Nyhetsbyrån SPT planerades utanför styrelsen

Dubbelroller och hemlighetsmakeri inget problem för arkitekterna bakom den nya nyhetsbyrån.

Beställaren. Svante Wahlbeck är sedan april vd för KSF Media. Han är en av arkitekterna bakom nya SPT. Han sitter också i SPT Ab:s styrelse och är suppleant i STT Oy:s styrelse.

JOURNALISTI
20.10.2017

Lina Laurent, text
Johannes Tervo, foto

När Nyhetsbyrån SPT planerades var det ett beställningsarbete av KSF Media och HSS Media. Delar av SPT Ab:s styrelse och bolagsstämma fick därför inte kännedom om planerna, trots att den nya nyhetsbyrån skulle betyda en enorm förändring i SPT Ab:s verksamhet.

”Diskussionen om en byrå har förts i närvaro av mediehusen som funderat på om det finns något vi kan göra eftersom vi inte får det material vi behöver för våra digitala produktioner”, säger HSS Medias ledande nyhetschef Patrik Stenvall, som också är styrelseordförande i SPT Ab.

Det första konkreta steget mot en ny nyhetsbyrå togs den 5 april i år då Stenvall lämnade in en ansökan om presstöd till Undervisnings- och kulturministeriet ”för att bygga upp en ny nyhetsbyrå”.

Enligt ansökan skulle SPT Ab:s utgifter för perioden augusti–december 2017 vara drygt 430 000 euro. Utgifterna skulle med andra ord öka betydligt jämfört med tidigare. År 2016 var bolagets sammanlagda utgifter kring 138 000 euro.

Planerna på den nya nyhetsbyrån nämndes trots detta vare sig i styrelsen eller på bolagsstämman som hölls tre veckor efter att Stenvall lämnat in ansökan om presstöd. På bolagsstämman den 26 april diskuteras däremot bland annat sommarvikarier, satsningen 100 röster och att Kulturfonden understött Finland 100 år -projekten med lite extra medel.

Den nya nyhetsbyrån nämns inte med ett ord. Varför – Patrik Stenvall?
”För att detta har diskuterats i andra sammanhang än SPT Ab.”

Men det är SPT Ab som ansökt om presstöd.
”Så är det. Ja.”

Är det inte lite konstigt? Utifrån sett är det en jättestor händelse att SPT Ab planerar en ny nyhetsbyrå. Är orsaken till att frågan inte tas upp på mötet att där närvarar en representant från FNB (Jan Snellman)?
Stenvall är tyst en stund och säger sedan att en ansökan sattes in för att mediehusen inte kunde ha gjort det. Till slut säger han att han inte vet vad han ska svara på frågan.
”Du får tolka det som du vill helt enkelt.”
 

Gick SPT Ab då bakom ryggen på bolagsstämman och styrelsen?
”Nej”, anser KSF Medias vd Svante Wahlbeck, som både deltagit i SPT Ab:s styrelsemöten och i bolagsstämman. Han fortsätter:

”Det är säkert för att det inte är någon ny nyhetsbyrå. Den operativa ledningen, i det här fallet Patrik Stenvall, har varken haft någon etiskt, moralisk eller juridisk skyldighet att ta upp något sådant här på en bolagsstämma.”

Att frågan varken behandlats i styrelsen eller på bolagsstämman har självklart att göra med att man inte ville att planerna skulle läcka ut, säger Wahlbeck. Det är ”normala affärstransaktioner”.

”Företag både samarbetar och konkurrerar väldigt ofta och då delar man inte information gällande tredje part. Det är vanligt att hemlighålla kundspecifika detaljer”, säger han.
 

Susanna Ilmoni, som också är styrelsemedlem i SPT Ab, vill inte kommentera varför den nya nyhetsbyrån inte behandlades på bolagsstämman eller i styrelsen. Däremot anser hon att KSF Media och HSS Media varit ”så öppna man kan vara när det gäller affärsplaner” inom de egna organisationerna och mot allmänheten.

”Vi sade upp våra avtal med FNB i april så i den meningen var det väl ingen nyhet (den nya nyhetsbyrån).

Susanna Ilmoni har för övrigt kunnat följa med utvecklingen i STT på första parkett eftersom hon också är styrelsemedlem i bolaget (Svante Wahlbeck är hennes suppleant). Att det kan uppstå intressekonflikter då ägarna i STT prioriterar de egna bolagen, som ofta är kunder hos STT, framom nyhetsbyrån är enligt henne en knepig balansgång.

”Det är ändå inbyggt i systemet. Bland styrelsemedlemmarna finns det flera medlemmar som företräder ett företag som både är kund och ägare.”

”Som styrelsemedlem är det klart att man försöker jobba fram det som är det bästa för STT. Samtidigt har man det andra ansvaret, att också försöka se till att det egna mediehuset överlever.”

Du har alltså varit med om att starta en konkurrerande verksamhet mot ett av STT:s dotterbolag?
”Jag ser det inte så. Det här kommer att vara någonting annat än det som FNB har gjort och FNB får ju hur som helst fortsätta. Vi ser ju att det här (SPT) är en helt ny slags nyhetstjänst som kommer att jobba på ett väldigt annorlunda sätt än FNB. SPT kommer till exempel inte ha en fysisk bas, så att alla sitter på samma ställe, som på FNB. Vi bygger ju inte upp fasta strukturer i form av rum.”

Men målet att erbjuda riks-, politik- och samhällsbevakning, vilka är FNB:s huvudområden i dag.
”FNB har väl inte monopol på någonting?”

Nej men jag tänkte på konkurrensbegreppet.
”Den kan hända att det uppstår nya byråer, nya produktionsbolag, det är ju fritt fram. FNB har ingalunda monopol på vare sig nyhetsbyråverksamheten eller minoritetsstödet. Det är omöjligt för mig att säga vad som nu uppstår.”
 

Bland den nya nyhetsbyråns drivande krafter finns en person som lägger mer betoning vid OM den nya byrån får igång sin verksamhet i stället för vid NÄR den gör det. Personen är Svante Wahlbeck.

”Den här verksamheten har ju inte startat, det finns ett beslut om att försöka starta upp den.”

Är du själv skeptisk till byrån?
”Inte är jag skeptisk men det är en enorm utmaning att starta upp en ny nyhetsbyrå. Det är inget man gör lättvindigt eller snabbt och det tar lång tid innan allt börjar fungera och innan det finns en tillräcklig materialproduktion.”

Ja, tidtabellen verkar minst sagt tajt.
”Något jag personligen skulle vilja framhålla är att tidtabellen för att finlandssvenska medier ska överleva är oerhört tajt. Jag tycker man i diskussionen om de finlandssvenska medierna inte har kommit till kärnan. Vad är det egentligen vi ska diskutera? Är det FNB och SPT eller borde vi kanske höja nivån och fundera på hur man överhuvudtaget tänkt att det i framtiden ska existera medier på svenska i Finland.”
 

Varken STT:s vd Mika Petterson eller FNB:s redaktionschef Jan Snellman vill kommentera den nya nyhetsbyrån elle samarbetet med mediehusen. Båda hänvisar till pågående samarbetsförhandlingar.


Skribenten har under året sålt tjänster eller frilansmaterial till SPT rf, SPT Ab och KSF Media.

Läs mera:
SPT rör om i nyhetsgrytan
Vägen mot en ny nyhetsbyrå
Inte stort nog för två
En 130-åring går mot sitt slut



1 2019
Arkisto

Kasvukipuja

Voimisteluvalmentamista käsitelleestä Urheilulehden jutusta syntyi jälkipyykki, jonka takia Urheilutoimittajain liitosta erosi jäseniä. Se kertoo urheilujournalismin muutoksesta, joka on ollut tuloillaan pitkään.

Vihaviestien vyörytyksessä

Oikeustoimittaja Päivi Happonen ihmetteli Ylen blogissa Oulun poliisin tiedotuslinjaa. Poliisi kritisoi Happosta Twitterissä ja se aiheutti vihaviestien tulvan.

IS:ssa uutisia tekevät kaikki osastot. ”Sanoisin, että osastojen välillä on enemmän yhteistyötä kuin kilpailua. Yleensä IS:n saamasta uutisesta iloitaan osastorajojen yli”, sanoo Ilta-Sanomien uutispäällikkö Elina Koivisto (toinen oikealta). Kuvassa myös politiikan erikoistoimittaja Timo Haapala, Uutis- ja yhteiskuntatoimituksen esimies Miia Honkanen, rikostoimittaja Niko Ranta, urheilun esimies Vesa Rantanen ja toimittaja Miikka Hujanen.

STT:n siteerausmäärät romahtivat

STT:n eniten siteeraamien viestimien kärkikymmenikkö pysyi lähes ennallaan, mutta siteerausten määrä laski yli kolmanneksen. Kärjessä jatkavat Yle ja HS. Ilta-Sanomat kipusi neljänneksi, ja Maaseudun Tulevaisuus nousi ensi kertaa kymmenen joukkoon.

Uudelleenjärjestelyjen jälkeen pääkirjoituksia kirjoittavat Aamulehdessä toimituksen johtoryhmä, uutispäälliköt ja osa toimittajista, sanoo päätoimittaja Jussi Tuulensuu. ”Linjan noudattamisesta vastaa päätoimittaja, joka myös muodostaa tarvittaessa lehden kannan merkittävimpiin aiheisiin.” Kuvassa Yleisradio haastattelee Tuulensuuta Aamulehden yt-neuvottelujen seurauksista 29. marraskuuta.

Kuka päättää lehden linjan?

Aamulehti lakkautti pääkirjoituksista huolehtineen artikkelitoimituksensa ja vähensi pääkirjoitusten määrää. Satakunnan Kansa luopui erityisistä pääkirjoittajista jo vuonna 2015. Mitä tekevät muut maakuntalehdet?

Uutiset vaikuttavat vaaleihin

Vaikka vaalitentteihin valittaisiin kuinka hienoja ja tärkeitä teemoja, ne eivät välttämättä jätä äänestäjien tietoisuuteen edes haaleaa muistijälkeä. Uutiset jättävät, kirjoittaa Elina Grundström.

För tio år sedan var Jannike Store planeringschef på Radio Vega. I dag är hon teatertekniker på Unga Teatern och elektriker med det egna bolaget ”Käringen med strömmen”. På teatern gör hon allt från scenografier till kluriga tekniska lösningar. Hon har bland annat konstruerat radiostyrda höns (Pettson och Findus) och självlysande äpplen (Mio min Mio).

”De mest givande kaffepauserna finns på raksan”

De bytte bransch, men har haft stor nytta av sin journalistiska bakgrund. Möt Jannike Store, Eva Hagman och Sanne Wikström som alla valde ”Plan B”.

Jussi Turunen valmistui Itä-Suomen yliopiston Joensuun kampukselta teologian maisteriksi neljä vuotta sitten, mutta palasi tekemään ylioppilaslehti Uljasta. Vaikka lehden äkillinen lakkauttaminen oli erikoinen kokemus, Turusen paloa journalistin työhön se ei sammuttanut.

Ei niin uljas loppu

Ylioppilaslehti Uljas lakkautettiin vain 34 päivää uuden päätoimittajan palkkaamisen jälkeen. Turun ja Tampereen ylioppilaslehdissä tilanne elää, mutta Oulun lehti sai rehtorista ystävän.

Valtaa vain muiden myöntyessä

Kun tietokirjailija väittää omiaan, kustannustoimittaja korjaa keskustellen. Antti Heikkilän kohukirjan kaltaisen teoksen kustannuspäätöstä hänen on kuitenkin vaikea muuttaa muuksi.

Tuija Siltamäki saatteli Aviisin määrittelemättömän mittaiselle ilmestymistauolle. Hänet kuvattiin tammikuussa Tampereen ylioppilaskunnan toimistossa, josta melkein koko henkilökunta on muuttanut korkeakoulujen yhdistyessä syntyneen uuden ylioppilaskunnan tiloihin Hervantaan.

Kuin viimeistä Aviisia

Tuija Siltamäki päätoimitti mahdollisesti maailmanhistorian viimeisen Aviisin. ”Ylioppilaslehtien tulevaisuudessa huolettaa halu sitoutua yhteisiin asioihin, jotka eivät ole joka hetki mieluisia.”

Airin Bahmani kirjoitti Syyrian sota -kirjaa Kansalliskirjaston rauhassa.

Kenttätöissä Irakissa

Toimittaja Airin Bahmani haastattelee Lähi-idässä Syyrian sodan uhreja, poliitikkoja ja feministejä.

Av-kääntäjä Jukka Sorsa pelkää, että av-kääntämisestä on tulossa matalapalkka-ala, jolle ei kannata kouluttautua. Hänen työnsä Pre-Textin työsuhteisena freelancerina ovat vähentyneet viime vuosina.

Kolmen kastin kääntäjät

Av-kääntäjä Jukka Sorsa haluaa tes-neuvotteluissa kohentaa erityisesti ei-työsuhteisten freelancereiden asemaa. He ovat kääntäjistä heikoimmassa asemassa.

Kuvat kätevästi Etuovesta tai Oikotieltä

Moni toimitus poimii ilmaiskuvia juttuihinsa asunnonvälityssivustoilta. Käyttöehdot antavat konserneille oikeuden kuvien julkaisuun ilman eri korvausta.

Cheerleadingissä ei ole pakollisia liikkeitä, vaan jokainen esitys on erilainen. Tämä tekee arvostelusta haastavaa. Cheerleading-tuomari Anne Achtén kanssa harjoittelemassa oli helsinkiläisen Funky Team Gorillaz -joukkueen jäseniä.

Tyylipisteiden jakaja

Radiotuottaja Anne Achté arvioi olevansa Euroopan ahkerin cheerleading-tuomari.

Palvelujournalismia aikuistuville

Säde Mäkipää, 26, on aloittanut Improbatur-lehden päätoimittajana.

Ormen äter sin svans

Varför väcker Liike Nyt intresse? För att nyhetsmedierna bevakar den. Vi är en orm som äter sin egen svans, skriver Dan Lolax.

Ihan vain eduskuntavaalit

Kun me toimittajat nimeämme vaalit, kyse on tarinan käännekohdan etsimisestä. Mutta tiedättekö mitä? Vallankumousta ei ole tulossa, Janne Zareff kirjoittaa.

Gallupin aika

Kapeneeko puolueen etumatka toiseen tai hiipuuko puolueen kannatus vielä silläkin hetkellä, kun lukija lukee gallup-uutista, kysyy Vesa Heikkinen.

Tyhmänä uskaltaa

Kun Teollisuusneuvos ehdotti löylyjen jälkeen, että myös Aamulehti kutsuisi koripallojoukkuetta Nansoksi, Matti Mörttinen ei epäillyt vastata suorasukaisesti.

Tärkeä, mutta aina epävarma näyttö

Kari Raivion Näytön paikka -kirja korostaa tutkitun tiedon tärkeyttä, mutta muistuttaa sen iäti epävarmasta luonteesta – siitä, miten huonosti se sopii journalismin joko-tai-maailmaan, kirjoittaa Marja Honkonen.

Linda Pelkonen voitti hovissa

Helsingin hovioikeus on tuominnut toimittaja Linda Pelkoselle lukuisia kertoja soitelleen miehen laittomasta uhkauksesta sakkoihin.

Psykologiliitto antoi potkut päätoimittajalleen

Hannele Peltosen potkujen taustalla ovat päätoimittajan ja lehteä kustantavan Psykologiliiton johdon väliset jännitteet, joista Journalisti kertoi viime syksynä.

Ommöblering i HSS-toppen

HSS Media byter vd. Under rekryteringsprocessen sköts jobbet av Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg.

Gardberg: Viktigt ha stöd då det stormar

Yle Spotlights Annvi Gardberg har tilldelats Topeliuspriset. Journalisten bad Gardberg om tre tips på hur en journalist klarar sig då det stormar som hårdast.

Yhdistykset

Journalistiliiton jäsenyhdistykset tiedottavat.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta