Säg morjens till John Blund

JOURNALISTI
10.11.2017

Magnus Londen

magnus.londen@gmail.com

Skribenten är frilansjournalist och författare från Helsingfors.

”Jag brukar sucka lite när jag ser uppmaningar till exempel från statligt håll till arbetslösa/uppsagda/studerande att bli företagare eller frilansare”, skriver Magnus Londen.

Hur ska man förhålla sig till en arbetsdag som varar från sex på morgonen till midnatt? Det där att vara aderton timmar på g.

Fördömande, oroad, arg?

En sådan dag hade jag i går – utan att bli jättearg eller frustrerad.

Under 18 timmar hann jag med en lunch och såg till att jag promenerade några kilometer mellan varje möte och ringde visst ett eller två privata samtal. Men annars, i ett konstant arbetsflöde utan slut: laptopen fram, fila på texter, ringa, skriva mejl, pumpa på, stirra in i skenet, nå, du vet.

För i alla fall om du är företagare eller frilansare har du sannolikt nyligen haft en liknande arbetsdag. Det är då ansiktshyn får en kallblå patina av skärmljuset och det gör ont att sluta ögonen.

Inbilla dig ändå inte att det finns något heroiskt eller duktigt inlindat i en adertons timmars arbetsdag. Det finns det inte.

Tvärtom, det är galenskap.

Men det är också vardagsrealism.

För det är så här det lätt blir, speciellt för frilansare och företagare. Du måste kunna fakturera – alltså måste projekt slutföras, många bollar ständigt finnas i luften och inga fasta arbetstider finnas. Bor det en liten (nojig) perfektionist inom dig kan du dessutom generellt sett lägga till några timmar per dag – för man kan ju alltid göra bättre, gå djupare, sikta högre.

Därför brukar jag sucka lite när jag ser uppmaningar till exempel från statligt håll till arbetslösa/uppsagda/studerande att bli företagare eller frilansare. Som om det skulle vara gräddfil till snabba cash och ett lyckligt liv.

Lyckligt liv?

Förresten, nu backar jag. Det ligger nog ändå lite i det. För i morgon på morgonen kan jag istället vrida mig i sängen nästan så länge jag vill, åtminstone i teorin. Jag hinner till och med till Pargas för att inspektera vårt stugbygge – mitt i veckan.

För mig är just den vetskapen, alltså känslan av frihet (berättigat eller inte), viktigare än pengarna och tryggheten med en fast månadslön. Och då kan jag svälja aderton timmar ibland.

Men det finns en sak jag – ärligt – inte tänkt tillräckligt på tidigare.

Sömn.

Att också en frilansares kropp och själ absolut kräver och förtjänar regelbunden sömn. Jag vet, detta är god-morgon-yxskaft-personifierat. Men efter att ha läst en intervju med en amerikansk sömnforskare – han sa att alla, alltså alla, måste värna om sin sömn – var det som om poletten äntligen trillade ner. Jag ville bums inleda en intim och långvarig relation med John Blund. (Tidigare hade jag inte ens torrhånglat med Mr Blund).

Och där är jag nu.

Men efter de där aderton timmarna i går gick det naturligtvis inte att få sömn. Tankarna och bokstäverna snurrade i huvudet, spasmer och ryckningar, täcket – liksom kroppen – slängdes hit och dit, klockan tickade på … du vet nog igen precis vad jag menar.

Då var det dags för godmorgon-yxskaft nummer två:

Vill du lugna ner dig och somna gott? Läs då en (pappers)bok, heter det klassiska rådet.

I tamburen väntade journalistkollegan Mikael Crawfords roman i ett adlibris-paket. Jag ryckte upp det, tassade tillbaka till sängen, knäppte på pannlampan och kastade mig fnittrande in i en värld med kåta östnyländska tonårskillar.

Och somnade.

Inte för att storyn var tråkig (tvärtom). Utan för att också frilansare måste sova.



4 2019
Arkisto

Rahahautomo

Valokuvausjärjestö Finnfoto kylpee rahassa, jota se ei ole saanut jaettua kuvaajille.

"Politiikan toimittajat puhuvat liian vähän politiikan sisällöistä"

Vuoden journalistin Vappu Kaarenojan mielestä osa politiikan journalismista tuo mieleen urheilusivut.

Jos sössii lehdistönvapauden, voi heittää hyvästit demokratialle

Kansalaisen kannalta on yhdentekevää, lopettaako journalisti työskentelyn ennakkosensuurin vai netissä käydyn vihakampanjan seurauksena, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Maailma muuttuu vihamielisemmäksi toimittajia kohtaan

Suomi nousi tänä vuonna sananvapaustilaston kakkoseksi, mutta entistä harvemmassa massa tilanne on hyvä tai tyydyttävä. Kymmenen viime vuoden aikana työnsä vuoksi on kuollut yli 700 journalistia.

Freelanceriksi jääminen on heittäytymistä epävarmuuteen, jossa nirsous johtaa konkurssiin

Ennen halusin tehdä ensisijassa yhteiskunnallisesti merkittävää ja lukijaa koskettavaa journalismia. Sittemmin on valjennut yrittäjän arjen totuus, kirjoittaa Lauri Rotko.

Antaisit itse paremmat erätaukohaastattelut, Susanna Luikku

Avun toimittaja Susanna Luikku tähtäsi jääkiekkoilijaksi, mutta päätyi urheilutoimittajaksi. Hän suhtautuu kriittisesti otteluiden erätaukohaastatteluihin.

Haaga-Helian journalismiopiskelijat tarkistivat kansainvälisessä projektissa kuusi EU-väitettä. ”Työssä huomasi, miten paljon asiaa muutamaan lauseeseen saattaa sisältyä”, sanoo Emmi Syrjäniemi (oik.), joka oli mukana tarkistamassa Ville Niinistön (vihr.) twiittiä. Vierellä tarkistustyötä ohjannut lehtori Kaarina Järventaus.

Journalismin opiskelijat tarkistivat EU-väitteitä: enemmistö ”sinne päin”

EU-vaaleihin liittyvä projekti muistuttaa toimittajia tarkistamaan siteerausten faktat ja miettimään otsikoista syntyviä vaikutelmia.

Kom till Afrika, här finns plats!

När det gäller den finska marknaden för Afrikanyheter behöver jag sällan konkurrera med någon, skriver Journalistens nya kolumnist Liselott Lindström, Afrikastringer för Yle.

Ei mitään muttia – vai sittenkin pari?

Verbittömiä lauseita, mutta-sanalla alkavia virkkeitä, ja-sanan pois jättäviä listauksia. Kaikkia näkyy journalistisissa teksteissä jatkuvasti. Mutta saako näin tehdä, pohtii Ville Eloranta.

Pk-media, invandringskritik och andra ord

Vad finns inbyggt i begrepp som politisk korrekt (pk), islamisering, patriot eller i en valseger som liknas vid en tsunami, frågar Jeanette Björkqvist.

Hyvä juttu, ei kauppoja

Tuomo Pirttimaan juttukeikka Norjan vuonolle sujui kuin unelma, kunnes tuli aika kartoittaa aiheen virallista puolta.

Toimittaja aikoo erota päätoimittajan vaaliehdokkuuden takia

Sanomalehti Pohjalaisen päätoimittajan ehdokkuus eduskuntavaaleissa hiertää toimituksen ja johdon välejä.

Nuoret haluavat reunoilta kovettunutta juustosämpylää siinä missä muutkin

Nuorten hupenevaa kiinnostusta ammattiyhdistysliikkeeseen selitetään usein joko sen imago-ongelmalla tai nuorten ideologisilla valinnoilla. Syy on kuitenkin muualla, kirjoittaa liiton opiskelijalähettiläs Martta Kallionpää.

Tervetuloa takaisin

Journalistiliitossa kokeillaan, millaisia tuloksia eronneiden jäsenten takaisin houkutteleminen tuottaa, liiton tiedottaja Manu Haapalainen kirjoittaa.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta