som helst, bara man är uppkopplad och tålmodig.

Börjar på bakgården. Att gräva är ett sätt att ifrågasätta strukturer som döljer orättvisor och kriminalitet. ”Jag snokar inte i vanliga människors liv för att det intresserar mig. Det ska finnas någon form av maktmissbruk för att det ska vara intressant”, säger Kjell Lindroos.

Kjell Lindroos

Har en journalistutbildning från Soc&Kom och arbetar sedan 1983 som reporter på Yle. Korrespondent i Washington 1993 – 1996 och i Stockholm åren 2005 – 2008. Grävande journalist på Spotlight-redaktionen sedan 2010.

”Det var naturligt som tonåring att jag sökte mig till journalistiken eftersom jag redan då var intresserad av samhälle och politik, snarare än av bilar och motorcyklar.”

Ursprungligen från Sibbo, men bosatt i Nykarleby. Blev tilldelad Nykarlebymedaljen 2017 för sina insatser med Panamadokumenten.

Prisbelönt med en rad utmärkelser för sitt arbete, bland annat Topeliuspriset 2004 och Pulitzer-priset 2017 i kategorin Explanatory Reporting som en av de 376 journalister som avslöjade Panamadokumenten i april 2016.

JOURNALISTI
1.12.2017

Johan Svenlin, text
Karolina Isaksson, foto

Gräv där du står, är en devis som Kjell Lindroos gärna använder. Han ser samma mönster upprepas både inom lokalpolitiken och ute i den stora världen. Offentliga pengar sätts in i bolag och försvinner sedan från allmänhetens insyn.

”Mitt sinne för öppenhet störs enormt när kommunalägda bolag gömmer sig bakom aktiebolagslagen och när skattepengar börjar leva sina egna liv utan insyn från allmänheten. Gråzonen håller på att växa nu när privat och offentligt kapital blandas ihop, inte minst i den pågående vårdreformen.”

Som grävande journalist gäller det att kunna orientera sig i djungeln av tråkiga dokument och se genom dimridåer.

”Alla journalister har ett existensberättigande bara om vi ifrågasätter den information vi får serverad.”

Han ser en växande trend i att makthavare undviker att ställa upp på intervjuer för att i stället föreslå att de svarar på mejl.

”Det är ett nytt fanstyg som brett ut sig. Om vi går med på att få svar på mejl ger vi bort vår möjlighet att ställa följdfrågor. Då stängs öppenheten.”

Till vardags arbetar han som grävande journalist på Svenska Yles Spotlight-redaktion, men under hösten är han studieledig för att fördjupa sig bland annat i finansvärldens mysterier. Vi träffas dagen innan han ska iväg till Johannesburg för att delta i Global Investigative Journalism Conference, som ordnas vartannat år.

”Jag var på konferensen i Kiev för sex år sedan. Programutbudet är enormt och hela konferensen har en stämning av väckelsemöte över sig. Det ska bli roligt att lyssna på presentationer och träffa folk.”

Han häller upp kaffe medan han presenterar de fyra katterna som stryker omkring lite diskret. Vi sitter vid köksbordet i Berthas hus som tidigare tillhörde Kjells och hustrun Ann-Sophie Sandströms goda grannar Kalle och Bertha. Golvet knarrar hemtamt under trasmattan och köksinredningen är i originalskick från första halvan av 1900-talet.

”Kalle dog i den där stolen när han var 95 år och vi har inte ändrat på någonting här sedan vi köpte huset. Om Kalle och Bertha kom in genom dörren nu skulle de inte märka någon skillnad”, säger Kjell.

 

Han trivs med inramningen. Den är avlägsen det larm och den tidsmedvetenhet som präglar de flesta redaktioner. Och så slipper han en stor del av alla de möten som hör till vardagsrutinerna på en redaktion.

”Åren som korrespondent och som riksreporter har gett mig en vana att jobba på egen hand. Grävande journalistik innebär mycket eget arbete och även om jag också behöver träffa kollegor ibland, har jag inget behov av att sitta i Böle.”

Efter studierna på Soc&kom fick han jobb som nyhetsreporter på TV-Nytt 1983 och efter att ha arbetat som sportreporter och utrikeskorrespondent (i Washington 1993 – 1996 och Stockholm 2005 – 2008) blev han 2010 grävande journalist på Spotlight-redaktionen.

”Det är otroligt intressant att gå på djupet, men jag kom nog in för sent för att bli någon riktigt utpräglad grävare. Det märktes tydligt under arbetet med Panamadokumenten, där det också krävdes mycket datateknisk kunskap. Ett kvartssekel som nyhetsreporter har satt sina spår, men jag beundrar alla som går in helt i grävandet.”

Han ingick i det stora internationella nätverket av 376 journalister som i fjol fick ett Pulitzerpris för sina insatser med Panamadokumenten. När nyheten om Panamadokumenten slog ner i april 2016 blev genomslaget enormt.

Nyheten om Paradisläckan i november 2017 gav några nya kändisnamn på skamlistan och en påminnelse om att många rika personer trixar för att undvika skatter, men nyheten planade snabbt ut.

”En del rycker på axlarna och säger att det där visste vi redan, men Paradisläckan har också väckt diskussion om Europas egna skatteparadis. Som journalister måste vi hålla oss ovanför det mentala träsket av cynism, utan att vara naiva.”

Han beskriver arbetet med Panamadokumenten som den mest intensiva perioden i journalistkarriären hittills. Det var kollegan Minna Knus-Galán som frågade om han ville medverka i analysarbetet av det digitala dokumentarkivet.

”Det var en otroligt intressant och relevant uppgift, men det utvecklades till en erfarenhet som jag inte skulle vilja uppleva igen. Om jag hade vetat på förhand hur mycket det skulle kräva hade jag kanske tackat nej.”

 

Det massiva arbetet gjorde det svårt att styra den egna arbetstiden.

”Vi var inne i en bubbla. Jag minns en gång när jag parkerade bilen vid Bennäs tågstation för att åka till Helsingfors, där jag skulle jobba någon dag. Bilen stod kvar på parkeringen i flera veckor innan jag återvände.”

Grävandet koordinerades från Washington av ICIJ (International Consortium of Investigative Journalists) som fått mer än elva miljoner läckta dokument att granska. Gruppen hade en egen krypterad mötesplats där deltagarna höll kontakt med varandra och delade med sig av sina fynd.

”Det var något nytt inom journalistiken att arbeta med ett så omfattande material. Också för ICIJ var det ett hopp ut i det okända och för min egen del märkte jag under processen att jag var en novis på datateknik.”

När materialet publicerats hyllades arbetsinsatserna, men efter någon vecka dök en annan stressfaktor upp. Skattemyndigheterna i Finland krävde att Yle skulle överlämna hela materialet som journalisterna arbetat med och hotade med husrannsakan. Han satt i Kalles stol när han sprättade upp brevet från skattemyndigheterna.

”Det kändes helt absurt att de krävde att vi skulle överlämna hela materialet åt dem, ett material som vi inte ens äger.”

I nätverket som hanterade Panamadokumenten fanns journalister från 76 länder. Det var bara myndigheterna i Finland som tog till brösttoner för att få ut material av grävgruppen.

”Det kändes också paradoxalt att bli hotad av skattemyndigheterna eftersom vi är på samma sida i den här frågan. Både de och vi vill avslöja skattefusk, men som journalist är jag inte beredd att kompromissa med källskyddet. Källskyddet har hittills segrat när det i tidigare fall prövats i domstolar.”

Saken är inte ännu helt juridiskt utagerad, men ärendet sköts av Yles jurist och ledning.

”Visst har jag funderat hypotetiskt vad som skulle kunna hända, men det är inget som hållit mig sömnlös.”

Kaffet är slut och det är dags att packa väskan för Sydafrika. Kan vara bra att lämna plats i kappsäcken för nya kontakter, kunskaper och lite grävhalleluja.

Kjell Lindroos

Har en journalistutbildning från Soc&Kom och arbetar sedan 1983 som reporter på Yle. Korrespondent i Washington 1993 – 1996 och i Stockholm åren 2005 – 2008. Grävande journalist på Spotlight-redaktionen sedan 2010.

”Det var naturligt som tonåring att jag sökte mig till journalistiken eftersom jag redan då var intresserad av samhälle och politik, snarare än av bilar och motorcyklar.”

Ursprungligen från Sibbo, men bosatt i Nykarleby. Blev tilldelad Nykarlebymedaljen 2017 för sina insatser med Panamadokumenten.

Prisbelönt med en rad utmärkelser för sitt arbete, bland annat Topeliuspriset 2004 och Pulitzer-priset 2017 i kategorin Explanatory Reporting som en av de 376 journalister som avslöjade Panamadokumenten i april 2016.



12 2018
Arkisto

Median elinkautinen

Rikokseen syyllistyneiden nimet pyörivät tiedotusvälineiden nettiarkistossa, vaikka ne olisi jo pyyhitty rikosrekisteristä. Mediassa ollaan uuden äärellä: Onko elinkautinen julkisuusrangaistus oikein? Onko juttujen poistaminen historian vääristelyä?

Katse eteenpäin. Tomi Einonen sanoo, että digitaalisuus korostuu Maikkarin uusissa uutisissa. Myös lisää väkeä palkataan.

Tunnelissa myös valoa

MTV palkkaa toimittajia, journalistien ansiot ovat nousussa ja palkkatasa-arvo etenee.

Medialle tarkoitettu raha menikin muille

Mediayhtiöille tarjottiin 30 miljoonaa euroa innovaatiotukea. Lopulta vain viidennes siitä meni perinteisen median uudistamiseen.

Förstående. Varken Åbo Underrättelsers nyhetschef Pia Heikkilä eller kollegerna vid de andra lokalredaktionerna har märkt någon stor skillnad mellan SPT:s och FNB:s material annat än att mängden numera är mindre. Samtidigt har man stor förståelse för att det har varit ett hektiskt första år för SPT:s personal.

Rivstart för nya SPT – byrån söker sin form

Nyhetsbyrån SPT har, med hjälp av externt stöd, nästan tiodubblat sin omsättning under sitt första år. Nu ska den handplockade vd:n och chefredaktören Pär Landor också se till att antalet betalande kunder ökar.

Digiennustaja

Sosiaalinen media muutti journalismin läpikotaisin, mutta tekoäly mullistaa media-alan, sanoo professori Emily Bell.

Median nuorallatanssin vuosi

Lokakuussa tuli kuluneeksi vuosi siitä, kun seksuaalisen häirinnän vastainen Me too -kampanja paisui maailmanlaajuiseksi. Miten suomalaismedia on onnistunut kampanjan uutisoinnissa?

Kauneustoimittajien yhdistys on perustettu vaalimaan alan hyvää journalismia. Ennen sen haastoi alan yritysten liiallinen kiinnostus toimittajiin, nyt liian vähäinen, sanovat yhdistyksen hallitukseen kuuluvat Satu Varjonen, Pia Paalasvuo ja Eeva-Helena Laurinsalo.

Bloggaaja kiinnostaa, toimittaja ei

Yhteistyökumppanit ovat hylkäämässä kauneustoimittajat. Bloggaajat kiehtovat markkinoijia enemmän kuin perinteinen kauneusjournalismi.

Häirintää kokenut ei ole sirkuseläin

Häirintää kokeneiden pitäisi kertoa uudestaan ja uudestaan traumaattisista kokemuksistaan, jotta yleisö saisi kauhistella ja moralisoida kyllikseen, kirjoittaa Johanna Vehkoo.

Suoraan asiaan. Siinä missä radion keskusteluohjelmissa usein ”aloitellaan”, podcastin kuuntelija koukutetaan lentävällä lähdöllä, sanovat Olli Sulopuisto ja Veera Luoma-aho.

Ääniyrittäjät

Veera Luoma-aho ja Olli Sulopuisto suunnittelivat myyvänsä tekstejä, mutta asiakkaat halusivatkin podcasteja. Nyt tietämys siitä, millainen on hyvä podcast, kasvattaa liikevaihtoa kohisten.

Sisällä ja ulkona. Tuomas Karemo kuunteli Mika Vainio -juttua tehdessään paljon tämän levyjä. Toisaalta se, ettei Karemo ollut täydellinen Vainio-hifistelijä, helpotti tämän tarinan avaamista muillekin kuin elektronisen musiikin faneille. ”Kulttuuritoimittajan työhän on nimenomaan avata taiteen sisäpiirejä.”

Kuolleen taiteilijan tarina

Elektronisen musiikin pioneeri Mika Vainio ehti kuolla ennen kuin Tuomas Karemo teki haastattelun. Lopulta juttu syntyi, kun Karemo uskalsi antaa Vainion läheisten, työtoverien ja ystävien olla jutussa äänessä.

Suosittelubotti päättää, mitä luet

Algoritmi valitsee, millaisia uutisia lukijalle tarjotaan. Pitäisikö hänelle kertoa, mihin valinnat perustuvat?

Uutisinnostujan unelmapaikka

Minna Holopainen on aloittanut lokakuun alussa STT:n vastaavana päätoimittajana.

Vittu pannasta

Kielentutkijalle voimasanat ovat herkkua, kirjoittaa Vesa Heikkinen. ”Vitun rumuus ei ole sanassa eikä sen käytöissäkään, se on korviemme välissä, jos jossakin.”

Vapaa agentti. Lontoossa jalkapallotoimittajana työskentelevän Lari Seppisen työssä parasta on vapaus suunnitella itse työnsä rytmi ja sisällöt.

Tehtävä Lontoossa

23-vuotias Lari Seppinen välittää englantilaisen jalkapallon tapahtumia suomalaisille penkkiurheilijoille.

Tulevaisuutta etsimässä. Media-alan opiskelijat Roosa Savo (vas.), Krista Kierikka ja Johannes Roviomaa osallistuivat Helsingin Lasipalatsissa järjestettyyn Journalismin päivään.

Isojen kysymysten äärellä

Alan opiskelijoilta kiinnostivat Journalismin päivässä kuvat, vuoropuhelu ja rakentava journalismi.

Rekrytering med besk eftersmak

”När Nyhetsbyrån SPT grundades för ett år sedan gav hela processen sken av att vara en handfull människors dröm som gick i uppfyllelse”, skiver Lina Laurent.

Endast professor ser ett jävsproblem

Enligt SPT:s styrelse är äktenskapet mellan en styrelseledamot och vd:n, samt tillträdande chefredaktören, inget problem. Johan Bärlund, professor i juridik och nyvald rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan, är av annan åsikt.

Motsvarar SPT:s ansökan om presstöd verkligheten?

En del av de uppgifter SPT uppgett i ansökan för 2018 ger intryck av att vara mer en målsättning än en beskrivning av verkligheten i dag.

Sukkakeikalla

Kun haluat tietää, millaisia ovat yhteiskuntamme pohjavireet, kysy valokuvaajalta. Miksikö? Koska hän on käynyt monessa kodissa juttelemassa, kirjoittaa Lauri Rotko kolumnissaan.

Yksi kysymys unohtui

Tuomo Lappalainen keksi pyytää Matti Vanhaselta haastattelua ja innostui heti, kun juttu sopi tehdä Vanhasen kotona. Mutta sitten suunnitelma muuttui.

Opetuksen tila. Vapaamuurarien temppelit ovat aina samanlaisia, Heikki Hakala kertoo. Lattian mustavalkoruudukko symboloi elämää ja kuolemaa. Katossa ledit muodostavat tähtitaivaan.

Itsetutkiskelua miesten kesken

Vapaamuurareilla on myyttinen maine, vaikka kyse on järjestön mukaan miesten henkisestä kehittämisestä. Heikki Hakalaa siinä viehättää pysyvyys.

Elävä kuva taloustoimittajista

Jouni Yrjänän historiateos Rahan perässä, vallan kintereillä kertoo paitsi kotimaisen talousjournalismin kehityksestä, myös talousvaikuttajien välillä kitkerästä mediasuhteesta.

Liiton historia julki

Journalistiliiton historiateos Ei mikään yhden illan juttu on julkaistu.

Vd firade genom att börja blogga

Sevendays stall av bloggare har fått förstärkning av HSS Medias vd Anna-Mari Karhunen.

Journalister tar plats på bokmässan

Det blir som tidigare år en hel del journalistframträdanden på bokmässan i Helsingfors.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta