Ditte Kronström har jobbat på FNB sedan 1991, både som inhoppare och fast anställd. I och med nedläggningen av den svenska redaktionen blir hon översättare på heltid.

Gravölet väntar

Ditte Kronström

Journalist och översättare. Fast anställd på FNB 1999–2015. Efter det inhoppare och sommarvikarie på samma redaktion.

Översätter från finska till svenska, bland annat biofilmer och texter för statsförvaltningen.

Drömmer om att grunda ett katthotell.

JOURNALISTI
1.12.2017

Lina Laurent, text
Kai Sinervo, foto

Vid årsskiftet läggs den svenska redaktionen vid nyhetsbyrån FNB ner. För Ditte Kronström innebär det att hon lämnar journalistiken.

Om en månad är det slut. Då skickar den svenska redaktionen vid FNB ut sina sista texter. Åtminstone åtta av tio fast anställda har blivit uppsagda och en handfull inhoppare mister sina jobb.

En av inhopparna är Ditte Kronström. Också hon var tidigare fast anställd på FNB men blev uppsagd i samarbetsförhandlingarna 2015. Efter det har hon jobbat som inhoppare på FNB, främst som redaktionssekreterare, men också som sommarvikarie.

”Personligen sörjer jag arbetsgemenskapen allra mest. Vi har haft jättetrevligt på jobbet, ja nästan oförskämt roligt.”

För Kronström innebär FNB:s nedläggning att hon nu sätter sin arbetstid på översättning – en bisyssla hon haft under hela sitt arbetsliv. Jobb finns och hon är inte orolig för sin egen utkomst.

”Jag är mera orolig för mina kolleger som inte har haft en annan karriär vid sidan om. Många av dem har jobbat länge på FNB, mer eller mindre hela sin vuxna karriär.”

 

På ett samhälleligt plan sörjer Kronström det hon kallar för en domänförlust i det finländska medielandskapet. Den tvåspråkiga nationella nyhetsbyrån blir enspråkig. Samarbetet med övriga nordiska nyhetsbyråer är ovisst.

”Det här är en domänförlust som Svenskfinland fixat på egen hand. Vi stryper oss själva.”

Kronström är förvånad över bristen på engagemang från aktörer som vanligtvis höjer på rösten för det svenska i Finland.

”SFP har inte sagt ett pip, inte heller Folktinget.”

 

Att tala om nedläggningen av FNB utan att nämna den nya nyhetsbyrån SPT går inte. Det var nämligen HSS Medias och KSF Medias beslut att avsluta samarbetet med FNB för att i stället grunda en egen nyhetsbyrå SPT som var början på slutet för FNB.

En av motiveringarna till att mediehusen ville ha en egen nyhetsbyrå var att de inte fick det material de behövde och ville ha från FNB.

”Det handlar inte om att vi inte skulle ha erbjudit det. Vi har haft videoproduktion och vi skulle ha kunnat erbjuda interaktiv grafik. Men antingen har tidningarna inte velat betala för det eller haft tekniska system för att ta emot dem.”

 

Kronström beger sig till FNB. Hon har många turer den här månaden – de fast anställda ska hinna ta ut sina semestrar och inhopparna behövs.

”Det råder en lätt absurd stämning men vi jobbar på som vanligt och försöker hålla motivationen på en dräglig nivå. Det är inte så länge kvar. Och sedan blir det gravöl. Ska det slutas så ska det slutas med stil.”

Suomeksi: Edessä alanvaihto

Läs även:
Åtta sägs upp på FNB
SPT rör om i nyhetsgrytan
Nyhetsbyrån SPT planerades utanför styrelsen
Vägen mot en ny nyhetsbyrå
Inte stort nog för två
En 130-åring går mot sitt slut

 

Ditte Kronström

Journalist och översättare. Fast anställd på FNB 1999–2015. Efter det inhoppare och sommarvikarie på samma redaktion.

Översätter från finska till svenska, bland annat biofilmer och texter för statsförvaltningen.

Drömmer om att grunda ett katthotell.



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta