Åbo den 18 augusti 2017

JOURNALISTI
8.9.2017

Dan Lolax

dan.lolax@aumedia.fi

Skribenten är samhällsreporter på Åbo Underrättelser. Skriver Nyhetsbloggen.

Att diskutera bevakningen av dådet i Åbo är att diskutera en fråga som journalister, av tvång och nödvändighet, måste återkomma till: Varför behövs vi, skriver Dan Lolax.

För tre veckor sedan mördades två människor på Salutorget i Åbo. Gärningsmannen knivskar ytterligare åtta personer, några av dem allvarligt.

Mycket känns irrelevant i jämförelse men det är viktigt att göra iakttagelser och dra slutsatser. Det här gäller inte minst för journalistiken.

Att diskutera bevakningen av dådet är att diskutera en fråga som journalister, av tvång och nödvändighet, måste återkomma till: Varför behövs vi?

 

Jag gör tre iakttagelser. Den första: situationen den där fredagseftermiddagen på Salutorget var kaotisk. I rapporteringen förekom felaktiga påståenden, motstridiga uppgifter och overifierade vittnesmål.

Visst, man kan önska att journalisternas agerande var lika fokuserat som polisens, som grep gärningsmannen tre minuter efter det första nödsamtalet, men det vore orättvist.

Exakt information förutsätter ofta gott om tid och ett avslutat skeende. Båda är allmänt taget en bristvara för journalister, och i synnerhet i det här fallet.

Men nyhetsredaktionerna ska inte använda det som en ursäkt. I stället ska de tänka på hur kaotiska skeenden ramas in.

Hur signalerar vi att det folk tar del av är osäker information? En möjlighet är att i ljud, bild och text ha en standardfras som upprepar att det handlar om ett pågående händelseförlopp, om inte säkerställd information.

Det här är inte att dra undan mattan för vår trovärdighet. Vi behövs inte för att låtsas veta, utan för att berätta det vi vet.

 

Den andra iakttagelsen utgår från Jussi Halla-ahos attack på Turun Sanomats journalist Rebekka Härkönen.

När Sannfinländarnas ordförande spred lögner om Härkönens intervju med en asylsökande handlade det inte om ett misstag. Det var ett kalkylerat drag för att underminera etablerade nyhetsmedier när de behövdes som mest.

Halla-ahos beteende blev nyhetsrubriker, vilket var bra. Tyvärr uteblev det politiska fördömandet, trots att den sannfinländska smutskastningen fick konsekvenser för andra än journalister.

Om något visar det att journalister behövs för att stödja varandra.

 

Iakttagelse nummer tre: knivattackens politiska konsekvenser. En del politiker drabbades av det som forskare kallat ”moralisk panik”.

Även om motiven bakom dådet, förverkligandet och gärningsmannens bakgrund var okända ville många skärpa det ena och det andra i finländsk asylpolitik och annan lagstiftning som kunde tänkas tangera fallet.

Den här typen av förhastade slutsatser präglade också den mediala bevakningen. Dagarna efter dådet genomförde Iltalehti med Taloustutkimus hjälp en opinionsundersökning där terrorism och invandring föstes ihop.

Att det här skedde bara några dagar efter attacken är förstås problematiskt, liksom att frågorna ställde deltagarna inför valet mellan ”hårda och mjuka åtgärder”.

Vem skulle inte vilja ta itu med hårdhandskarna mot terrorister? Strunt samma att det är oklart varför förebyggande av marginalisering är en ”mjuk åtgärd” eller vad utökandet av myndigheternas befogenheter innebär.

Den här typen av okritiska antaganden, ofta ursäktade för att de speglar en folklig vilja, är det som nyhetsmedier ska granska, inte göra sig själva skyldiga till.

Därför behövs vi.



6 2019
Arkisto
Ylessä työskentelevät Seurin veljekset löysivät toisensa aikuisuuden kynnyksellä. Ville (oik.) vei Ollin alaikäisenä Helsingin baareihin.” kuva: Jaakko Martikainen

Miltä tuntuu, kun haastateltavat kuvittelevat jatkuvasti puhuvansa veljelle?

Tai kun joutuu kilpailemaan perheenjäsenen kanssa saman alan työpaikoista? Toimittajina työskentelevät sisarusparit avasivat perhe- ja työsuhteitaan.

Jos työnantaja ei ole uskollinen, ei työntekijänkään tarvitse olla

”Työntekijän ei ole järkevää sitoutua tai joustaa enempää kuin työpaikka on valmis sitoutumaan ja joustamaan”, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Ylelle vinoilu loppuu sinun vahtivuorollasi, Johanna Lahti?

Johanna Lahti aloittaa marraskuussa Ilta-Sanomien uutena vastaavana päätoimittajana. ”Kiroiluni on asettunut sellaiselle tasolle, että minut voi päästää huoletta myös kalustettuihin huoneisiin.”

Lukijat maksavat luottamuksesta, epäpuhtaasta journalismista ja fermentointikursseista

Journalismia on aina rahoitettu muullakin kuin hardcore-uutisilla. Journalistien on vain vaikea myöntää sitä, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Näin syntyvät media-alan työehtosopimukset

Paljonko saat palkkaa, kuinka pitkä lomasi on ja joudutko tekemään kiky-tunteja? Muun muassa nämä kysymykset ratkaistaan syksyn ja talven tes-neuvotteluissa. Näin neuvotteluvalmistelut etenevät.

Maryan Abdulkarim on muun muassa kolumnisti, käsikirjoittaja, kirjailija ja taiteilija. ”Tätä urapolkua en osannut suunnitella, vaan asiat ovat seuranneet toisiaan. Kun joku pyytää mukaan johonkin, mietin aina, olenko riittävän hyvä tähän. Mutta kun epäilyistään huolimatta lähtee mukaan, huomaa, että okei – minusta on myös tähän.”

Miksi vähemmistön asiat näyttäytyvät enemmistön kiusana, kysyy Maryan Abdulkarim

”Sysäys ajatusteni sanallistamiseen oli Helsingin Sanomien juttu, jossa lukija kysyi, miksi suihku ja vessanpönttö sijoitetaan kylpyhuoneessa vierekkäin niin, että sukat kastuvat, ja arkkitehti vastasi, että esteettömyysmääräysten takia.”

Pari klikkausta voittaa pään raapimisen

”Arvailu ja kritiikitön googlailu ovat journalismissa edelleen turhan yleisiä menetelmiä varsinkin kiireessä. Ilahduttavan moni toimittaja on kuitenkin vähitellen löytänyt luotettavat verkkopalvelut”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Emojier som journalistik

”Uppdateringen är mångas första kontakt med den journalistik som följer och att fånga läsarens uppmärksamhet är i det här fallet att färga den”, skriver Dan Lolax.

Huolellinen töistä sopiminen helpottaa asiakkaan ja freelancerin elämää

Vaikka ulkoistettaessa työstä halutaan eroon, työn suunnittelu ei saisi päättyä ostajan päässä siihen, kun päätös ulkoistamisesta tehdään, kirjoittaa Hanna Kokkonen.

Raskaus ei ole syy olla jatkamatta määräaikaisuutta

”Raskauden tai äitiyden takia voi tulla helposti syrjityksi huomaamattaan. Aina työnantajakaan ei ymmärrä tekevänsä väärin”, kirjoittaa Journalistiliiton lakimies Rami Lindström.

Tommy Pohjola on kokenut penkoja

Tommy Pohjola aloittaa Journalistin määräaikaisena toimittajana 2. syyskuuta.

Alaston paparazzi nappasi uutiskuvan

”Vielä vettä tippuen kaivoin kameran laukusta, vaihdoin zoomin ja otin matalan tähtäysasennon kylmälle ikkunalaudalle”, kirjoittaa Jukka Järvelä.

Intohimoinen tekniikkatoimittaja

Kuolleita: Toimittaja Tero Lehto 25. 5. 1978 Espoo – 3. 7. 2019 Helsinki

Kotiseutu- ja paikallislehtimies

Kuolleita: paikallislehtimies Kurt Ratia 28. 9. 1943 Lahti – 11. 3. 2019 Hyvinkää

Intohimona radio

Kuolleita: toimittaja Heikki Peltonen 27. 6. 1947 Uusikaupunki – 3. 7. 2019 Merikarvia

Toimittajasta jäi muisto itärajalle

Kuolleita: toimittaja Urho Kinnunen 28. 6. 1930 Ilomantsi – 18. 6. 2019 Ilomantsi

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta