Vägen mot en ny nyhetsbyrå

Svensk Presstjänst Ab

Är ett helägt dotterbolag till Svensk Presstjänst rf.

Bolaget producerar nyhetstjänster till de finlandssvenska mediehusen.

Omsättning: 70 000 euro (2016). Dessutom fick bolaget 70 000 euro i övriga rörelseintäkter, vilket är fondstöd som kanaliserats via SPT rf.

Resultat 2016: – 9 295 euro.

Styrelseordförande Patrik Stenvall.

Aktuell: Lanserar Nyhetsbyrån SPT hösten 2017.

Svensk Presstjänst rf

Är en allmännyttig förening som verkar ”för att främja medieverksamhet på svenska i Finland”. Föreningen upprätthåller bland annat tjänsten Mediespråk.

Grundades 1973 för att upprätthålla en nyhetsbyrå.

De grundande medlemmarna utgörs av Svenska folkpartiet, Vasabladet och Östra Nylands Tryckeri.

Stadgarna ändras 2012 och kopplingen till SFP kapades.

Den journalistiska verksamheten har fr.o.m. 2014 förlagts till dotterbolaget Svensk Presstjänst Ab.

Hade ca 225 000 euro i intäkter år 2016.

Intäkterna är delvis understöd från HSS stiftelse, Konstsamfundet och Svenska Kulturfonden. Sammanlagt kring 150 000 euro.

En stor del av intäkterna kommer från språkvården, en tjänst som köps bl.a. av HSS Media, KSF media, Svenska Yle och Schildts & Söderströms läromedel. En del av intäkterna är deltagaravgifter i seminariet Mediespråk.

Har två anställda (språkstöden).

Styrelseordförande är Patrik Stenvall.

Bland medlemmarna finns både aktiva och passiva medlemmar. Till de passiva räknas till exempel Landsbygdens folk och Arbetarbladet.

JOURNALISTI
20.10.2017

Lina Laurent, text

Drygt sju månader har gått sedan det första konkreta steget mot en ny nyhetsbyrå togs. Den första november ska Nyhetsbyrån SPT inleda sin verksamhet.

15 mars: Svante Wahlbeck lämnar HSS Media. Han tillträder på KSF Media 3 april.

24 mars: FNB Ab skickar in sin ansökan om presstöd för 2017 (eller stöd för produktion av nyhetstjänster på svenska) till Undervisnings- och kulturministeriet.

5 april: Svensk Presstjänst Ab lämnar in sin ansökan om presstöd för 2017 till Undervisnings- och kulturministeriet. SPT Ab skriver att understödet ska användas för att skapa en ny nyhetsbyrå ”som ska säkerställa att det även framöver finns en gemensam relevant nyhetsförmedling på svenska i Finland”.

26 april: Svensk Presstjänst Ab har bolagsstämma. Den nya nyhetsbyrån diskuteras inte på bolagsstämman. Närvarande: Patrik Stenvall (ordf. HSS Media), Niklas Nyberg (HSS Media), Jens Berg (KSF Media), Susanna Ilmoni (sekr. KSF Media), Svante Wahlbeck (KSF Media), Jan Snellman (FNB) och Stefan Holmström (Åbo Underrättelser).

28 april: KSF Media säger upp sitt avtal med FNB. Uppsägningstiden är sex månader. Också HSS Media säger upp sitt avtal i april.

9 juni: Svenska Yle publicerar artikeln Slutet nära för FNB? – KSF och HSS kan överge nyhetsbyrån. I den säger KSF Medias vd Svante Wahlbeck: ”Det är ju förstås så att om KSF till exempel väljer att inte fortsätta samarbetet med FNB så skulle det då betyda att FNB inte kan fortsätta”.

29 juni: Svensk Presstjänst Ab kompletterar sin ansökan till undervisningsministeriet. I den skriver Patrik Stenvall, styrelseordförande för SPT, bland annat att ”i och med att avtalen med FNB har sagts upp och FNB därmed inte har någon existensmöjlighet måste mediehusen kunna lita på att den finns en fungerande nyhetstjänst i höst”. Han skriver också att ”nyhetsbyrån kommer att vara öppen för andra mediehus i Finland, Norden och världen som vill bli kunder. Till exempel Svenska Yle har redan signalerat om ett intresse att köpa innehåll av byrån”.

11 augusti: Folktinget stödjer i sitt uttalande Undervisnings- och kulturministeriets förslag att majoriteten av presstödet ska riktas till Nyhetsbyrån FNB Ab, ”eftersom bolaget betjänar den svenskspråkiga pressen på bred bas”.

4 september: KSF Media och HSS Media går ut med nyheten om den nya nyhetsbyrån SPT.

5 september: Nyhetsbyrån SPT:s platsannonser publiceras. Bolaget söker efter nyhetsreportrar. I annonsen tår det: ”Smartare. Snabbare. Smidigare. Svenskare.”

7 september: Undervisnings- och kulturministeriet offentliggör stöden till tidningar på minoritetsspråk och stöd för produktion av nyhetstjänster på svenska för verksamhetsåret 2017. FNB får 400 000 euro (ansökte om 440 000) och SPT Ab får 40 000 euro (ansökte om 150 000 euro).

14 september: FNB meddelar att bolaget kommer att inleda samarbetsförhandlingar (förhandlingarna inleds 25 september). Samtliga tio anställda vid den svenska redaktionen berörs. I Hufvudstadsbladet noteras detta med en liten notis.

15 september: Ansökningstiden till reportertjänsterna vid SPT går ut. Sammanlagt 60 personer har sökt jobb på den nya byrån.

18 september: HSS Media meddelar att bolaget inleder samarbetsförhandlingar. Upp till 9 jobb är hotade.

2 oktober: STT och Yle undertecknar ett avtal som gäller STT:s finskspråkiga nyhetstjänst och STT:s bildtjänst. Avtalet mellan Svenska Yle och svenskspråkiga FNB löper ut vid årsskiftet, skriver Yle. Johanna Törn-Mangs, tf direktör och ansvarig utgivare för Svenska Yle säger att Svenska Yle inte förlänger avtalet ”eftersom alla finlandssvenska tidningar har sagt upp sitt avtal med FNB och det då inte finns förutsättningar för att ha en fungerande nyhetsbyråverksamhet på svenska”.

5 oktober: Nyhetsbyrån SPT och den svenska nyhetsbyrån TT har slutit ett samarbetsavtal som omfattar både tekniska lösningar och innehåll. Avtalet träder i kraft 1 november, samma dag som nyhetsbyrån SPT ​kör i gång sin nya verksamhet.

Läs mera:
SPT rör om i nyhetsgrytan
Nyhetsbyrån SPT planerades utanför styrelsen
Inte stort nog för två
En 130-åring går mot sitt slut

Svensk Presstjänst Ab

Är ett helägt dotterbolag till Svensk Presstjänst rf.

Bolaget producerar nyhetstjänster till de finlandssvenska mediehusen.

Omsättning: 70 000 euro (2016). Dessutom fick bolaget 70 000 euro i övriga rörelseintäkter, vilket är fondstöd som kanaliserats via SPT rf.

Resultat 2016: – 9 295 euro.

Styrelseordförande Patrik Stenvall.

Aktuell: Lanserar Nyhetsbyrån SPT hösten 2017.

Svensk Presstjänst rf

Är en allmännyttig förening som verkar ”för att främja medieverksamhet på svenska i Finland”. Föreningen upprätthåller bland annat tjänsten Mediespråk.

Grundades 1973 för att upprätthålla en nyhetsbyrå.

De grundande medlemmarna utgörs av Svenska folkpartiet, Vasabladet och Östra Nylands Tryckeri.

Stadgarna ändras 2012 och kopplingen till SFP kapades.

Den journalistiska verksamheten har fr.o.m. 2014 förlagts till dotterbolaget Svensk Presstjänst Ab.

Hade ca 225 000 euro i intäkter år 2016.

Intäkterna är delvis understöd från HSS stiftelse, Konstsamfundet och Svenska Kulturfonden. Sammanlagt kring 150 000 euro.

En stor del av intäkterna kommer från språkvården, en tjänst som köps bl.a. av HSS Media, KSF media, Svenska Yle och Schildts & Söderströms läromedel. En del av intäkterna är deltagaravgifter i seminariet Mediespråk.

Har två anställda (språkstöden).

Styrelseordförande är Patrik Stenvall.

Bland medlemmarna finns både aktiva och passiva medlemmar. Till de passiva räknas till exempel Landsbygdens folk och Arbetarbladet.



4 2019
Arkisto

Rahahautomo

Valokuvausjärjestö Finnfoto kylpee rahassa, jota se ei ole saanut jaettua kuvaajille.

"Politiikan toimittajat puhuvat liian vähän politiikan sisällöistä"

Vuoden journalistin Vappu Kaarenojan mielestä osa politiikan journalismista tuo mieleen urheilusivut.

Jos sössii lehdistönvapauden, voi heittää hyvästit demokratialle

Kansalaisen kannalta on yhdentekevää, lopettaako journalisti työskentelyn ennakkosensuurin vai netissä käydyn vihakampanjan seurauksena, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Maailma muuttuu vihamielisemmäksi toimittajia kohtaan

Suomi nousi tänä vuonna sananvapaustilaston kakkoseksi, mutta entistä harvemmassa massa tilanne on hyvä tai tyydyttävä. Kymmenen viime vuoden aikana työnsä vuoksi on kuollut yli 700 journalistia.

Freelanceriksi jääminen on heittäytymistä epävarmuuteen, jossa nirsous johtaa konkurssiin

Ennen halusin tehdä ensisijassa yhteiskunnallisesti merkittävää ja lukijaa koskettavaa journalismia. Sittemmin on valjennut yrittäjän arjen totuus, kirjoittaa Lauri Rotko.

Antaisit itse paremmat erätaukohaastattelut, Susanna Luikku

Avun toimittaja Susanna Luikku tähtäsi jääkiekkoilijaksi, mutta päätyi urheilutoimittajaksi. Hän suhtautuu kriittisesti otteluiden erätaukohaastatteluihin.

Haaga-Helian journalismiopiskelijat tarkistivat kansainvälisessä projektissa kuusi EU-väitettä. ”Työssä huomasi, miten paljon asiaa muutamaan lauseeseen saattaa sisältyä”, sanoo Emmi Syrjäniemi (oik.), joka oli mukana tarkistamassa Ville Niinistön (vihr.) twiittiä. Vierellä tarkistustyötä ohjannut lehtori Kaarina Järventaus.

Journalismin opiskelijat tarkistivat EU-väitteitä: enemmistö ”sinne päin”

EU-vaaleihin liittyvä projekti muistuttaa toimittajia tarkistamaan siteerausten faktat ja miettimään otsikoista syntyviä vaikutelmia.

Kom till Afrika, här finns plats!

När det gäller den finska marknaden för Afrikanyheter behöver jag sällan konkurrera med någon, skriver Journalistens nya kolumnist Liselott Lindström, Afrikastringer för Yle.

Ei mitään muttia – vai sittenkin pari?

Verbittömiä lauseita, mutta-sanalla alkavia virkkeitä, ja-sanan pois jättäviä listauksia. Kaikkia näkyy journalistisissa teksteissä jatkuvasti. Mutta saako näin tehdä, pohtii Ville Eloranta.

Pk-media, invandringskritik och andra ord

Vad finns inbyggt i begrepp som politisk korrekt (pk), islamisering, patriot eller i en valseger som liknas vid en tsunami, frågar Jeanette Björkqvist.

Hyvä juttu, ei kauppoja

Tuomo Pirttimaan juttukeikka Norjan vuonolle sujui kuin unelma, kunnes tuli aika kartoittaa aiheen virallista puolta.

Toimittaja aikoo erota päätoimittajan vaaliehdokkuuden takia

Sanomalehti Pohjalaisen päätoimittajan ehdokkuus eduskuntavaaleissa hiertää toimituksen ja johdon välejä.

Nuoret haluavat reunoilta kovettunutta juustosämpylää siinä missä muutkin

Nuorten hupenevaa kiinnostusta ammattiyhdistysliikkeeseen selitetään usein joko sen imago-ongelmalla tai nuorten ideologisilla valinnoilla. Syy on kuitenkin muualla, kirjoittaa liiton opiskelijalähettiläs Martta Kallionpää.

Tervetuloa takaisin

Journalistiliitossa kokeillaan, millaisia tuloksia eronneiden jäsenten takaisin houkutteleminen tuottaa, liiton tiedottaja Manu Haapalainen kirjoittaa.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta