SPT rör om i nyhetsgrytan

En ny finlandssvensk nyhetsbyrå ser dagens ljus. Det sker i rasande takt, med höga insatser och minst lika höga framtidsvisioner.

Mot det okända. Anna Back är chefredaktör för Nyhetsbyrån SPT (Svensk Presstjänst). ”Det här måste funka. Om det blir dåligt eller för smått så har vi bara en massa små finlandssvenska lokaltidningar och enbart Yle med nationella nyheter.”

JOURNALISTI
20.10.2017

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Bättre att lämna det sjunkande skeppet än att ståndaktigt sitta kvar och sakta sjunka ner själv. När Hufvudstadsbladets chefredaktör och KSF Medias ansvariga utgivare Susanna Ilmoni beskriver händelserna som ledde till att KSF Media och HSS Media fattade beslut om att tidningshusen lämnar FNB och startar en egen nyhetsbyrå – Nyhetsbyrån SPT, handlar mycket om att hitta nya egna lösningar för och bland krisande medieföretag.

”Det här är en satsning på kvalitet och på framtidens journalistik”, säger hon.

Målsättningarna för den nya byrån är höga. Flera av dem finns listade i SPT Ab:s ansökan om presstöd, som bolaget skickade till Undervisnings- och kulturministeriet i början av april. Där står bland annat: ”Den nya byrån säkerställer att det framöver finns en gemensam relevant nyhetsförmedling på svenska i Finland.”

Av den nya nyhetsbyrån förväntar sig Susanna Ilmoni mångsidigt innehåll, digitalt anpassad journalistik och en fokusering på politik, ekonomi, samhällsfrågor och sport.

För Ilmoni innebär digitalt innehåll bland annat interaktiv grafik, video och audio.

”Det kan till exempel vara livesändningar från debatter i riksdagen eller idrottshändelser. Man behöver också fundera på rubriker, tilltal och tempus för att snabbt kunna publicera texter digitalt.”

Ur SPT:s ansökan framkommer det också att bolaget fört samarbetsdiskussioner med Svenska Yle och att nyhetsbyrån ”har för avsikt att bli de nordiska byråernas samarbetspart och Finlands fönster mot Norden”.

 

När jag träffar SPT:s nya chefredaktör Anna Back i mitten av september är det exakt en och en halv månad tills den nya byrån ska börja producera material. KSF Medias och HSS Medias avtal med FNB löper nämligen ut den sista oktober. Mycket är öppet.

Rekryteringsprocessen av SPT:s första fast anställda reportrar är i full gång. Intresset har varit stort, med 60 ansökningar, och nu gäller det att skapa ett engagerat team med rätt sammansättning. Byrån börjar med cirka sex anställda och kompletterar med inhoppare och frilansar.

SPT kommer att sakna en gemensam fysisk redaktion och de anställda ska kunna jobba varifrån som helst, ”med kontoret i ryggsäcken” (arbetsgivaren förser de anställda med en bärbar dator och en mobiltelefon).

Det ska också vara lätt för kunderna att ladda ner det material de vill ha.

”Redaktionerna ska få hela paketet med rubrik, ingress, text, bilder och bildtexter med ett klick”, säger Back.

Ilmoni är inne på samma linje. Den nya nyhetsbyrån, som ekonomiskt inte innebär en inbesparing för mediehusen, ska betala sig tillbaka i smidighet och effektivitet.

”Då kan man koncentrera sig på att producera mera, i stället för att hantera externt material på ett bökigt sätt.”

I början av oktober offentliggör SPT att bolaget slutit ett samarbetsavtal med den svenska nyhetsbyrån TT. Det här ger SPT en teknisk plattform för produktion och distribution av texter, bilder, videor och olika former av digital journalistik. Nyhetsbyråerna ska också samarbeta kring innehåll.

 

KSF Media och HSS Media förväntar sig att den nya byrån ska förse dem med mer skräddarsytt material. Grundtanken är att SPT bara ska rapportera om sådant båda mediehusen är intresserade av – en linje man vid behov kan avvika från.

Exakt hur kommunikationen ska ske mellan de olika redaktionerna är öppet men de som varit inblandade i planeringen tror inte det blir problem.

”Det blir en daglig diskussion. Redan nu har vi en motsvarande diskussion med SPT och FNB”, säger Ilmoni.

Innehållsmässigt ska den nya byrån bli ”svenskare” och materialet ska i första hand göras för ”finlandssvenska läsare”. Back poängterar att nyhetsbyrån ändå har hela Finland i fokus:

”Men sådant finlandssvenskarna behöver veta om. Det kan gälla Svenskfinland men också gruvnyheter från Ylläs.”

Ilmoni säger att en viktig del av nyhetsbyråns uppdrag är att bevaka sådana samhällsfrågor som ingen annan bevakar – ur minoritetssynpunkt eller med tanke på hur det svenska språket påverkas av olika frågor och beslut.

”Det här är ett försök att svara på de behov och önskemål vi hör av våra läsare.”

 

Patrik Stenvall, styrelseordförande för SPT Ab och ledande nyhetschef på HSS Media understryker att nyhetsbyråns första tid kommer att vara full av utmaningar. En är att få materialet att räcka till, en annan är ekonomin. SPT Ab hade ansökt om att få 150 000 euro i presstöd i år men fick 40 000 euro. Bolaget hade också räknat med ett stöd på 90 000 euro från Svenska Kulturfonden som inte blivit av.

”Det är klart att finansieringen alltid är knepig när man startar någonting nytt och det här ska ses som ett uppstartsföretag.”

Att SPT Ab räknar med att få en stor del av det presstöd som FNB hittills fått, kring 400 000 euro per år är ingen hemlighet men verksamheten ska ändå byggas upp så att den på lång sikt bär sig själv, säger Stenvall.

Hur ska då drygt sex fast anställda snurra en nyhetsbyrå som har någon på en desktur från morgon till kväll, sju dagar i veckan? Redan i inledningsskedet kommer inhoppare att spela en betydande roll. Tanken är också att bygga upp ett frilansnätverk med personer som regelbundet bidrar med material. Här förväntar sig Stenvall initiativ från frilansarna, gärna sådana med eget företag.

Personalen ska få stora friheter att utveckla byrån och arbetsbilden.

”Vi kommer att kunna erbjuda någonting ganska spännande och unikt och de som är med får bygga upp någonting nytt”, säger Stenvall.

SPT följer självfallet kollektivavtalet och lönenivån beror enligt Stenvall mycket på vilka anspråk de anställda har.

Hur ska SPT som bolag förhindra att de anställda går i väggen efter ett år på grund av arbetsmängden?

”Det är en bra fråga. De anställda kommer att vara utspridda på olika orter. Vi räknar med att var och en håller reda på sin egen arbetstid. Det är en frihet under ansvar.” l

Skribenten har under året sålt tjänster till SPT rf, SPT Ab och KSF Media.


Läs mera: 
Nyhetsbyrån SPT planerades utanför styrelsen
Vägen mot en ny nyhetsbyrå
Inte stort nog för två
En 130-åring går mot sitt slut



8 2018
Arkisto

Kollegojen kuteet

Kuusi media-alan ammattilaista näyttää ja kertoo, miten he pukeutuvat töihin. Kerro sinäkin Twitterissä hashtagilla #paallakoska.

Kansalaiset mukaan. ”Toivon, että suuri yleisö antaisi henkistä tukea työlle, jossa moniarvoista viestintää pidetään yllä”, sanoo Helsingin yliopiston rikosoikeuden professori Kimmo Nuotio.

Maalitus on koko yhteiskunnan asia

Helsingin käräjäoikeudessa käsitellään parhaillaan syytteitä toimittajiin ja mediaan kohdistuneista rikoksista. Haitalliseen vaikuttamiseen voisi puuttua terävämmin.

En minä, vaan tämä ammatti

Vihapuheen ilmiöllistäminen auttaa, kun toimittaja on verkkoraivon kohteena, sanoo itsekin solvatuksi joutunut Suvi-Tuulia Nykänen.

Myllytys koettelee sananvapautta

Toimituksien supistukset ja ulkopuolinen painostus leimaavat journalistien arkea, kirjoittaa päätoimittaja Markku Lappalainen.

Pieni kohu-opas

”Kohujournalismissa media itse määrittelee asian kohuksi ja etäännyttää näin itsensä vastuusta kytkeä aihe tosimaailman tapahtumiin”, kirjoittaa Johanna Vehkoo.

Palkittua uutistyötä. Annamari Nurminen ja Esko Pihkala saivat yhdessä STT:n työryhmän kanssa Bonnier-palkinnon seksuaalista häirintää ja ahdistelua käsittelevistä jutuistaan. Palkintoraati kiitteli tekijöitä huolellisesta, sinnikkäästä ja rohkeasta uutistyöstä.

Hiljaista sympatiaa

Psyykkisen järkytyksen kokeneen haastattelussa on hyvä osata kuunnella. Annamari Nurminen ja Esko Pihkala kohtasivat naisia, jotka olivat koululaisina joutuneet opettajan seksuaalisen hyväksikäytön uhreiksi.

Myy, opasta ja ole uskottava

Verkossa yleisö tarvitsee perusteluita ja kädestä pitämistä – ja toimittaja rohkeutta etsiä omaa ääntään, sanoo verkkokerronnasta kirjan tehnyt Terhi Upola.

Slutspurt i juni. För en förlagsredaktör är sommaren en intensiv period. Alla böcker som ska ut till höstens bokmässor måste gå i tryck senast under juni. ”Innan boken går i tryck kan man vara lite hysterisk och dubbelkolla att allt är okej. Sedan tar man det lugnt tills den ska recenseras”, säger Myrika Ekbom.

Hängmattan hägrar också för förlagsredaktören

Alla texter som ska ges ut i bokform behöver redigeras av proffs. Den som försöker ta en genväg riskerar att boken blir full av stavfel och upprepningar.

Mielipide vastaan fakta

Kielteiseen valoon joutuneelle pitää antaa mahdollisuus samanaikaiseen kuulemiseen tai vastineeseen.

Täältä ja muualta. ”Kymmenkunta vuotta sitten matkat nähtiin lähinnä kustannuseränä, mutta viime vuosina olen käynyt ulkomailla  juttukeikoilla noin neljä kertaa vuodessa”, sanoo Keskisuomalaisen Janne Yläjoki. ”On sisäistetty, että uskottavaan ulkomaanjournalismiin tarvitaan muutakin kuin sitä, että kirjoitetaan neljän seinän sisällä.”

Oman näkökulman perässä

Keskisuomalaisen ulkomaantoimittaja Janne Yläjoki yrittää löytää aiheita, joita isot koneistot eivät käsittele. ”Meillä ei voi olla aamulla verkossa ihan samaa kuin mitä tv-uutisissa on toisteltu edellisenä iltana.”

Lisää rahaa, suojaa ja oikeuksia

Nykyinen hallitus ei ole ollut media-alalle erityisen hyvä, sanoo Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho. Digi-alv:n alentaminen olisi tärkein parannus.

Vaikeudet ongelmissa?

Suurissa ongelmissa -ilmaus yleistyy julkisessa kielenkäytössä, myös journalistisissa teksteissä, kirjoittaa Vesa Heikkinen. ”Yhtäältä kyse on kieleen kuuluvasta sanojen merkitysten vähittäisestä muuttumisesta, toisaalta tälle ajalle ominaisesta tavasta tarkastella maailmanmenoa.”

Kesäkeikalla. Ensimmäinen kesä toimittajana on vienyt Tuuli Rantasaloa monenlaisille juttukeikoille. 4. kesäkuuta hän haastatteli Paiholassa, Pielisjoen rannalla kesäkahvilaa pitäviä 4H-yrittäjiä (oik.) Johanna Väänästä, Maria Mäkeä ja Salla Karhua.

Hankalinta on tiivistää oleellinen

Ensimmäisessä oman alan työpaikassaan Tuuli Rantasalo jännitti etukäteen, odotetaanko harjoittelijan olevan valmis toimittaja.

1918 – med respekt

”När uppmärksammandet av inbördeskriget 1918 sparkade igång i januari i år var jag skeptisk: skulle vi klara av detta efter all #suomi100-hype?” skriver Magnus Londen.

Onnellinen yrittäjä

Freelancetyössä vuorottelevat epävarmuus - ja ylityöllistyminen. ”Silloin on niin lopussa, että vain turkulaisesta kasvattajaseurasta hankittu rutiini pelastaa”, kirjoittaa Lauri Rotko.

Ikuisesti pahoillani, Paula

Epäkohtelias vastaus puhelinmyyjälle oli maksaa Manu Haapalaiselle Paula Koivuniemen haastattelun.

Puheenaiheita takomaan

Susanne Salmi aloittaa Ylioppilaslehden päätoimittajana elokuussa.

Itse kasvatettu. Leikkokukkien lisäksi Satu Koivisto kasvattaa siirtolapuutarhassaan ruokakasveja. ”Esimerkiksi oman kasvihuoneen kurkku on uskomattoman makea ja rapea verrattuna kaupan kurkkuun.”

Ruuan alkulähteillä

Päätoimittaja Satu Koivisto rentoutuu ruokakasvien kauneuden äärellä siirtolapuutarhassa.

Tosielämän toimittajadraama

Viime vuonna kuvattu Vuosi New York Timesin toimituksessa näyttää ja kuulostaa parhailta tv-draamoilta – eikä välty niiden kliseiltä, kirjoittaa Marja Honkonen

Bra start för Medielaget

I slutet av 2017 hade andelslaget 172 medlemmar vilket var nästan 100 fler än vad man räknat med.

Hangöseminariet i september

Ekonomijournalistik, frilansliv, riksdagsvalet i Sverige och yttrandefriheten i Ryssland är huvudteman på årets publicistseminarium i Hangö.

Poimuri

Mediasta sanottua.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta