Nyhetsbyrån SPT planerades utanför styrelsen

Dubbelroller och hemlighetsmakeri inget problem för arkitekterna bakom den nya nyhetsbyrån.

Beställaren. Svante Wahlbeck är sedan april vd för KSF Media. Han är en av arkitekterna bakom nya SPT. Han sitter också i SPT Ab:s styrelse och är suppleant i STT Oy:s styrelse.

JOURNALISTI
20.10.2017

Lina Laurent, text
Johannes Tervo, foto

När Nyhetsbyrån SPT planerades var det ett beställningsarbete av KSF Media och HSS Media. Delar av SPT Ab:s styrelse och bolagsstämma fick därför inte kännedom om planerna, trots att den nya nyhetsbyrån skulle betyda en enorm förändring i SPT Ab:s verksamhet.

”Diskussionen om en byrå har förts i närvaro av mediehusen som funderat på om det finns något vi kan göra eftersom vi inte får det material vi behöver för våra digitala produktioner”, säger HSS Medias ledande nyhetschef Patrik Stenvall, som också är styrelseordförande i SPT Ab.

Det första konkreta steget mot en ny nyhetsbyrå togs den 5 april i år då Stenvall lämnade in en ansökan om presstöd till Undervisnings- och kulturministeriet ”för att bygga upp en ny nyhetsbyrå”.

Enligt ansökan skulle SPT Ab:s utgifter för perioden augusti–december 2017 vara drygt 430 000 euro. Utgifterna skulle med andra ord öka betydligt jämfört med tidigare. År 2016 var bolagets sammanlagda utgifter kring 138 000 euro.

Planerna på den nya nyhetsbyrån nämndes trots detta vare sig i styrelsen eller på bolagsstämman som hölls tre veckor efter att Stenvall lämnat in ansökan om presstöd. På bolagsstämman den 26 april diskuteras däremot bland annat sommarvikarier, satsningen 100 röster och att Kulturfonden understött Finland 100 år -projekten med lite extra medel.

Den nya nyhetsbyrån nämns inte med ett ord. Varför – Patrik Stenvall?
”För att detta har diskuterats i andra sammanhang än SPT Ab.”

Men det är SPT Ab som ansökt om presstöd.
”Så är det. Ja.”

Är det inte lite konstigt? Utifrån sett är det en jättestor händelse att SPT Ab planerar en ny nyhetsbyrå. Är orsaken till att frågan inte tas upp på mötet att där närvarar en representant från FNB (Jan Snellman)?
Stenvall är tyst en stund och säger sedan att en ansökan sattes in för att mediehusen inte kunde ha gjort det. Till slut säger han att han inte vet vad han ska svara på frågan.
”Du får tolka det som du vill helt enkelt.”
 

Gick SPT Ab då bakom ryggen på bolagsstämman och styrelsen?
”Nej”, anser KSF Medias vd Svante Wahlbeck, som både deltagit i SPT Ab:s styrelsemöten och i bolagsstämman. Han fortsätter:

”Det är säkert för att det inte är någon ny nyhetsbyrå. Den operativa ledningen, i det här fallet Patrik Stenvall, har varken haft någon etiskt, moralisk eller juridisk skyldighet att ta upp något sådant här på en bolagsstämma.”

Att frågan varken behandlats i styrelsen eller på bolagsstämman har självklart att göra med att man inte ville att planerna skulle läcka ut, säger Wahlbeck. Det är ”normala affärstransaktioner”.

”Företag både samarbetar och konkurrerar väldigt ofta och då delar man inte information gällande tredje part. Det är vanligt att hemlighålla kundspecifika detaljer”, säger han.
 

Susanna Ilmoni, som också är styrelsemedlem i SPT Ab, vill inte kommentera varför den nya nyhetsbyrån inte behandlades på bolagsstämman eller i styrelsen. Däremot anser hon att KSF Media och HSS Media varit ”så öppna man kan vara när det gäller affärsplaner” inom de egna organisationerna och mot allmänheten.

”Vi sade upp våra avtal med FNB i april så i den meningen var det väl ingen nyhet (den nya nyhetsbyrån).

Susanna Ilmoni har för övrigt kunnat följa med utvecklingen i STT på första parkett eftersom hon också är styrelsemedlem i bolaget (Svante Wahlbeck är hennes suppleant). Att det kan uppstå intressekonflikter då ägarna i STT prioriterar de egna bolagen, som ofta är kunder hos STT, framom nyhetsbyrån är enligt henne en knepig balansgång.

”Det är ändå inbyggt i systemet. Bland styrelsemedlemmarna finns det flera medlemmar som företräder ett företag som både är kund och ägare.”

”Som styrelsemedlem är det klart att man försöker jobba fram det som är det bästa för STT. Samtidigt har man det andra ansvaret, att också försöka se till att det egna mediehuset överlever.”

Du har alltså varit med om att starta en konkurrerande verksamhet mot ett av STT:s dotterbolag?
”Jag ser det inte så. Det här kommer att vara någonting annat än det som FNB har gjort och FNB får ju hur som helst fortsätta. Vi ser ju att det här (SPT) är en helt ny slags nyhetstjänst som kommer att jobba på ett väldigt annorlunda sätt än FNB. SPT kommer till exempel inte ha en fysisk bas, så att alla sitter på samma ställe, som på FNB. Vi bygger ju inte upp fasta strukturer i form av rum.”

Men målet att erbjuda riks-, politik- och samhällsbevakning, vilka är FNB:s huvudområden i dag.
”FNB har väl inte monopol på någonting?”

Nej men jag tänkte på konkurrensbegreppet.
”Den kan hända att det uppstår nya byråer, nya produktionsbolag, det är ju fritt fram. FNB har ingalunda monopol på vare sig nyhetsbyråverksamheten eller minoritetsstödet. Det är omöjligt för mig att säga vad som nu uppstår.”
 

Bland den nya nyhetsbyråns drivande krafter finns en person som lägger mer betoning vid OM den nya byrån får igång sin verksamhet i stället för vid NÄR den gör det. Personen är Svante Wahlbeck.

”Den här verksamheten har ju inte startat, det finns ett beslut om att försöka starta upp den.”

Är du själv skeptisk till byrån?
”Inte är jag skeptisk men det är en enorm utmaning att starta upp en ny nyhetsbyrå. Det är inget man gör lättvindigt eller snabbt och det tar lång tid innan allt börjar fungera och innan det finns en tillräcklig materialproduktion.”

Ja, tidtabellen verkar minst sagt tajt.
”Något jag personligen skulle vilja framhålla är att tidtabellen för att finlandssvenska medier ska överleva är oerhört tajt. Jag tycker man i diskussionen om de finlandssvenska medierna inte har kommit till kärnan. Vad är det egentligen vi ska diskutera? Är det FNB och SPT eller borde vi kanske höja nivån och fundera på hur man överhuvudtaget tänkt att det i framtiden ska existera medier på svenska i Finland.”
 

Varken STT:s vd Mika Petterson eller FNB:s redaktionschef Jan Snellman vill kommentera den nya nyhetsbyrån elle samarbetet med mediehusen. Båda hänvisar till pågående samarbetsförhandlingar.


Skribenten har under året sålt tjänster eller frilansmaterial till SPT rf, SPT Ab och KSF Media.

Läs mera:
SPT rör om i nyhetsgrytan
Vägen mot en ny nyhetsbyrå
Inte stort nog för två
En 130-åring går mot sitt slut



8 2018
Arkisto

Kollegojen kuteet

Kuusi media-alan ammattilaista näyttää ja kertoo, miten he pukeutuvat töihin. Kerro sinäkin Twitterissä hashtagilla #paallakoska.

Kansalaiset mukaan. ”Toivon, että suuri yleisö antaisi henkistä tukea työlle, jossa moniarvoista viestintää pidetään yllä”, sanoo Helsingin yliopiston rikosoikeuden professori Kimmo Nuotio.

Maalitus on koko yhteiskunnan asia

Helsingin käräjäoikeudessa käsitellään parhaillaan syytteitä toimittajiin ja mediaan kohdistuneista rikoksista. Haitalliseen vaikuttamiseen voisi puuttua terävämmin.

En minä, vaan tämä ammatti

Vihapuheen ilmiöllistäminen auttaa, kun toimittaja on verkkoraivon kohteena, sanoo itsekin solvatuksi joutunut Suvi-Tuulia Nykänen.

Myllytys koettelee sananvapautta

Toimituksien supistukset ja ulkopuolinen painostus leimaavat journalistien arkea, kirjoittaa päätoimittaja Markku Lappalainen.

Pieni kohu-opas

”Kohujournalismissa media itse määrittelee asian kohuksi ja etäännyttää näin itsensä vastuusta kytkeä aihe tosimaailman tapahtumiin”, kirjoittaa Johanna Vehkoo.

Palkittua uutistyötä. Annamari Nurminen ja Esko Pihkala saivat yhdessä STT:n työryhmän kanssa Bonnier-palkinnon seksuaalista häirintää ja ahdistelua käsittelevistä jutuistaan. Palkintoraati kiitteli tekijöitä huolellisesta, sinnikkäästä ja rohkeasta uutistyöstä.

Hiljaista sympatiaa

Psyykkisen järkytyksen kokeneen haastattelussa on hyvä osata kuunnella. Annamari Nurminen ja Esko Pihkala kohtasivat naisia, jotka olivat koululaisina joutuneet opettajan seksuaalisen hyväksikäytön uhreiksi.

Myy, opasta ja ole uskottava

Verkossa yleisö tarvitsee perusteluita ja kädestä pitämistä – ja toimittaja rohkeutta etsiä omaa ääntään, sanoo verkkokerronnasta kirjan tehnyt Terhi Upola.

Slutspurt i juni. För en förlagsredaktör är sommaren en intensiv period. Alla böcker som ska ut till höstens bokmässor måste gå i tryck senast under juni. ”Innan boken går i tryck kan man vara lite hysterisk och dubbelkolla att allt är okej. Sedan tar man det lugnt tills den ska recenseras”, säger Myrika Ekbom.

Hängmattan hägrar också för förlagsredaktören

Alla texter som ska ges ut i bokform behöver redigeras av proffs. Den som försöker ta en genväg riskerar att boken blir full av stavfel och upprepningar.

Mielipide vastaan fakta

Kielteiseen valoon joutuneelle pitää antaa mahdollisuus samanaikaiseen kuulemiseen tai vastineeseen.

Täältä ja muualta. ”Kymmenkunta vuotta sitten matkat nähtiin lähinnä kustannuseränä, mutta viime vuosina olen käynyt ulkomailla  juttukeikoilla noin neljä kertaa vuodessa”, sanoo Keskisuomalaisen Janne Yläjoki. ”On sisäistetty, että uskottavaan ulkomaanjournalismiin tarvitaan muutakin kuin sitä, että kirjoitetaan neljän seinän sisällä.”

Oman näkökulman perässä

Keskisuomalaisen ulkomaantoimittaja Janne Yläjoki yrittää löytää aiheita, joita isot koneistot eivät käsittele. ”Meillä ei voi olla aamulla verkossa ihan samaa kuin mitä tv-uutisissa on toisteltu edellisenä iltana.”

Lisää rahaa, suojaa ja oikeuksia

Nykyinen hallitus ei ole ollut media-alalle erityisen hyvä, sanoo Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho. Digi-alv:n alentaminen olisi tärkein parannus.

Vaikeudet ongelmissa?

Suurissa ongelmissa -ilmaus yleistyy julkisessa kielenkäytössä, myös journalistisissa teksteissä, kirjoittaa Vesa Heikkinen. ”Yhtäältä kyse on kieleen kuuluvasta sanojen merkitysten vähittäisestä muuttumisesta, toisaalta tälle ajalle ominaisesta tavasta tarkastella maailmanmenoa.”

Kesäkeikalla. Ensimmäinen kesä toimittajana on vienyt Tuuli Rantasaloa monenlaisille juttukeikoille. 4. kesäkuuta hän haastatteli Paiholassa, Pielisjoen rannalla kesäkahvilaa pitäviä 4H-yrittäjiä (oik.) Johanna Väänästä, Maria Mäkeä ja Salla Karhua.

Hankalinta on tiivistää oleellinen

Ensimmäisessä oman alan työpaikassaan Tuuli Rantasalo jännitti etukäteen, odotetaanko harjoittelijan olevan valmis toimittaja.

1918 – med respekt

”När uppmärksammandet av inbördeskriget 1918 sparkade igång i januari i år var jag skeptisk: skulle vi klara av detta efter all #suomi100-hype?” skriver Magnus Londen.

Onnellinen yrittäjä

Freelancetyössä vuorottelevat epävarmuus - ja ylityöllistyminen. ”Silloin on niin lopussa, että vain turkulaisesta kasvattajaseurasta hankittu rutiini pelastaa”, kirjoittaa Lauri Rotko.

Ikuisesti pahoillani, Paula

Epäkohtelias vastaus puhelinmyyjälle oli maksaa Manu Haapalaiselle Paula Koivuniemen haastattelun.

Puheenaiheita takomaan

Susanne Salmi aloittaa Ylioppilaslehden päätoimittajana elokuussa.

Itse kasvatettu. Leikkokukkien lisäksi Satu Koivisto kasvattaa siirtolapuutarhassaan ruokakasveja. ”Esimerkiksi oman kasvihuoneen kurkku on uskomattoman makea ja rapea verrattuna kaupan kurkkuun.”

Ruuan alkulähteillä

Päätoimittaja Satu Koivisto rentoutuu ruokakasvien kauneuden äärellä siirtolapuutarhassa.

Tosielämän toimittajadraama

Viime vuonna kuvattu Vuosi New York Timesin toimituksessa näyttää ja kuulostaa parhailta tv-draamoilta – eikä välty niiden kliseiltä, kirjoittaa Marja Honkonen

Bra start för Medielaget

I slutet av 2017 hade andelslaget 172 medlemmar vilket var nästan 100 fler än vad man räknat med.

Hangöseminariet i september

Ekonomijournalistik, frilansliv, riksdagsvalet i Sverige och yttrandefriheten i Ryssland är huvudteman på årets publicistseminarium i Hangö.

Poimuri

Mediasta sanottua.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta