Då allt är lika viktigt

JOURNALISTI
11.8.2016

Dan Lolax
dan.lolax@aumedia.fi
Skribenten är samhällsreporter på Åbo Underrättelser. Skriver Nyhetsbloggen.

Journalistik har alltid handlat om prioriteringar. Vad väljer man att rapportera om och varför? Hur signalerar man ”det här är viktigt”, frågar Dan Lolax.

Han är fyra, kanske fem år gammal. Iklädd kamouflagefärgade byxor och T-tröja sitter han med en bild på pokémonfiguren Pikachu i famnen. Pojkens blick vilar på något eller någon snett bakom fotografen. Fotografiet är taget på en icke namngiven plats i Syrien. Texten under pokémonfiguren lyder ”kom och rädda mig”.

Det finns mycket att säga om vad som hände då Pokémon Go-spelet lanserades. Mediernas uppenbara vilja att agera megafon åt den moralpanik som spelet väcker är en aspekt. Men intressantare är att ett mobilspel suger upp den mediala uppmärksamheten till den grad att syriska barn, i en fotokampanj, önskar att omvärlden var lika intresserade av dem som den är av Pikachu.

Spelets genomslagskraft syns tydligt i form av smarttelefoner som är ute och rastar sina ägare. Alltså är det motiverat att nyhetsmedierna ger spelet utrymme. Men hurdant utrymme och hur mäter man det? Kanske är det fel att säga att en nyhet ges utrymme. Kanske borde man säga att en nyhet tar utrymme, med nyhetskonsumentens och de sociala mediernas hjälp.

 

I den mån det digitala nyhetsflödet har en gräns så sammanfaller den med vår världs gränser. Det som ryms i världen ryms i nyhetsflödet. Tankarna går till ett exempel från 2011. Då var #egypt den mest använda hashtaggen på Twitter. Den näst mest använda var #tigerblood – skådespelaren Charlie Sheens protest mot att han fick sparken från en tv-serie.

Ensamt speglar Twitter inte vårt kollektiva intresse men visst är det iögonfallande att en avgörande fas i den arabiska våren – som i Syrien blivit evig vinter – står sida vid sida med en nöjesnyhet om en avpolletterad skådespelare. Det båda har gemensamt är att deras genomslagskraft inte enbart berodde på redaktionella beslut, utan mera på massornas intresse för det som hashtaggarna stod för.

Men världens redaktioner kan inte två sina händer i den nyhetsflod som forsar fram. Journalistik har alltid handlat om prioriteringar. Vad väljer man att rapportera om och varför? Hur signalerar man ”det här är viktigt”?

Om president Recep Tayyip Erdoğans utrensningar av oliktänkare får samma uppmärksamhet som Melania Trump – den republikanska presidentkandidaten Donald Trumps fru – betyder det att ett plagierat tal är lika viktigt som det som sker i Turkiet? Så borde det inte vara, men risken för att det verkar vara på det sättet föreligger.

 

Jag tror fortfarande att redaktioner prioriterar nyheter utgående från bevakningsområde, uppdrag och journalistiskt omdöme. Men skillnaden, jämfört med förr, är att det nedprioriterade inte är det bortprioriterade. Nyhetsmedier världen över kan hänvisa till varandra, och på så sätt hushålla med det krympande antalet journalister och lätt få ut nyheter som inte hör till kärnområdet.

Tänk notiser om boaormar i australienska toaletter, asiater som spelat dataspel dygn i sträck med hjärtattacker som följd, och kvasivetenskaplig forskning om choklad. Hur irriterande är det inte att se sådana notiser skapa fler ringar på vattnet än en artikel man själv satt flera dagars arbete på?

Redaktionerna slänger ut dessa krokar medvetna om att allt ryms med i nyhetsfloden. Också den minsta av nyheter kan fiska upp klick. Medan allt fler krokar åker ner i floden sväller den på bredden, men inte lika mycket på djupet. För då inget väljs bort blir allt lika viktigt.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta