Inte stort nog för två

JOURNALISTI
20.10.2017

Dan Lolax

dan.lolax@aumedia.fi

Skribenten är samhällsreporter på Åbo Underrättelser. Skriver även Nyhetsbloggen.

Finlandssvensk journalistik har inte råd med fler misslyckanden, men tjänar en nyhetsbyrå det långsiktiga behovet? skriver Dan Lolax.

Ur vad som sannolikt kommer att vara askan av FNB reser sig Nyhetsbyrån SPT.

Det är skäl att fundera kring hur nyhetsbyrån blev till, varför och formen den tog.

Klart är att Svenskfinland inte är stort nog för två nyhetsbyråer.

Hufvudstadsbladets chefredaktör Susanna Ilmoni har rätt då hon, i webbartikeln om hur SPT kom till, säger att FNB inte har monopol på nyhetsbyråverksamhet eller presstöd.

Men SPT föddes bakom FNB:s rygg och det säger något om de praktiska förutsättningarna.

En finlandssvensk nyhetsbyrå har inte nått sin fulla potential om den inte mutat in den lilla marknad som finns.

 

Poängen om marknadens litenhet har att göra med frågan om huruvida SPT är lösningen på de finlandssvenska mediehusens mer övergripande problem.

Jag ska återkomma till det men vill först poängtera att SPT inte är boven i dramat.

FNB:s fall orsakades också av andra omständigheter.

Nyhetsbyrån har ibland haft svårt att möta tidningarnas behov, bland annat på grund av att tidningarna har haft svårt att formulera behoven.

Förhoppningsvis är tidningarnas tanke klarare nu.

En annan omständighet är ekonomin.

HSS Media samarbetsförhandlar och KSF Medias fjolår var det värsta hittills. Vd:n Svante Wahlbeck säger att det handlar om ”överlevnad”.

Kanske är det därför som journalistkåren sörjer den insomnande 130-åringen i tysthet.

Min egen arbetsgivare, Åbo Underrättelser, hör till dem som valt att lämna FNB.

Inte för att investera i SPT utan för att spara och bli en mer utpräglad lokaltidning.

Kommentarer om hur jag är en lika god kålsupare kan sändas till e-postadressen ovan.

 

Ilmoni säger att SPT ska bevaka sådana samhällsfrågor som ingen annan bevakar. ”Ett försök att svara på de behov och önskemål vi hör av våra läsare”, säger Ilmoni.

Man kunde tänka sig att en publicist som, utgående från läsarrespons och analys av mediefältet, kom fram till att det finns samhällsfrågor som ingen annan bevakar och som läsarna är villiga att betala för, skulle stega fram till styrelsen och säga att den egna redaktionen behöver fler journalister för att sköta just den bevakningen – och att det kommer att löna sig.

I stället hittade KSF Media och HSS Media ”egna lösningar” utanför de egna redaktionerna. Varför?

Ett skäl är presstödet. I år blev det 40 000 euro, nästa år kan det bli 400 000 – FNB:s stödsumma för i år.

Här finns också en intjäningsmodell. Om Svenska Yle, nyskild från FNB, blir kund så har man en pålitlig kassako.

Ett tredje skäl är att SPT kan fungera som ett bemanningsföretag för KSF och HSS.

Storleken på nyhetsbyråns redaktion lever. Frilansande journalister kan lappa de hål som uppstår när mediehusen inte vill investera i de egna redaktionerna.

Det finns många ”om” här.

 

Förstå mig rätt. Alla involverade förtjänar framgång.

Finlandssvensk journalistik har inte råd med fler misslyckanden, men tjänar en nyhetsbyrå det långsiktiga behovet? Är det här lösningen på mediehusens kris?

Jag påstår att om den finlandssvenska mediemarknaden nu är för liten för två nyhetsbyråer så är den snart för liten för fler än ett mediehus.

Lokaltidningarna konkurrerar inte innehållsmässigt med varandra. Därför borde de samarbeta betydligt tätare än vad en nyhetsbyrå tillåter – med ett (1) mediehus i ryggen och med den egna särprägeln och tidningsloggan intakt.

Läs mera:
SPT rör om i nyhetsgrytan
Nyhetsbyrån SPT planerades utanför styrelsen
Vägen mot en ny nyhetsbyrå
En 130-åring går mot sitt slut



6 2019
Arkisto
Ylessä työskentelevät Seurin veljekset löysivät toisensa aikuisuuden kynnyksellä. Ville (oik.) vei Ollin alaikäisenä Helsingin baareihin.” kuva: Jaakko Martikainen

Miltä tuntuu, kun haastateltavat kuvittelevat jatkuvasti puhuvansa veljelle?

Tai kun joutuu kilpailemaan perheenjäsenen kanssa saman alan työpaikoista? Toimittajina työskentelevät sisarusparit avasivat perhe- ja työsuhteitaan.

Jos työnantaja ei ole uskollinen, ei työntekijänkään tarvitse olla

”Työntekijän ei ole järkevää sitoutua tai joustaa enempää kuin työpaikka on valmis sitoutumaan ja joustamaan”, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Ylelle vinoilu loppuu sinun vahtivuorollasi, Johanna Lahti?

Johanna Lahti aloittaa marraskuussa Ilta-Sanomien uutena vastaavana päätoimittajana. ”Kiroiluni on asettunut sellaiselle tasolle, että minut voi päästää huoletta myös kalustettuihin huoneisiin.”

Lukijat maksavat luottamuksesta, epäpuhtaasta journalismista ja fermentointikursseista

Journalismia on aina rahoitettu muullakin kuin hardcore-uutisilla. Journalistien on vain vaikea myöntää sitä, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Näin syntyvät media-alan työehtosopimukset

Paljonko saat palkkaa, kuinka pitkä lomasi on ja joudutko tekemään kiky-tunteja? Muun muassa nämä kysymykset ratkaistaan syksyn ja talven tes-neuvotteluissa. Näin neuvotteluvalmistelut etenevät.

Maryan Abdulkarim on muun muassa kolumnisti, käsikirjoittaja, kirjailija ja taiteilija. ”Tätä urapolkua en osannut suunnitella, vaan asiat ovat seuranneet toisiaan. Kun joku pyytää mukaan johonkin, mietin aina, olenko riittävän hyvä tähän. Mutta kun epäilyistään huolimatta lähtee mukaan, huomaa, että okei – minusta on myös tähän.”

Miksi vähemmistön asiat näyttäytyvät enemmistön kiusana, kysyy Maryan Abdulkarim

”Sysäys ajatusteni sanallistamiseen oli Helsingin Sanomien juttu, jossa lukija kysyi, miksi suihku ja vessanpönttö sijoitetaan kylpyhuoneessa vierekkäin niin, että sukat kastuvat, ja arkkitehti vastasi, että esteettömyysmääräysten takia.”

Pari klikkausta voittaa pään raapimisen

”Arvailu ja kritiikitön googlailu ovat journalismissa edelleen turhan yleisiä menetelmiä varsinkin kiireessä. Ilahduttavan moni toimittaja on kuitenkin vähitellen löytänyt luotettavat verkkopalvelut”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Emojier som journalistik

”Uppdateringen är mångas första kontakt med den journalistik som följer och att fånga läsarens uppmärksamhet är i det här fallet att färga den”, skriver Dan Lolax.

Huolellinen töistä sopiminen helpottaa asiakkaan ja freelancerin elämää

Vaikka ulkoistettaessa työstä halutaan eroon, työn suunnittelu ei saisi päättyä ostajan päässä siihen, kun päätös ulkoistamisesta tehdään, kirjoittaa Hanna Kokkonen.

Raskaus ei ole syy olla jatkamatta määräaikaisuutta

”Raskauden tai äitiyden takia voi tulla helposti syrjityksi huomaamattaan. Aina työnantajakaan ei ymmärrä tekevänsä väärin”, kirjoittaa Journalistiliiton lakimies Rami Lindström.

Tommy Pohjola on kokenut penkoja

Tommy Pohjola aloittaa Journalistin määräaikaisena toimittajana 2. syyskuuta.

Alaston paparazzi nappasi uutiskuvan

”Vielä vettä tippuen kaivoin kameran laukusta, vaihdoin zoomin ja otin matalan tähtäysasennon kylmälle ikkunalaudalle”, kirjoittaa Jukka Järvelä.

Intohimoinen tekniikkatoimittaja

Kuolleita: Toimittaja Tero Lehto 25. 5. 1978 Espoo – 3. 7. 2019 Helsinki

Kotiseutu- ja paikallislehtimies

Kuolleita: paikallislehtimies Kurt Ratia 28. 9. 1943 Lahti – 11. 3. 2019 Hyvinkää

Intohimona radio

Kuolleita: toimittaja Heikki Peltonen 27. 6. 1947 Uusikaupunki – 3. 7. 2019 Merikarvia

Toimittajasta jäi muisto itärajalle

Kuolleita: toimittaja Urho Kinnunen 28. 6. 1930 Ilomantsi – 18. 6. 2019 Ilomantsi

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta