Inte stort nog för två

Finlandssvensk journalistik har inte råd med fler misslyckanden, men tjänar en nyhetsbyrå det långsiktiga behovet? skriver Dan Lolax.
JOURNALISTI
20.10.2017

Dan Lolax

dan.lolax@aumedia.fi

Skribenten är samhällsreporter på Åbo Underrättelser. Skriver även Nyhetsbloggen.

Ur vad som sannolikt kommer att vara askan av FNB reser sig Nyhetsbyrån SPT.

Det är skäl att fundera kring hur nyhetsbyrån blev till, varför och formen den tog.

Klart är att Svenskfinland inte är stort nog för två nyhetsbyråer.

Hufvudstadsbladets chefredaktör Susanna Ilmoni har rätt då hon, i webbartikeln om hur SPT kom till, säger att FNB inte har monopol på nyhetsbyråverksamhet eller presstöd.

Men SPT föddes bakom FNB:s rygg och det säger något om de praktiska förutsättningarna.

En finlandssvensk nyhetsbyrå har inte nått sin fulla potential om den inte mutat in den lilla marknad som finns.

 

Poängen om marknadens litenhet har att göra med frågan om huruvida SPT är lösningen på de finlandssvenska mediehusens mer övergripande problem.

Jag ska återkomma till det men vill först poängtera att SPT inte är boven i dramat.

FNB:s fall orsakades också av andra omständigheter.

Nyhetsbyrån har ibland haft svårt att möta tidningarnas behov, bland annat på grund av att tidningarna har haft svårt att formulera behoven.

Förhoppningsvis är tidningarnas tanke klarare nu.

En annan omständighet är ekonomin.

HSS Media samarbetsförhandlar och KSF Medias fjolår var det värsta hittills. Vd:n Svante Wahlbeck säger att det handlar om ”överlevnad”.

Kanske är det därför som journalistkåren sörjer den insomnande 130-åringen i tysthet.

Min egen arbetsgivare, Åbo Underrättelser, hör till dem som valt att lämna FNB.

Inte för att investera i SPT utan för att spara och bli en mer utpräglad lokaltidning.

Kommentarer om hur jag är en lika god kålsupare kan sändas till e-postadressen ovan.

 

Ilmoni säger att SPT ska bevaka sådana samhällsfrågor som ingen annan bevakar. ”Ett försök att svara på de behov och önskemål vi hör av våra läsare”, säger Ilmoni.

Man kunde tänka sig att en publicist som, utgående från läsarrespons och analys av mediefältet, kom fram till att det finns samhällsfrågor som ingen annan bevakar och som läsarna är villiga att betala för, skulle stega fram till styrelsen och säga att den egna redaktionen behöver fler journalister för att sköta just den bevakningen – och att det kommer att löna sig.

I stället hittade KSF Media och HSS Media ”egna lösningar” utanför de egna redaktionerna. Varför?

Ett skäl är presstödet. I år blev det 40 000 euro, nästa år kan det bli 400 000 – FNB:s stödsumma för i år.

Här finns också en intjäningsmodell. Om Svenska Yle, nyskild från FNB, blir kund så har man en pålitlig kassako.

Ett tredje skäl är att SPT kan fungera som ett bemanningsföretag för KSF och HSS.

Storleken på nyhetsbyråns redaktion lever. Frilansande journalister kan lappa de hål som uppstår när mediehusen inte vill investera i de egna redaktionerna.

Det finns många ”om” här.

 

Förstå mig rätt. Alla involverade förtjänar framgång.

Finlandssvensk journalistik har inte råd med fler misslyckanden, men tjänar en nyhetsbyrå det långsiktiga behovet? Är det här lösningen på mediehusens kris?

Jag påstår att om den finlandssvenska mediemarknaden nu är för liten för två nyhetsbyråer så är den snart för liten för fler än ett mediehus.

Lokaltidningarna konkurrerar inte innehållsmässigt med varandra. Därför borde de samarbeta betydligt tätare än vad en nyhetsbyrå tillåter – med ett (1) mediehus i ryggen och med den egna särprägeln och tidningsloggan intakt.

Läs mera:
SPT rör om i nyhetsgrytan
Nyhetsbyrån SPT planerades utanför styrelsen
Vägen mot en ny nyhetsbyrå
En 130-åring går mot sitt slut



15 2018
Arkisto

Sanan saattajat

Kristillinen media on huono bisnes, jota tehdään kutsumuksen voimalla. Aivan erityisen hankala sitä on tehdä niin, että se kelpaisi kaikille, sanoo alan konkari Kirsi Rostamo.

Elämäntapajohtaja

Journalistiliiton puheenjohtajaksi uudelleen valittu Hanne Aho uskoo liiton jäsenmäärän kääntyvän nousuun.

Aishi Zidania kiitettiin palkintoperusteissa myös siitä, etteivät painostus, uutistyön vääristely-yritykset ja nettiviha ole lannistaneet häntä. Jarno Liskin todettiin tekevän monin paikoin riskialtista tutkivaa journalismia sinnikkäästi ja peräänantamattomasti ilman työsuhteen turvaa.

Sananvapauden käyttäjät

Kun ympäristö painostaa, Aishi Zidan ja Jarno Liski nojaavat journalistin perustehtävään. Työ palkittiin Sananvapauden miekalla.

KSF Medias fjolårsresultat, ett minus på 4,2 miljoner euro, var bättre än på många år. Nya vd:n Anna Hellersedt litar på att det nu är en bra tidpunkt för bolaget att införa en ny betallösning för digital journalistik.

Efter stormen

KSF Medias nya vd Anna Hellerstedt betonar öppen kommunikation inom bolaget och vill förankra stora linjer hos personalen. Främsta löfte hittills: mer fokus på journalistiken – hur det ska förverkligas har vi inte ännu sett.

Tv-ohjaaja ja toimittaja Marja Jaakola on halunnut olla työvuosien jälkeen kuin kuka tahansa. Hän ei ole työskennellyt eläkkeellä. Kuva: Liisa Huima

Ei ole valtaa loistoa

Eläkkeellä identiteetti on rakennettava uudelleen. Toimittajalle se voi olla vaikeaa.

Liikaa keskustelua

Medioiden verkkokeskusteluissa vihan lietsomisen ja asiallisen kommentoinnin välissä on leveä vyöhyke, jolla delete-nappia painetaan liian harvoin, kirjoittaa Asko Lehtonen.

Älä soita sille enää koskaan!

Mediayhtiö harkitsi kieltävänsä tuurajia käyttämästä lähdesuojan alaisia tietoja muissa töissä. Ajatus lähteiden ”omistamisesta” on omituinen, kokenut oikeustoimittaja sanoo.

Jouluihminen. A-lehtien tuottaja Elisa Miinin aloittaa jouluvalmistelut jo elokuussa ja lopettaa joulunvieton tapaninpäivänä. ”Ajatukseni kääntyvät välipäivinä jo pois joulusta ja kohti uutta vuotta, kun olen jo joulua pitkään siinä vaiheessa viettänyt.”

Glögiä jo elokuussa

A-lehtien tuottaja Elisa Miininin kotona on kaksi joulukuusta. Toiseen niistä saa koskea vain hän.

Pekka Vahvasen Kone kaikkivaltias -kirja on saanut kehuja siitä, että ’joku on tätä järjettömyyttä vastaan’. Toisaalta se on kirvoittanut kritiikkiä etenkin teknologiapiireistä. ”Uskon, että kun tunnepitoista kritiikkiä saa, on osunut johonkin oikeaan kohtaan.”

Kadonneen onnen jäljillä

Tutkimusten valossa teknologis-taloudellinen kehitys ei ole enää vuosikymmeniin tehnyt meistä onnellisempia, sanoo digitalisaation ongelmista kirjan kirjoittanut Pekka Vahvanen.

Milloin freelancer on jäävi?

Mikä on eettinen aikaväli jutulle tiettyyn lehteen ja jutulle saman lehden kustantajasta? Vaikuttaako juttutyyppi asiaan? Vastausten pohtimiseen tarvitaan lisää konkreettisia eväitä, kirjoittaa Anna-Sofia Nieminen.

Edellistä työtä jatkamaan

Tiina Ojutkangas aloittaa tammikuussa Kokkolassa ilmestyvän Keskipohjanmaan päätoimittajana.

Dags att tända lyset

På redaktionerna i Finland finns en hel del att lära av Demokratijouren, om hur man bygger upp konkreta rutiner som förebygger hot och hat, skriver Johan Svenlin.

Perehdy tietoturvaan tänään

Vaikka et työskentelisi erityistä tietoturvaa vaativien lähteiden ja aiheiden parissa, ala perehtyä niiden suojaamiseen nyt. Toimittajan salausopas kertoo, miksi se kannattaa.

75 prosenttia

Mistä tietää, että vaalit ovat lähestymässä? Yksi varma merkki on numerohokemien vyöry journalistisiin teksteihin, kirjoittaa Vesa Heikkinen.

Liftaamalla ehtii paremmin

Kirjaan uppoutunut Juha Mäkinen ei huomannut nousta bussiin, mutta onneksi juttukeikalle ehtii toisellakin tavalla.

Otavamedia jatkaa yt-kierrosta ensi vuonna

Otavamedia aloittaa yt-neuvottelut kuvaryhmässään 2. tammikuuta 2019. Yt-neuvotteluja on viime viikkona päättynyt Otavamediassa, Sanoma Media Finlandissa, Aamulehdessä ja A-lehdissä.

Färre fotografer på Hufvudstadsbladet

”Jag är övertygad om att läsarna inte kommer att uppleva någon försämring av bildjournalistiken i HBL framöver”, säger chefredaktör Susanna Landor.

Håkans leder Studentbladet

Som chefredaktör vill Håkans bland annat närma sig studentkårer som tidigare lämnat Svenska studerandes intresseorganisation.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta