SPT rör om i nyhetsgrytan

En ny finlandssvensk nyhetsbyrå ser dagens ljus. Det sker i rasande takt, med höga insatser och minst lika höga framtidsvisioner.

Mot det okända. Anna Back är chefredaktör för Nyhetsbyrån SPT (Svensk Presstjänst). ”Det här måste funka. Om det blir dåligt eller för smått så har vi bara en massa små finlandssvenska lokaltidningar och enbart Yle med nationella nyheter.”

JOURNALISTI
20.10.2017

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Bättre att lämna det sjunkande skeppet än att ståndaktigt sitta kvar och sakta sjunka ner själv. När Hufvudstadsbladets chefredaktör och KSF Medias ansvariga utgivare Susanna Ilmoni beskriver händelserna som ledde till att KSF Media och HSS Media fattade beslut om att tidningshusen lämnar FNB och startar en egen nyhetsbyrå – Nyhetsbyrån SPT, handlar mycket om att hitta nya egna lösningar för och bland krisande medieföretag.

”Det här är en satsning på kvalitet och på framtidens journalistik”, säger hon.

Målsättningarna för den nya byrån är höga. Flera av dem finns listade i SPT Ab:s ansökan om presstöd, som bolaget skickade till Undervisnings- och kulturministeriet i början av april. Där står bland annat: ”Den nya byrån säkerställer att det framöver finns en gemensam relevant nyhetsförmedling på svenska i Finland.”

Av den nya nyhetsbyrån förväntar sig Susanna Ilmoni mångsidigt innehåll, digitalt anpassad journalistik och en fokusering på politik, ekonomi, samhällsfrågor och sport.

För Ilmoni innebär digitalt innehåll bland annat interaktiv grafik, video och audio.

”Det kan till exempel vara livesändningar från debatter i riksdagen eller idrottshändelser. Man behöver också fundera på rubriker, tilltal och tempus för att snabbt kunna publicera texter digitalt.”

Ur SPT:s ansökan framkommer det också att bolaget fört samarbetsdiskussioner med Svenska Yle och att nyhetsbyrån ”har för avsikt att bli de nordiska byråernas samarbetspart och Finlands fönster mot Norden”.

 

När jag träffar SPT:s nya chefredaktör Anna Back i mitten av september är det exakt en och en halv månad tills den nya byrån ska börja producera material. KSF Medias och HSS Medias avtal med FNB löper nämligen ut den sista oktober. Mycket är öppet.

Rekryteringsprocessen av SPT:s första fast anställda reportrar är i full gång. Intresset har varit stort, med 60 ansökningar, och nu gäller det att skapa ett engagerat team med rätt sammansättning. Byrån börjar med cirka sex anställda och kompletterar med inhoppare och frilansar.

SPT kommer att sakna en gemensam fysisk redaktion och de anställda ska kunna jobba varifrån som helst, ”med kontoret i ryggsäcken” (arbetsgivaren förser de anställda med en bärbar dator och en mobiltelefon).

Det ska också vara lätt för kunderna att ladda ner det material de vill ha.

”Redaktionerna ska få hela paketet med rubrik, ingress, text, bilder och bildtexter med ett klick”, säger Back.

Ilmoni är inne på samma linje. Den nya nyhetsbyrån, som ekonomiskt inte innebär en inbesparing för mediehusen, ska betala sig tillbaka i smidighet och effektivitet.

”Då kan man koncentrera sig på att producera mera, i stället för att hantera externt material på ett bökigt sätt.”

I början av oktober offentliggör SPT att bolaget slutit ett samarbetsavtal med den svenska nyhetsbyrån TT. Det här ger SPT en teknisk plattform för produktion och distribution av texter, bilder, videor och olika former av digital journalistik. Nyhetsbyråerna ska också samarbeta kring innehåll.

 

KSF Media och HSS Media förväntar sig att den nya byrån ska förse dem med mer skräddarsytt material. Grundtanken är att SPT bara ska rapportera om sådant båda mediehusen är intresserade av – en linje man vid behov kan avvika från.

Exakt hur kommunikationen ska ske mellan de olika redaktionerna är öppet men de som varit inblandade i planeringen tror inte det blir problem.

”Det blir en daglig diskussion. Redan nu har vi en motsvarande diskussion med SPT och FNB”, säger Ilmoni.

Innehållsmässigt ska den nya byrån bli ”svenskare” och materialet ska i första hand göras för ”finlandssvenska läsare”. Back poängterar att nyhetsbyrån ändå har hela Finland i fokus:

”Men sådant finlandssvenskarna behöver veta om. Det kan gälla Svenskfinland men också gruvnyheter från Ylläs.”

Ilmoni säger att en viktig del av nyhetsbyråns uppdrag är att bevaka sådana samhällsfrågor som ingen annan bevakar – ur minoritetssynpunkt eller med tanke på hur det svenska språket påverkas av olika frågor och beslut.

”Det här är ett försök att svara på de behov och önskemål vi hör av våra läsare.”

 

Patrik Stenvall, styrelseordförande för SPT Ab och ledande nyhetschef på HSS Media understryker att nyhetsbyråns första tid kommer att vara full av utmaningar. En är att få materialet att räcka till, en annan är ekonomin. SPT Ab hade ansökt om att få 150 000 euro i presstöd i år men fick 40 000 euro. Bolaget hade också räknat med ett stöd på 90 000 euro från Svenska Kulturfonden som inte blivit av.

”Det är klart att finansieringen alltid är knepig när man startar någonting nytt och det här ska ses som ett uppstartsföretag.”

Att SPT Ab räknar med att få en stor del av det presstöd som FNB hittills fått, kring 400 000 euro per år är ingen hemlighet men verksamheten ska ändå byggas upp så att den på lång sikt bär sig själv, säger Stenvall.

Hur ska då drygt sex fast anställda snurra en nyhetsbyrå som har någon på en desktur från morgon till kväll, sju dagar i veckan? Redan i inledningsskedet kommer inhoppare att spela en betydande roll. Tanken är också att bygga upp ett frilansnätverk med personer som regelbundet bidrar med material. Här förväntar sig Stenvall initiativ från frilansarna, gärna sådana med eget företag.

Personalen ska få stora friheter att utveckla byrån och arbetsbilden.

”Vi kommer att kunna erbjuda någonting ganska spännande och unikt och de som är med får bygga upp någonting nytt”, säger Stenvall.

SPT följer självfallet kollektivavtalet och lönenivån beror enligt Stenvall mycket på vilka anspråk de anställda har.

Hur ska SPT som bolag förhindra att de anställda går i väggen efter ett år på grund av arbetsmängden?

”Det är en bra fråga. De anställda kommer att vara utspridda på olika orter. Vi räknar med att var och en håller reda på sin egen arbetstid. Det är en frihet under ansvar.” l

Skribenten har under året sålt tjänster till SPT rf, SPT Ab och KSF Media.


Läs mera: 
Nyhetsbyrån SPT planerades utanför styrelsen
Vägen mot en ny nyhetsbyrå
Inte stort nog för två
En 130-åring går mot sitt slut



2 2019
Arkisto
Suomenmaan Pekka Pohjolainen ja Demokraatin Johannes Ijäs Eduskuntatalon mediatiloissa. Toimittajat kiittelevät talon työskentelyolosuhteita.

Politiikkaa 24/7

Vaalikeväänä käyvät kuumina sekä poliitikot että puoluelehdet. ”Aatteellisissa mutta itsenäisissä” lehdissä työpaikan tulevaisuuden saattaa ratkaista vaalitulos tai viestintätuen uudelleenjärjestely. Journalisti seurasi Demokraatin ja Suomenmaan toimittajien päivää eduskunnassa.

Peili konfliktille

Pertti Pesosen dokumentin televisioesitys sensuroitiin Venezuelassa. Espanjassa somekohina alkoi Katalonian poliittisia vankeja käsittelevästä dokumentista.

Kalevan palkaton harjoittelu kummastuttaa

Ilmaista harjoittelijaa etsii usein järjestö tai pieni yritys, ei suuri lehtitalo. Kesäsijaisia palkataan kuten aiemminkin.

Mihin ylioppilaslehtiä tarvitaan?

Suomen lehdistössä on meneillään uuvuttava samankaltaistumiskehitys. Omistus keskittyy, samoin uutistuotanto. Tällaisessa ilmapiirissä soisi edes omaäänisten ylioppilaslehtien menestyvän, kirjoittaa Johanna Vehkoo.

Meidän puolesta kyselijät

Tiia Rantanen ja Anna Karhunen ovat ystäviä, joista tuli työkavereita. Läheisyydestä on hyötyä, kun työ on jutustella noloista aiheista kaiken kansan kuullen.

Sexualbrotten, som blev en invandringsdebatt

De stora finländska medierna utmärkte sig inte i rapporteringen om sexualbrotten i Uleåborg. Det säger professor och medieforskare Anu Koivunen, som analyserat en del av materialet.

Sanonta on Antti Grundsténin mielestä ärsyttävä mutta hänen tekemisen tapaansa hyvin kuvaava. Kuva otettiin A-lehtien studiolla ”rakennusnurkassa”, jossa Grundstén tapaa nojailla tikkaisiin ja miettiä seuraavia kuvauksia lavastaja Tuomas Norteman kanssa.

Yllätyksiä olla pitää

Imagen AD Antti Grundstén on valmis perustelemaan haastateltaville, miksi jutun kuvat ovat juuri sellaiset kuin ovat.

Sankari ja nolla

Matti Nykäsen viimeinen palvelus medialle oli tarjota kierros itsetutkiskelua. Enää tuskin tulee julkkista, joka saisi synkän puolensa samaan tapaan anteeksi, sanoo kulttuurihistorian tutkija.

Vaikka kaikki laukut ovat Emmi Tuomistolle käyttöesineitä, Louis Vuittoneitaan hän ei viskaa auton lattialle tai anna koiriensa Ollin ja Mimin talloa. Vuittonin ruudullisen ”Alman” hän hankki marraskuussa, etualan ”Neverfullin” vuodelta 2011 ihan hiljattain.

Liekeissä laukuista

Emmi Tuomisto osti viime vuonna 16 laukkua. Silti arjen juhlaksi riittää myös ihanuuksien bongailu netistä ja toisten olkapäiltä.

Tuuraajasta päätoimittajaksi

Satu Kangas-Viljamäki aloitti 11. helmikuuta päätoimittajana kaupunkilehti Selänteessä.

Kati Koivikko on ollut Sanoma Prolla 11 vuotta. Entisestä kuvatoimittajasta on tullut ”hybridituotteiden” tekijä. ”Oman työn aikatauluttamista vaaditaan aiempaa enemmän, mutta minusta on ihana ajatella isoja kokonaisuuksia.”

Kuvin kiinni ajassa

Oppimateriaalikuvittamisen rima on noussut, väittää visualisti Kati Koivikko. ”Aapinen on herkin tuote”, hän sanoo.

Liitto vei oikeuteen 50 riitaa

Vanhin liiton viime vuonna selvittämä riita sai alkunsa vuonna 2013.

Aina ei mene putkeen

”Usein kaikki menee kuvauskeikalla putkeen. Joskus taas ei mene.” Lauri Rotko kertaa kolumnissaan kolme klassikkoa.

Ontuva taleban

Kun poliitikkojen sanomisista kerrotaan, avattakoon riittävästi, millaista myrkkyä sanat ovat syöneet, kirjoittaa Vesa Heikkinen.

Hullun hommaa

Ajattelin että jestas; nyt on aamiaisaika ja minä könyän 300 metrin syvyydessä ikiroudan alla seuranani ventovieras kaivosmies, kirjoittaa Maria Paldanius.

Painavia rivejä johtamisesta

Siinä missä moni johtamiskirja kertoo ”keissejä”, Teija Rantalan Pieni kirja johtamisesta kertoo vain sen, mitä niistä on opittu, kirjoittaa Nina Erho.

Vem visar vägen i klimatjournalistiken?

Kan ett mediehus på en sida uppmana till större och fler åtgärder för att minska klimatavtrycket och på en annan uppmana samma läsare att resa iväg på en nöjesresa till andra sidan jorden, frågar Lina Laurent.

Klimatkris och bränder när svenska Gräv firar 30 år

Affischnamnet är Martha Mendoza från AP. Som vanligt kommer det att delas ut guldspadar inom olika kategorier för insatser inom grävande journalistik.

Dahlén tar över på Ålandstidningen

Daniel Dahlén kommer närmast från Ålcom, där han varit VD. Han har ingen tidigare erfarenhet av att leda publicistisk verksamhet.

Yhdistykset

Journalistiliiton jäsenyhdistykset tiedottavat.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta