Både Rikard Lassenius och Sanna Mander håller ledigt i sommar men de beaktar alltid kundernas önskemål och deadlines.

”Man har pengar eller tid”

Så här gjorde vi:

Info om enkäten Har en frilans råd med semester skickades till medlemmar i Finlands frilansjournalister och till medlemmar i FAO, Radio- och tevejournalisternas frilansavdelning.

En öppen inbjudan att delta i enkäten lades också ut via sociala medier.

I den tvåspråkiga enkäten (svenska och finska) ingick 10 frågor, varav 5 berörde bakgrundsinformation 5 frågor om frilansens semester.


På enkäten svarade:

Sammanlagt 78 personer.

55 kvinnor, 21 män och 2 som inte ville definiera sitt kön.

42 personer som jobbat mer än 11 år i branschen.

38 frilansar inom pressen, 24 frilansar inom teve eller radio, 12 fotografer, 12 översättare och 6 personer med annan titel, bland andra grafiker och förlagsredaktörer.

29 personer som jobbar genom frilansskattekort, 27 personer som jobbar som enskild näringsidkare, 9 personer som är företagare i aktiebolag och 6 personer som jobbar genom andelslag.

 

JOURNALISTI
9.6.2016

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Har en frilans råd med semester? Vi ställde frågan till två erfarna frilansföretagare och bad också om svar av andra frilansar genom en öppen webb-enkät.

Illustratören Sanna Manders arbetsrum i Kronohagen i Helsingfors är ljust med färgglada inslag av egna illustrationer. Det är bara några veckor kvar tills en stor del av finländarna inleder sitt semesterfirande och utanför är det redan över tjugo grader varmt.

Hur tänker frilansar och andra som sysselsätter sig själva om det här med att ha semester? Vi ställde frågan till Sanna Mander och till den grafiska formgivaren Rikard Lassenius, som cyklat till Manders arbetsrum enkom för att diskutera sina sommarplaner.

”Jag har ritat ombord på Silja Line, jag har ritat på Kanarieöarna och jag ritat sena kvällar på sommarstugeterrasser”, säger Mander.

När Mander åker på semester med familjen packar hon alltid med sin bärbara dator och sin elektroniska ritskärm. Familjen är van och enligt Mander är vardagslivet ofta ett pussel med olika tidtabeller som ska passas ihop. Inför deadline jobbar hon extra mycket men är det lugnare kan hon vara ledig mitt i veckan och göra något helt annat, till exempel föra ett barn till tandläkaren och sedan fördriva resten av dagen på olika muséer.

”Som illustratör är det svårt att säga när man är ledig och när man jobbar. Jobbar jag med barnböcker gör jag till exempel research när jag läser för mina barn på kvällarna.”

 

Lassenius säger att han är dålig på att ta ledigt men konstaterar att han inte jobbar över huvudtaget när han väl är ledig – han äger inte heller någon bärbar dator.

”Jag har alltid haft den inställningen att det är något fel på ens jobb om man längtar till sommarlovet eller till att det äntligen ska bli fredag och ledig helg.”

Lassenius jobbar med visuella företagsbilder, webbplatser och koncept för TV-program. De senaste två somrarna har han varit bland annat producent för Stugor med Kasper Strömman men årets sommarplaner är fortfarande öppna.

”Det är långt till sommaren”, säger han.

Lassenius fru är också frilansföretagare och paret har två barn.

”Vi har båda ganska flexibla jobb så vi kan vid behov ta kvällsskift eller morgonskift så att den ena är med barnen. Nu är de så stora att de har läger och annat på sommaren men vi ska nog göra en gemensam resa också.”

 

Mander illustrerar bland annat bokomslag, förpackningar och affischer. I Finland är hon aktuell med Prinsessmålarboken och Rööluvån, som utkom i fjol, men en stor del av kunderna finns utomlands.

”Just nu är finsk illustration och finskt mode hett och jag jobbar mycket mot Sverige och England.”

I sommar åker Sanna Mander på stugsemester med sin familj och mellan varven levererar hon arbeten åt sina uppdragsgivare.

”När man jobbar med böcker är det mycket som ska göras under somrarna inför höstens bokmässor.”

Hur ekonomin går ihop under semestern är inget som bekymrar Mander speciellt mycket.

”Inkomsterna skiftar hur som helst från en månad till en annan och med stora klienter kan det ta upp till ett år innan pengarna kommer på kontot. Därför blir jag heller inte stressad om det emellanåt inte kommer nya uppdrag. Veckovis är vi nästan helt utan pengar men min man har ett fast jobb så vi kan alltid betala hyran.”

 

Lassenius säger att han under åren blivit bättre på att planera sin ekonomi men konstaterar att det inte är lätt att lägga undan pengar eftersom marginalerna är små. Han började som företagare i början av 1990-talet och har lärt sig att inte stressa genast när det finns färre uppdrag.

”Många tror att en frilans är fri som en fågel men antingen har man pengar eller tid. Man går enligt kundens tidtabell.”

Så här gjorde vi:

Info om enkäten Har en frilans råd med semester skickades till medlemmar i Finlands frilansjournalister och till medlemmar i FAO, Radio- och tevejournalisternas frilansavdelning.

En öppen inbjudan att delta i enkäten lades också ut via sociala medier.

I den tvåspråkiga enkäten (svenska och finska) ingick 10 frågor, varav 5 berörde bakgrundsinformation 5 frågor om frilansens semester.


På enkäten svarade:

Sammanlagt 78 personer.

55 kvinnor, 21 män och 2 som inte ville definiera sitt kön.

42 personer som jobbat mer än 11 år i branschen.

38 frilansar inom pressen, 24 frilansar inom teve eller radio, 12 fotografer, 12 översättare och 6 personer med annan titel, bland andra grafiker och förlagsredaktörer.

29 personer som jobbar genom frilansskattekort, 27 personer som jobbar som enskild näringsidkare, 9 personer som är företagare i aktiebolag och 6 personer som jobbar genom andelslag.

 

De flesta jobbar under semestern

Frilansens semester ser olika ut beroende på vem du frågar. Någon tar alltid ledigt fyra veckor i juli, någon annan är ofrivilligt ledig på grund av för lite jobb och en tredje jobbar deltid hela sommaren. Journalisten bad i en enkät frilansar svara på frågor om semester. Sammanlagt 78 personer svarade och resultatet visar att en överväldigande majoritet av dem som svarade har semester under sommaren. Det finns också en annan tydlig linje – största delen av frilansarna som svarade på enkäten jobbar under sin semester.

Knappt en femtedel av de svarande har ingen semester alls, lika många semestrar mellan en och två veckor medan majoriteten håller 2–4 veckors semester. Flera personer kommenterade semesterlängden eller bristen på semester:

”Jag vill njuta av sommaren även om jag inte har inkomster då. Jag semestrar inom ramarna för min budget.”

”Jag har för lite eller inget arbete på sommaren. Kunde gärna semestra 4 veckor men i praktiken blir 'semestern' för lång på grund av att det inte finns jobb. Så gott som alla mina kunder ger ut månadstidningar som har stängt på sommaren. Lite udda ströjobb har jag emellanåt lyckats skaffa.”

”Det gäller att prissätta sitt jobb rätt, dvs räkna in motsvarighet till semesterlön i offerter och stoppa undan pengar motsvarande en semesterpeng under våren. Det är mycket lättare som grafiker/redigerare än fotograf/skribent.”


Av de 23 personer som svarade att de inte alls har semester på sommaren sade 17 personer att orsaken är att de inte har råd och 6 personer att de semestrar under andra årstider. Så här skriver några i de öppna kommentarerna:

”Jag skulle desperat behöva semester men eftersom det varit knappt om arbete under hela året är jag tvungen att ta emot uppdrag då de erbjuds. Det kan hända att det inte dyker upp sådana men så kallad tvångssemester är heller inte avkopplande eftersom jag hela tiden försöker göra mitt yttersta för att hitta nya jobb. Jag vakar under nätterna och funderar hur jag ska klara mig ekonomiskt.”

”Jag semestrar inte eftersom längre sommarvikariat finns att få under sommaren.”

”Jag håller en vecka ledigt i oktober. Om jag är borta en längre tid kommer någon annan och tar mina uppdrag.”


I de öppna svaren gavs flest kommentarer under frågan Jobbar du under semestern? Två av tre gör det.

”Om någon ber mig göra ett kort uppdrag under semestern så gör jag det på grund av min ekonomi.”

”Ja, åt stamkunder som råkar ha något brådskande de behöver hjälp med.”

”Jag kombinerar ofta en semesterresa med arbete. Jag försöker skriva artiklar från mina utlandsresor så att jag tjänar tillbaka de pengar jag lagt på min ”semester”. Datorn är ALLTID med.”

”Jag gör mest planeringsarbeten och research och förbereder pitchar för olika uppdrag till olika eventuella uppdragsgivare. Kommer inte att jobba systematiskt, utan mest då jag har lust och känner mig inspirerad. Mycket av det jobb jag gör är en del av en kreativ process, och det kan vara roligt att ha tid att i lugn och ro planera.”

 

Hur gör en frilans för att hålla sina uppdragsgivare underrättade om sin semester? Drygt hälften meddelar om sin ledighet på förhand medan 37 procent helt låter bli att meddela om sin semester.

”Jag berättar om min semester både då vi träffas och per e-post så att uppdragsgivaren vet när jag är tillgänglig nästa gång.”

”Jag läser e-post, sms och svarar i telefon varje dag under semestern och meddelar först då om jag inte kan ta emot jobb. Tidigare meddelade jag i god tid om mina semesterplaner men då slutade kunderna ta kontakt med detsamma.”



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta