Beställaren. Svante Wahlbeck är sedan april vd för KSF Media. Han är en av arkitekterna bakom nya SPT. Han sitter också i SPT Ab:s styrelse och är suppleant i STT Oy:s styrelse.

Nyhetsbyrån SPT planerades utanför styrelsen

JOURNALISTI
20.10.2017

Lina Laurent, text
Johannes Tervo, foto

Dubbelroller och hemlighetsmakeri inget problem för arkitekterna bakom den nya nyhetsbyrån.

När Nyhetsbyrån SPT planerades var det ett beställningsarbete av KSF Media och HSS Media. Delar av SPT Ab:s styrelse och bolagsstämma fick därför inte kännedom om planerna, trots att den nya nyhetsbyrån skulle betyda en enorm förändring i SPT Ab:s verksamhet.

”Diskussionen om en byrå har förts i närvaro av mediehusen som funderat på om det finns något vi kan göra eftersom vi inte får det material vi behöver för våra digitala produktioner”, säger HSS Medias ledande nyhetschef Patrik Stenvall, som också är styrelseordförande i SPT Ab.

Det första konkreta steget mot en ny nyhetsbyrå togs den 5 april i år då Stenvall lämnade in en ansökan om presstöd till Undervisnings- och kulturministeriet ”för att bygga upp en ny nyhetsbyrå”.

Enligt ansökan skulle SPT Ab:s utgifter för perioden augusti–december 2017 vara drygt 430 000 euro. Utgifterna skulle med andra ord öka betydligt jämfört med tidigare. År 2016 var bolagets sammanlagda utgifter kring 138 000 euro.

Planerna på den nya nyhetsbyrån nämndes trots detta vare sig i styrelsen eller på bolagsstämman som hölls tre veckor efter att Stenvall lämnat in ansökan om presstöd. På bolagsstämman den 26 april diskuteras däremot bland annat sommarvikarier, satsningen 100 röster och att Kulturfonden understött Finland 100 år -projekten med lite extra medel.

Den nya nyhetsbyrån nämns inte med ett ord. Varför – Patrik Stenvall?
”För att detta har diskuterats i andra sammanhang än SPT Ab.”

Men det är SPT Ab som ansökt om presstöd.
”Så är det. Ja.”

Är det inte lite konstigt? Utifrån sett är det en jättestor händelse att SPT Ab planerar en ny nyhetsbyrå. Är orsaken till att frågan inte tas upp på mötet att där närvarar en representant från FNB (Jan Snellman)?
Stenvall är tyst en stund och säger sedan att en ansökan sattes in för att mediehusen inte kunde ha gjort det. Till slut säger han att han inte vet vad han ska svara på frågan.
”Du får tolka det som du vill helt enkelt.”
 

Gick SPT Ab då bakom ryggen på bolagsstämman och styrelsen?
”Nej”, anser KSF Medias vd Svante Wahlbeck, som både deltagit i SPT Ab:s styrelsemöten och i bolagsstämman. Han fortsätter:

”Det är säkert för att det inte är någon ny nyhetsbyrå. Den operativa ledningen, i det här fallet Patrik Stenvall, har varken haft någon etiskt, moralisk eller juridisk skyldighet att ta upp något sådant här på en bolagsstämma.”

Att frågan varken behandlats i styrelsen eller på bolagsstämman har självklart att göra med att man inte ville att planerna skulle läcka ut, säger Wahlbeck. Det är ”normala affärstransaktioner”.

”Företag både samarbetar och konkurrerar väldigt ofta och då delar man inte information gällande tredje part. Det är vanligt att hemlighålla kundspecifika detaljer”, säger han.
 

Susanna Ilmoni, som också är styrelsemedlem i SPT Ab, vill inte kommentera varför den nya nyhetsbyrån inte behandlades på bolagsstämman eller i styrelsen. Däremot anser hon att KSF Media och HSS Media varit ”så öppna man kan vara när det gäller affärsplaner” inom de egna organisationerna och mot allmänheten.

”Vi sade upp våra avtal med FNB i april så i den meningen var det väl ingen nyhet (den nya nyhetsbyrån).

Susanna Ilmoni har för övrigt kunnat följa med utvecklingen i STT på första parkett eftersom hon också är styrelsemedlem i bolaget (Svante Wahlbeck är hennes suppleant). Att det kan uppstå intressekonflikter då ägarna i STT prioriterar de egna bolagen, som ofta är kunder hos STT, framom nyhetsbyrån är enligt henne en knepig balansgång.

”Det är ändå inbyggt i systemet. Bland styrelsemedlemmarna finns det flera medlemmar som företräder ett företag som både är kund och ägare.”

”Som styrelsemedlem är det klart att man försöker jobba fram det som är det bästa för STT. Samtidigt har man det andra ansvaret, att också försöka se till att det egna mediehuset överlever.”

Du har alltså varit med om att starta en konkurrerande verksamhet mot ett av STT:s dotterbolag?
”Jag ser det inte så. Det här kommer att vara någonting annat än det som FNB har gjort och FNB får ju hur som helst fortsätta. Vi ser ju att det här (SPT) är en helt ny slags nyhetstjänst som kommer att jobba på ett väldigt annorlunda sätt än FNB. SPT kommer till exempel inte ha en fysisk bas, så att alla sitter på samma ställe, som på FNB. Vi bygger ju inte upp fasta strukturer i form av rum.”

Men målet att erbjuda riks-, politik- och samhällsbevakning, vilka är FNB:s huvudområden i dag.
”FNB har väl inte monopol på någonting?”

Nej men jag tänkte på konkurrensbegreppet.
”Den kan hända att det uppstår nya byråer, nya produktionsbolag, det är ju fritt fram. FNB har ingalunda monopol på vare sig nyhetsbyråverksamheten eller minoritetsstödet. Det är omöjligt för mig att säga vad som nu uppstår.”
 

Bland den nya nyhetsbyråns drivande krafter finns en person som lägger mer betoning vid OM den nya byrån får igång sin verksamhet i stället för vid NÄR den gör det. Personen är Svante Wahlbeck.

”Den här verksamheten har ju inte startat, det finns ett beslut om att försöka starta upp den.”

Är du själv skeptisk till byrån?
”Inte är jag skeptisk men det är en enorm utmaning att starta upp en ny nyhetsbyrå. Det är inget man gör lättvindigt eller snabbt och det tar lång tid innan allt börjar fungera och innan det finns en tillräcklig materialproduktion.”

Ja, tidtabellen verkar minst sagt tajt.
”Något jag personligen skulle vilja framhålla är att tidtabellen för att finlandssvenska medier ska överleva är oerhört tajt. Jag tycker man i diskussionen om de finlandssvenska medierna inte har kommit till kärnan. Vad är det egentligen vi ska diskutera? Är det FNB och SPT eller borde vi kanske höja nivån och fundera på hur man överhuvudtaget tänkt att det i framtiden ska existera medier på svenska i Finland.”
 

Varken STT:s vd Mika Petterson eller FNB:s redaktionschef Jan Snellman vill kommentera den nya nyhetsbyrån elle samarbetet med mediehusen. Båda hänvisar till pågående samarbetsförhandlingar.


Skribenten har under året sålt tjänster eller frilansmaterial till SPT rf, SPT Ab och KSF Media.

Läs mera:
SPT rör om i nyhetsgrytan
Vägen mot en ny nyhetsbyrå
Inte stort nog för två
En 130-åring går mot sitt slut



4 2019
Arkisto

Rahahautomo

Valokuvausjärjestö Finnfoto kylpee rahassa, jota se ei ole saanut jaettua kuvaajille.

"Politiikan toimittajat puhuvat liian vähän politiikan sisällöistä"

Vuoden journalistin Vappu Kaarenojan mielestä osa politiikan journalismista tuo mieleen urheilusivut.

Jos sössii lehdistönvapauden, voi heittää hyvästit demokratialle

Kansalaisen kannalta on yhdentekevää, lopettaako journalisti työskentelyn ennakkosensuurin vai netissä käydyn vihakampanjan seurauksena, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Maailma muuttuu vihamielisemmäksi toimittajia kohtaan

Suomi nousi tänä vuonna sananvapaustilaston kakkoseksi, mutta entistä harvemmassa massa tilanne on hyvä tai tyydyttävä. Kymmenen viime vuoden aikana työnsä vuoksi on kuollut yli 700 journalistia.

Freelanceriksi jääminen on heittäytymistä epävarmuuteen, jossa nirsous johtaa konkurssiin

Ennen halusin tehdä ensisijassa yhteiskunnallisesti merkittävää ja lukijaa koskettavaa journalismia. Sittemmin on valjennut yrittäjän arjen totuus, kirjoittaa Lauri Rotko.

Antaisit itse paremmat erätaukohaastattelut, Susanna Luikku

Avun toimittaja Susanna Luikku tähtäsi jääkiekkoilijaksi, mutta päätyi urheilutoimittajaksi. Hän suhtautuu kriittisesti otteluiden erätaukohaastatteluihin.

Haaga-Helian journalismiopiskelijat tarkistivat kansainvälisessä projektissa kuusi EU-väitettä. ”Työssä huomasi, miten paljon asiaa muutamaan lauseeseen saattaa sisältyä”, sanoo Emmi Syrjäniemi (oik.), joka oli mukana tarkistamassa Ville Niinistön (vihr.) twiittiä. Vierellä tarkistustyötä ohjannut lehtori Kaarina Järventaus.

Journalismin opiskelijat tarkistivat EU-väitteitä: enemmistö ”sinne päin”

EU-vaaleihin liittyvä projekti muistuttaa toimittajia tarkistamaan siteerausten faktat ja miettimään otsikoista syntyviä vaikutelmia.

Kom till Afrika, här finns plats!

När det gäller den finska marknaden för Afrikanyheter behöver jag sällan konkurrera med någon, skriver Journalistens nya kolumnist Liselott Lindström, Afrikastringer för Yle.

Ei mitään muttia – vai sittenkin pari?

Verbittömiä lauseita, mutta-sanalla alkavia virkkeitä, ja-sanan pois jättäviä listauksia. Kaikkia näkyy journalistisissa teksteissä jatkuvasti. Mutta saako näin tehdä, pohtii Ville Eloranta.

Pk-media, invandringskritik och andra ord

Vad finns inbyggt i begrepp som politisk korrekt (pk), islamisering, patriot eller i en valseger som liknas vid en tsunami, frågar Jeanette Björkqvist.

Hyvä juttu, ei kauppoja

Tuomo Pirttimaan juttukeikka Norjan vuonolle sujui kuin unelma, kunnes tuli aika kartoittaa aiheen virallista puolta.

Toimittaja aikoo erota päätoimittajan vaaliehdokkuuden takia

Sanomalehti Pohjalaisen päätoimittajan ehdokkuus eduskuntavaaleissa hiertää toimituksen ja johdon välejä.

Nuoret haluavat reunoilta kovettunutta juustosämpylää siinä missä muutkin

Nuorten hupenevaa kiinnostusta ammattiyhdistysliikkeeseen selitetään usein joko sen imago-ongelmalla tai nuorten ideologisilla valinnoilla. Syy on kuitenkin muualla, kirjoittaa liiton opiskelijalähettiläs Martta Kallionpää.

Tervetuloa takaisin

Journalistiliitossa kokeillaan, millaisia tuloksia eronneiden jäsenten takaisin houkutteleminen tuottaa, liiton tiedottaja Manu Haapalainen kirjoittaa.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta