Poddarna tar över pratet

Pratradio är tillbaka! Men konstigt nog inte på radio.

Prata mera. Ted Forsström är ena halvan i Svenskfinlands populäraste podd, Ted & Kaj. En podd som numera rätt ofta tangerar faderskapet och vad Lo hittat på.

JOURNALISTI
8.9.2017

Magnus Londen, text
Karl Vilhjálmsson, foto

I våras var jag en knapp vecka ensam på stugan.

Helt ensam?

Nja, inte riktigt. Min nya vän, journalisten Dan Taberski, var med mig – via hörlurar. Hans maniska podd Missing Richard Simmons (omtalad som ”Like Serial but better”) trollband mig utan att jag någonsin förstod varför. Podden handlar om en populär och excentrisk fitnessinstruktör som plötsligt går under jorden och försvinner.

Det finns ingen rationell orsak till att jag borde bry sig om denne Simmons. Ändå kändes det som om jakten på honom var det viktigaste som pågick i världen.

För att inte tala om den utdragna berättelsen från i fjol på Svenska Yle – Knapphandlarens hämnd av Ann-Catrin Granroth. Poddserien handlade om en bitter knapphandlare som i misstag sprängde sig själv i luften i Jeppis för nästan tjugo år sedan. Logiskt sett borde ingen längre orka bry sig. Ändå var det omöjligt att slita sig.

Hur kan det komma sig?

”Det är berättartekniken. Berättaren gör det så intressant att man inte kan slita sig.”

Han som säger så är komikern och programledaren Ted Forsström. Han borde veta. Tillsammans med författaren Kaj Korkea-aho är han värd för Svenskfinlands populäraste podd Ted & Kaj.

I podden, som också sänds på Yle Extrem, och som nu gått i snart två år varje vecka djupdyker killarna i livet.

”Vår utgångspunkt var att programmet antingen ska vara intressant eller roligt. Och ibland både och. Det har funkat över förväntan, det känns som om en liten rörelse har startats.”


Ted & Kaj går ut på att två goda vänner extremt detaljerat och intensivt analyserar och diskuterar vad de råkat ut för eller tänkt på. Pratradio som bäst.

Bara att det egentligen inte är radio. Det är podd.

”Radio är ju mest flöde numera. Mycket av kunnandet som finns hos folk passar inte in i radiotablån, och det är där poddarna kommer in.”

Så tycker Jeanette Öhman, som jag når i Los Angeles via skype.´Tillsammans med mannen Magnus Silfvenius Öhman är Jeanette värd för Magnus och Peppes podcast. I podcasten kommenterar och debatterar de aktualiteter och feminism, ofta ur ett amerikanskt perspektiv.

”Det är ett bra sätt för mig att formulera mina egna tankar, och diskutera med någon som är intresserad av samma saker”, berättar hon.

I motsats till Ted & Kaj har hon inte Yle och Arenan att falla tillbaka på när det gäller genomslagskraft. Tvärtom kan fansen, precis som i stora världen, frivilligt bidra med egna pengar till podden. Hon uppger inte några exakta summor, men säger att det inte handlar om ”tusentals euro”.

”Det går ändå överraskande bra, folk betalar faktiskt. Vår podd handlar ju om oberoende journalistik och mediekritik, och lyssnarna förstår poängen med att betala.”

I Sverige och USA bygger poddarna ofta på att kända personligheter har en egen podd, vilket i sin tur garanterar uppmärksamheten vilket i sin tur gynnar annonsörerna. Det är därför inte ovanligt att en podd inleds med att poddaren hyllar en produkt eller en tjänst. I princip förstår lyssnaren att det är reklam, men gränsen kan vara synnerligen luddig.

”Det finns många som gör mycket pengar på det här sättet. Jag blir ganska arg på dylik smygreklam, eftersom poddredaktörerna har så mycket makt. En podd skapar en jättestark relation till lyssnarna, så möjligheten att påverka dem är stor”, säger Öhman.

Snart kan det hur som helst bli aktuellt med reklam också i hennes poddar:

”Men om vi tar in reklam ska vi göra det snyggt och ärligt”, lovar hon.


Hur ser då poddlandskapet ut i Svenskfinland? Är våra institutioner podd-taggade?

Hbl ser ut att ha lagt sin poddverksamhet på hyllan och även om Förlaget M inledde med en stark poddprofil i fjol, är det just nu lugnare puckar:

”Poddarna är ett komplement till vår övriga verksamhet, men min ambition är att göra poddar med författarsamtal, vilket är ett jättekul och utforskande sätt att jobba”, säger marknadsföringschefen Andrea Svanbäck.

Men, påpekar Svanbäck, en podd måste helst komma ut ofta och regelbundet. Och det är just ett av problemen i Svenskfinland: liten marknad betyder relativt få lyssnare och därmed lite stålar. Därför har poddar en tendens att komma och gå.

Men utbudet är ändå förvånansvärt stort. HSS Media står till exempel via Seven Days värd för sju poddar, om allt från fotboll till en vegansk livsstil.

En som aktivt följer med Svenskfinlands poddvärld är Matias Risikko. Så aktivt att han och några kompisar – alla från Österbotten – startat sajten poddtoppen.fi helt på ideell grund. Här hittar alla sin favoritpoddar på svenska samlade på ett ställe, det må sen gälla sport eller politik, livsstil eller humor, historia eller filosofi.

”Det är viktigt att skapa en portal eftersom poddar inte är så googlevänliga. Det är inte lätt att hitta nya poddar, absurt nog.”

Att Risikko är en stor poddfan går inte att ta miste på. Han lyssnar ungefär en timme per dag på poddar och bekräftar det som alla säger: En podd är idealisk eftersom man kan göra annat samtidigt, men ändå ge berättaren sin fulla koncentration.

”En podd når faktiskt fram till sina lyssnare, bättre än andra medier. Folk lägger tid på sina poddar. Det är därför till exempel städer och museer börjar använda poddar istället för traditionella texter.”


Men hur man än vrider och vänder på det har poddarna inte åtminstone ännu hisnande lyssnarsiffror i Svenskfinland. Ted & Kaj har ca 2 000 lyssnare på Arenan per avsnitt och drygt 1 100 följare på Soundcloud (antalet prenumeranter/lyssnare på iTunes ges inte ut av Apple). Sen blir hoppet rätt stort till resten.

Men framtiden är kanske ljus, menar Ted Forsström och avfyrar en hyllning till poddfenomenet:

”Podd är radio när du vill ha, och vad du vill ha, för du väljer exakt vad du vill lyssna på. Det finns en podd för alla specialintressen. Radio finns däremot alltid där, det kommer vad det kommer och du har ingen makt bestämma över det.”

Svenskfinlands fem-i-topp podd

1. Ted & Kaj.
2. Magnus och Peppes podcast.
3. Mellan raderna. Med Peppe Öhman och pr-kvinnan Karin Jihde.
4. Veckoslutskommittén. Med Magnus Hansén och Nicke Aldén på Radio Extrem. Podden är avslutad.
5. 85 – 95 podcast. Om actionfilmer från 1985 – 95 med Tage Rönnqvist och Jocke Levälampi.

Källa: poddtoppen.fi, som baserar sina siffror på antalet följare poddarna har på Soundcloud. Program som inte finns på Soundcloud ingår därmed inte.

Poddtips

Ted Forsström: My dad wrote a porno. “Imagine if your Dad wrote a dirty book. Most
people would try to ignore it and pretend it had never happened - but not Jamie Morton. Instead, he’s decided to read it to the world in this comedy podcast.”

Matias Risikko: Som farsan sa. ”En podcast om en Vasabo som lever i fångenskap i Stockholm”

Andrea Svanbäck: Ted & Kaj. (se vidstående text)

Jeanette Öhman: 1A. Produceras av NPR. ”Hosted by Joshua Johnson, inspired by the First Amendment, 1A champions America’s right to speak freely.”

Svenskfinlands fem-i-topp podd

1. Ted & Kaj.
2. Magnus och Peppes podcast.
3. Mellan raderna. Med Peppe Öhman och pr-kvinnan Karin Jihde.
4. Veckoslutskommittén. Med Magnus Hansén och Nicke Aldén på Radio Extrem. Podden är avslutad.
5. 85 – 95 podcast. Om actionfilmer från 1985 – 95 med Tage Rönnqvist och Jocke Levälampi.

Källa: poddtoppen.fi, som baserar sina siffror på antalet följare poddarna har på Soundcloud. Program som inte finns på Soundcloud ingår därmed inte.



8 2018
Arkisto

Kollegojen kuteet

Kuusi media-alan ammattilaista näyttää ja kertoo, miten he pukeutuvat töihin. Kerro sinäkin Twitterissä hashtagilla #paallakoska.

Kansalaiset mukaan. ”Toivon, että suuri yleisö antaisi henkistä tukea työlle, jossa moniarvoista viestintää pidetään yllä”, sanoo Helsingin yliopiston rikosoikeuden professori Kimmo Nuotio.

Maalitus on koko yhteiskunnan asia

Helsingin käräjäoikeudessa käsitellään parhaillaan syytteitä toimittajiin ja mediaan kohdistuneista rikoksista. Haitalliseen vaikuttamiseen voisi puuttua terävämmin.

En minä, vaan tämä ammatti

Vihapuheen ilmiöllistäminen auttaa, kun toimittaja on verkkoraivon kohteena, sanoo itsekin solvatuksi joutunut Suvi-Tuulia Nykänen.

Myllytys koettelee sananvapautta

Toimituksien supistukset ja ulkopuolinen painostus leimaavat journalistien arkea, kirjoittaa päätoimittaja Markku Lappalainen.

Pieni kohu-opas

”Kohujournalismissa media itse määrittelee asian kohuksi ja etäännyttää näin itsensä vastuusta kytkeä aihe tosimaailman tapahtumiin”, kirjoittaa Johanna Vehkoo.

Palkittua uutistyötä. Annamari Nurminen ja Esko Pihkala saivat yhdessä STT:n työryhmän kanssa Bonnier-palkinnon seksuaalista häirintää ja ahdistelua käsittelevistä jutuistaan. Palkintoraati kiitteli tekijöitä huolellisesta, sinnikkäästä ja rohkeasta uutistyöstä.

Hiljaista sympatiaa

Psyykkisen järkytyksen kokeneen haastattelussa on hyvä osata kuunnella. Annamari Nurminen ja Esko Pihkala kohtasivat naisia, jotka olivat koululaisina joutuneet opettajan seksuaalisen hyväksikäytön uhreiksi.

Myy, opasta ja ole uskottava

Verkossa yleisö tarvitsee perusteluita ja kädestä pitämistä – ja toimittaja rohkeutta etsiä omaa ääntään, sanoo verkkokerronnasta kirjan tehnyt Terhi Upola.

Slutspurt i juni. För en förlagsredaktör är sommaren en intensiv period. Alla böcker som ska ut till höstens bokmässor måste gå i tryck senast under juni. ”Innan boken går i tryck kan man vara lite hysterisk och dubbelkolla att allt är okej. Sedan tar man det lugnt tills den ska recenseras”, säger Myrika Ekbom.

Hängmattan hägrar också för förlagsredaktören

Alla texter som ska ges ut i bokform behöver redigeras av proffs. Den som försöker ta en genväg riskerar att boken blir full av stavfel och upprepningar.

Mielipide vastaan fakta

Kielteiseen valoon joutuneelle pitää antaa mahdollisuus samanaikaiseen kuulemiseen tai vastineeseen.

Täältä ja muualta. ”Kymmenkunta vuotta sitten matkat nähtiin lähinnä kustannuseränä, mutta viime vuosina olen käynyt ulkomailla  juttukeikoilla noin neljä kertaa vuodessa”, sanoo Keskisuomalaisen Janne Yläjoki. ”On sisäistetty, että uskottavaan ulkomaanjournalismiin tarvitaan muutakin kuin sitä, että kirjoitetaan neljän seinän sisällä.”

Oman näkökulman perässä

Keskisuomalaisen ulkomaantoimittaja Janne Yläjoki yrittää löytää aiheita, joita isot koneistot eivät käsittele. ”Meillä ei voi olla aamulla verkossa ihan samaa kuin mitä tv-uutisissa on toisteltu edellisenä iltana.”

Lisää rahaa, suojaa ja oikeuksia

Nykyinen hallitus ei ole ollut media-alalle erityisen hyvä, sanoo Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho. Digi-alv:n alentaminen olisi tärkein parannus.

Vaikeudet ongelmissa?

Suurissa ongelmissa -ilmaus yleistyy julkisessa kielenkäytössä, myös journalistisissa teksteissä, kirjoittaa Vesa Heikkinen. ”Yhtäältä kyse on kieleen kuuluvasta sanojen merkitysten vähittäisestä muuttumisesta, toisaalta tälle ajalle ominaisesta tavasta tarkastella maailmanmenoa.”

Kesäkeikalla. Ensimmäinen kesä toimittajana on vienyt Tuuli Rantasaloa monenlaisille juttukeikoille. 4. kesäkuuta hän haastatteli Paiholassa, Pielisjoen rannalla kesäkahvilaa pitäviä 4H-yrittäjiä (oik.) Johanna Väänästä, Maria Mäkeä ja Salla Karhua.

Hankalinta on tiivistää oleellinen

Ensimmäisessä oman alan työpaikassaan Tuuli Rantasalo jännitti etukäteen, odotetaanko harjoittelijan olevan valmis toimittaja.

1918 – med respekt

”När uppmärksammandet av inbördeskriget 1918 sparkade igång i januari i år var jag skeptisk: skulle vi klara av detta efter all #suomi100-hype?” skriver Magnus Londen.

Onnellinen yrittäjä

Freelancetyössä vuorottelevat epävarmuus - ja ylityöllistyminen. ”Silloin on niin lopussa, että vain turkulaisesta kasvattajaseurasta hankittu rutiini pelastaa”, kirjoittaa Lauri Rotko.

Ikuisesti pahoillani, Paula

Epäkohtelias vastaus puhelinmyyjälle oli maksaa Manu Haapalaiselle Paula Koivuniemen haastattelun.

Puheenaiheita takomaan

Susanne Salmi aloittaa Ylioppilaslehden päätoimittajana elokuussa.

Itse kasvatettu. Leikkokukkien lisäksi Satu Koivisto kasvattaa siirtolapuutarhassaan ruokakasveja. ”Esimerkiksi oman kasvihuoneen kurkku on uskomattoman makea ja rapea verrattuna kaupan kurkkuun.”

Ruuan alkulähteillä

Päätoimittaja Satu Koivisto rentoutuu ruokakasvien kauneuden äärellä siirtolapuutarhassa.

Tosielämän toimittajadraama

Viime vuonna kuvattu Vuosi New York Timesin toimituksessa näyttää ja kuulostaa parhailta tv-draamoilta – eikä välty niiden kliseiltä, kirjoittaa Marja Honkonen

Bra start för Medielaget

I slutet av 2017 hade andelslaget 172 medlemmar vilket var nästan 100 fler än vad man räknat med.

Hangöseminariet i september

Ekonomijournalistik, frilansliv, riksdagsvalet i Sverige och yttrandefriheten i Ryssland är huvudteman på årets publicistseminarium i Hangö.

Poimuri

Mediasta sanottua.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta