Då allt är lika viktigt

JOURNALISTI
11.8.2016

Dan Lolax
dan.lolax@aumedia.fi
Skribenten är samhällsreporter på Åbo Underrättelser. Skriver Nyhetsbloggen.

Journalistik har alltid handlat om prioriteringar. Vad väljer man att rapportera om och varför? Hur signalerar man ”det här är viktigt”, frågar Dan Lolax.

Han är fyra, kanske fem år gammal. Iklädd kamouflagefärgade byxor och T-tröja sitter han med en bild på pokémonfiguren Pikachu i famnen. Pojkens blick vilar på något eller någon snett bakom fotografen. Fotografiet är taget på en icke namngiven plats i Syrien. Texten under pokémonfiguren lyder ”kom och rädda mig”.

Det finns mycket att säga om vad som hände då Pokémon Go-spelet lanserades. Mediernas uppenbara vilja att agera megafon åt den moralpanik som spelet väcker är en aspekt. Men intressantare är att ett mobilspel suger upp den mediala uppmärksamheten till den grad att syriska barn, i en fotokampanj, önskar att omvärlden var lika intresserade av dem som den är av Pikachu.

Spelets genomslagskraft syns tydligt i form av smarttelefoner som är ute och rastar sina ägare. Alltså är det motiverat att nyhetsmedierna ger spelet utrymme. Men hurdant utrymme och hur mäter man det? Kanske är det fel att säga att en nyhet ges utrymme. Kanske borde man säga att en nyhet tar utrymme, med nyhetskonsumentens och de sociala mediernas hjälp.

 

I den mån det digitala nyhetsflödet har en gräns så sammanfaller den med vår världs gränser. Det som ryms i världen ryms i nyhetsflödet. Tankarna går till ett exempel från 2011. Då var #egypt den mest använda hashtaggen på Twitter. Den näst mest använda var #tigerblood – skådespelaren Charlie Sheens protest mot att han fick sparken från en tv-serie.

Ensamt speglar Twitter inte vårt kollektiva intresse men visst är det iögonfallande att en avgörande fas i den arabiska våren – som i Syrien blivit evig vinter – står sida vid sida med en nöjesnyhet om en avpolletterad skådespelare. Det båda har gemensamt är att deras genomslagskraft inte enbart berodde på redaktionella beslut, utan mera på massornas intresse för det som hashtaggarna stod för.

Men världens redaktioner kan inte två sina händer i den nyhetsflod som forsar fram. Journalistik har alltid handlat om prioriteringar. Vad väljer man att rapportera om och varför? Hur signalerar man ”det här är viktigt”?

Om president Recep Tayyip Erdoğans utrensningar av oliktänkare får samma uppmärksamhet som Melania Trump – den republikanska presidentkandidaten Donald Trumps fru – betyder det att ett plagierat tal är lika viktigt som det som sker i Turkiet? Så borde det inte vara, men risken för att det verkar vara på det sättet föreligger.

 

Jag tror fortfarande att redaktioner prioriterar nyheter utgående från bevakningsområde, uppdrag och journalistiskt omdöme. Men skillnaden, jämfört med förr, är att det nedprioriterade inte är det bortprioriterade. Nyhetsmedier världen över kan hänvisa till varandra, och på så sätt hushålla med det krympande antalet journalister och lätt få ut nyheter som inte hör till kärnområdet.

Tänk notiser om boaormar i australienska toaletter, asiater som spelat dataspel dygn i sträck med hjärtattacker som följd, och kvasivetenskaplig forskning om choklad. Hur irriterande är det inte att se sådana notiser skapa fler ringar på vattnet än en artikel man själv satt flera dagars arbete på?

Redaktionerna slänger ut dessa krokar medvetna om att allt ryms med i nyhetsfloden. Också den minsta av nyheter kan fiska upp klick. Medan allt fler krokar åker ner i floden sväller den på bredden, men inte lika mycket på djupet. För då inget väljs bort blir allt lika viktigt.



8 2020
Arkisto

Harva meistä on korvaamaton superneuvottelija

Työehtosopimukset ovat siitä käteviä, että niiden ansiosta tavan ihmisen ei juuri koskaan tarvitse huolehtia lomista, työajasta, vähimmäispalkasta tai siitä, maksetaanko sairauden ajalta palkkaa, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Onneksi minä en joudu jakamaan mediatukia

”Mediatukea olisi rehdimpää perustella työpaikkojen säilymisellä kuin demokratialla”, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Vapaapäivien pitäminen on sinulle lähinnä uuvuttavaa, Minna Holopainen

STT:n vastaava päätoimittaja Minna Holopainen tekee töitä melkein koko ajan ja on mahdollisesti itsekin tekoäly.

Näin syntyy Trendin syysmuotijuttu

Trendi tilasi stylisti ja valokuvaaja -työparilta helmikuussa syysmuotijutun. Kesällä kuvaaja ja malli vaihtuivat koronan takia. Juttu kuvattiin elokuussa kotieläintilalla.

Kielenhuollon päämaja ei ole käymässä turhaksi

”On viisainta, ettei yleiskielessä sooloilu karkaa käsistä. Tämä aika ei varsinaisesti kaipaa lisää ymmärryksen puutetta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vi måste respektera – och kredda varandra

”Vi måste respektera varandras arbete och kredda den som kreddas bör”, skriver Felicia Bredenberg.

Koronasta vauhtia muutoksiin

”Voisiko pandemiakurjuuden keskeltä löytyä jotain hyvääkin? Voidaanko esimerkiksi itsensä työllistäjille saada vihdoin pandemian vauhdittamana turvatumpi asema”, kysyy Suomen freelance-journalistien uusi puheenjohtaja Maria Markus.

Munkit ja possut

Kesätoimittaja Ilkka Vänttisen kuvissa näkyi sikoja juuri niin kuin pitikin – ja lisäksi jotain aivan muuta.

Uutistoimistotuki ehkä osaksi median koronatukea – tuen haku on alkanut

Median koronatukea voi saada journalistisen työn kustannuksiin. Myöntämisen ehtona on mainosmyynnin lasku. Erillistä uutistoimintaan suunnattua tukea on saanut aiemmin muun muassa STT.

Etävaltuusto nosti hien otsalle

Kuuluuko? Näkyykö? Journalistiliiton historian ensimmäisessä valtuuston hybridikokouksessa teknisiä pulmia ratkottiin lennosta, kirjoittaa Kira Närhi.

Herrasmies on poissa

Kuolleita: Toimittaja Matti Vainio 20. 6. 1935 Sortavala – 5. 9. 2020 Hämeenlinna

Arvostettu monitoiminainen

Kuolleita: Toimittaja Liisa Laine Oulu 25. 3. 1936 – 8. 8. 2020 Helsinki

Hjärtat klappade för nyheter och rättvisa

Döda: Journalisten Ia Henriksson 5. 1. 1974 Helsingfors – 11. 7. 2020 Helsingfors

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta