Beställaren. Svante Wahlbeck är sedan april vd för KSF Media. Han är en av arkitekterna bakom nya SPT. Han sitter också i SPT Ab:s styrelse och är suppleant i STT Oy:s styrelse.

Nyhetsbyrån SPT planerades utanför styrelsen

JOURNALISTI
20.10.2017

Lina Laurent, text
Johannes Tervo, foto

Dubbelroller och hemlighetsmakeri inget problem för arkitekterna bakom den nya nyhetsbyrån.

När Nyhetsbyrån SPT planerades var det ett beställningsarbete av KSF Media och HSS Media. Delar av SPT Ab:s styrelse och bolagsstämma fick därför inte kännedom om planerna, trots att den nya nyhetsbyrån skulle betyda en enorm förändring i SPT Ab:s verksamhet.

”Diskussionen om en byrå har förts i närvaro av mediehusen som funderat på om det finns något vi kan göra eftersom vi inte får det material vi behöver för våra digitala produktioner”, säger HSS Medias ledande nyhetschef Patrik Stenvall, som också är styrelseordförande i SPT Ab.

Det första konkreta steget mot en ny nyhetsbyrå togs den 5 april i år då Stenvall lämnade in en ansökan om presstöd till Undervisnings- och kulturministeriet ”för att bygga upp en ny nyhetsbyrå”.

Enligt ansökan skulle SPT Ab:s utgifter för perioden augusti–december 2017 vara drygt 430 000 euro. Utgifterna skulle med andra ord öka betydligt jämfört med tidigare. År 2016 var bolagets sammanlagda utgifter kring 138 000 euro.

Planerna på den nya nyhetsbyrån nämndes trots detta vare sig i styrelsen eller på bolagsstämman som hölls tre veckor efter att Stenvall lämnat in ansökan om presstöd. På bolagsstämman den 26 april diskuteras däremot bland annat sommarvikarier, satsningen 100 röster och att Kulturfonden understött Finland 100 år -projekten med lite extra medel.

Den nya nyhetsbyrån nämns inte med ett ord. Varför – Patrik Stenvall?
”För att detta har diskuterats i andra sammanhang än SPT Ab.”

Men det är SPT Ab som ansökt om presstöd.
”Så är det. Ja.”

Är det inte lite konstigt? Utifrån sett är det en jättestor händelse att SPT Ab planerar en ny nyhetsbyrå. Är orsaken till att frågan inte tas upp på mötet att där närvarar en representant från FNB (Jan Snellman)?
Stenvall är tyst en stund och säger sedan att en ansökan sattes in för att mediehusen inte kunde ha gjort det. Till slut säger han att han inte vet vad han ska svara på frågan.
”Du får tolka det som du vill helt enkelt.”
 

Gick SPT Ab då bakom ryggen på bolagsstämman och styrelsen?
”Nej”, anser KSF Medias vd Svante Wahlbeck, som både deltagit i SPT Ab:s styrelsemöten och i bolagsstämman. Han fortsätter:

”Det är säkert för att det inte är någon ny nyhetsbyrå. Den operativa ledningen, i det här fallet Patrik Stenvall, har varken haft någon etiskt, moralisk eller juridisk skyldighet att ta upp något sådant här på en bolagsstämma.”

Att frågan varken behandlats i styrelsen eller på bolagsstämman har självklart att göra med att man inte ville att planerna skulle läcka ut, säger Wahlbeck. Det är ”normala affärstransaktioner”.

”Företag både samarbetar och konkurrerar väldigt ofta och då delar man inte information gällande tredje part. Det är vanligt att hemlighålla kundspecifika detaljer”, säger han.
 

Susanna Ilmoni, som också är styrelsemedlem i SPT Ab, vill inte kommentera varför den nya nyhetsbyrån inte behandlades på bolagsstämman eller i styrelsen. Däremot anser hon att KSF Media och HSS Media varit ”så öppna man kan vara när det gäller affärsplaner” inom de egna organisationerna och mot allmänheten.

”Vi sade upp våra avtal med FNB i april så i den meningen var det väl ingen nyhet (den nya nyhetsbyrån).

Susanna Ilmoni har för övrigt kunnat följa med utvecklingen i STT på första parkett eftersom hon också är styrelsemedlem i bolaget (Svante Wahlbeck är hennes suppleant). Att det kan uppstå intressekonflikter då ägarna i STT prioriterar de egna bolagen, som ofta är kunder hos STT, framom nyhetsbyrån är enligt henne en knepig balansgång.

”Det är ändå inbyggt i systemet. Bland styrelsemedlemmarna finns det flera medlemmar som företräder ett företag som både är kund och ägare.”

”Som styrelsemedlem är det klart att man försöker jobba fram det som är det bästa för STT. Samtidigt har man det andra ansvaret, att också försöka se till att det egna mediehuset överlever.”

Du har alltså varit med om att starta en konkurrerande verksamhet mot ett av STT:s dotterbolag?
”Jag ser det inte så. Det här kommer att vara någonting annat än det som FNB har gjort och FNB får ju hur som helst fortsätta. Vi ser ju att det här (SPT) är en helt ny slags nyhetstjänst som kommer att jobba på ett väldigt annorlunda sätt än FNB. SPT kommer till exempel inte ha en fysisk bas, så att alla sitter på samma ställe, som på FNB. Vi bygger ju inte upp fasta strukturer i form av rum.”

Men målet att erbjuda riks-, politik- och samhällsbevakning, vilka är FNB:s huvudområden i dag.
”FNB har väl inte monopol på någonting?”

Nej men jag tänkte på konkurrensbegreppet.
”Den kan hända att det uppstår nya byråer, nya produktionsbolag, det är ju fritt fram. FNB har ingalunda monopol på vare sig nyhetsbyråverksamheten eller minoritetsstödet. Det är omöjligt för mig att säga vad som nu uppstår.”
 

Bland den nya nyhetsbyråns drivande krafter finns en person som lägger mer betoning vid OM den nya byrån får igång sin verksamhet i stället för vid NÄR den gör det. Personen är Svante Wahlbeck.

”Den här verksamheten har ju inte startat, det finns ett beslut om att försöka starta upp den.”

Är du själv skeptisk till byrån?
”Inte är jag skeptisk men det är en enorm utmaning att starta upp en ny nyhetsbyrå. Det är inget man gör lättvindigt eller snabbt och det tar lång tid innan allt börjar fungera och innan det finns en tillräcklig materialproduktion.”

Ja, tidtabellen verkar minst sagt tajt.
”Något jag personligen skulle vilja framhålla är att tidtabellen för att finlandssvenska medier ska överleva är oerhört tajt. Jag tycker man i diskussionen om de finlandssvenska medierna inte har kommit till kärnan. Vad är det egentligen vi ska diskutera? Är det FNB och SPT eller borde vi kanske höja nivån och fundera på hur man överhuvudtaget tänkt att det i framtiden ska existera medier på svenska i Finland.”
 

Varken STT:s vd Mika Petterson eller FNB:s redaktionschef Jan Snellman vill kommentera den nya nyhetsbyrån elle samarbetet med mediehusen. Båda hänvisar till pågående samarbetsförhandlingar.


Skribenten har under året sålt tjänster eller frilansmaterial till SPT rf, SPT Ab och KSF Media.

Läs mera:
SPT rör om i nyhetsgrytan
Vägen mot en ny nyhetsbyrå
Inte stort nog för två
En 130-åring går mot sitt slut



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta