Då allt är lika viktigt

JOURNALISTI
11.8.2016

Dan Lolax
dan.lolax@aumedia.fi
Skribenten är samhällsreporter på Åbo Underrättelser. Skriver Nyhetsbloggen.

Journalistik har alltid handlat om prioriteringar. Vad väljer man att rapportera om och varför? Hur signalerar man ”det här är viktigt”, frågar Dan Lolax.

Han är fyra, kanske fem år gammal. Iklädd kamouflagefärgade byxor och T-tröja sitter han med en bild på pokémonfiguren Pikachu i famnen. Pojkens blick vilar på något eller någon snett bakom fotografen. Fotografiet är taget på en icke namngiven plats i Syrien. Texten under pokémonfiguren lyder ”kom och rädda mig”.

Det finns mycket att säga om vad som hände då Pokémon Go-spelet lanserades. Mediernas uppenbara vilja att agera megafon åt den moralpanik som spelet väcker är en aspekt. Men intressantare är att ett mobilspel suger upp den mediala uppmärksamheten till den grad att syriska barn, i en fotokampanj, önskar att omvärlden var lika intresserade av dem som den är av Pikachu.

Spelets genomslagskraft syns tydligt i form av smarttelefoner som är ute och rastar sina ägare. Alltså är det motiverat att nyhetsmedierna ger spelet utrymme. Men hurdant utrymme och hur mäter man det? Kanske är det fel att säga att en nyhet ges utrymme. Kanske borde man säga att en nyhet tar utrymme, med nyhetskonsumentens och de sociala mediernas hjälp.

 

I den mån det digitala nyhetsflödet har en gräns så sammanfaller den med vår världs gränser. Det som ryms i världen ryms i nyhetsflödet. Tankarna går till ett exempel från 2011. Då var #egypt den mest använda hashtaggen på Twitter. Den näst mest använda var #tigerblood – skådespelaren Charlie Sheens protest mot att han fick sparken från en tv-serie.

Ensamt speglar Twitter inte vårt kollektiva intresse men visst är det iögonfallande att en avgörande fas i den arabiska våren – som i Syrien blivit evig vinter – står sida vid sida med en nöjesnyhet om en avpolletterad skådespelare. Det båda har gemensamt är att deras genomslagskraft inte enbart berodde på redaktionella beslut, utan mera på massornas intresse för det som hashtaggarna stod för.

Men världens redaktioner kan inte två sina händer i den nyhetsflod som forsar fram. Journalistik har alltid handlat om prioriteringar. Vad väljer man att rapportera om och varför? Hur signalerar man ”det här är viktigt”?

Om president Recep Tayyip Erdoğans utrensningar av oliktänkare får samma uppmärksamhet som Melania Trump – den republikanska presidentkandidaten Donald Trumps fru – betyder det att ett plagierat tal är lika viktigt som det som sker i Turkiet? Så borde det inte vara, men risken för att det verkar vara på det sättet föreligger.

 

Jag tror fortfarande att redaktioner prioriterar nyheter utgående från bevakningsområde, uppdrag och journalistiskt omdöme. Men skillnaden, jämfört med förr, är att det nedprioriterade inte är det bortprioriterade. Nyhetsmedier världen över kan hänvisa till varandra, och på så sätt hushålla med det krympande antalet journalister och lätt få ut nyheter som inte hör till kärnområdet.

Tänk notiser om boaormar i australienska toaletter, asiater som spelat dataspel dygn i sträck med hjärtattacker som följd, och kvasivetenskaplig forskning om choklad. Hur irriterande är det inte att se sådana notiser skapa fler ringar på vattnet än en artikel man själv satt flera dagars arbete på?

Redaktionerna slänger ut dessa krokar medvetna om att allt ryms med i nyhetsfloden. Också den minsta av nyheter kan fiska upp klick. Medan allt fler krokar åker ner i floden sväller den på bredden, men inte lika mycket på djupet. För då inget väljs bort blir allt lika viktigt.



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta