Mycket att fixa på KSF Media

JOURNALISTI
19.5.2016

Lina Laurent, text

lina.laurent@vintermedia.fi

Skribenten är frilansjournalist från Helsingfors och Kuru.

”Vi ska vända utvecklingen”, intygade KSF Medias ledning. Men det vände inte. Tvärtom blev nedförsbacken ännu brantare, skriver Lina Laurent.

De hade fått nog – journalisterna vid KSF Media som den 9 maj tågade ut från sin redaktion i en spontan utmarsch. Det hade inte varit något lätt beslut, det såg man i deras ansikten och i deras kroppsspråk. Det här var något de gjorde för att de upplevde att de inte hade andra möjligheter att nå ut med sitt budskap. Innerst inne var budskapet enkelt – lyssna på våra läsare och på oss.

Under de senaste samarbetsförhandlingarna för två år sedan uteblev utmarschen – då fanns det ännu en gnutta hopp. ”Vi ska vända utvecklingen”, intygade ledningen och tillade att anställda som inte vill vara med kan hoppa av. Det har många också gjort.

Men det vände inte. Tvärtom blev nedförsbacken ännu brantare. Ja, det är lätt att efteråt räkna upp allt som gått snett men ingen kan påstå att det varit brist på konstruktiva förslag under de senaste åren. De anställda och framför allt prenumeranterna ifrågasatte det gemensamma innehållet i koncernens tidningar, en förändring som gjorde att de tidigare utpräglade lokaltidningarna fick allt mer riksinnehåll. Dubbelprenumeranter föll bort. Bland andra Staffan Bruun efterlyste en satsning på ett kommersiellt och säljande innehåll men syftade inte på textreklam och advertorials. Han ville se en mer relevant och snabb riksbevakning i Hbl, fler personintervjuer och ultralokal bevakning i lokaltidningarna.

Under åren fanns och finns också digitala satsningar inom KSF Media som, åtminstone från ett utifrånperspektiv, känns märkliga och svåra att tjäna pengar på. Det handlar till exempel om appen Helsinki City Guide, med drygt 100 nedladdningar i Google Play, eller webbportalen Recommend a Refugee som i och för sig har ett gott syfte men frågan är om den har en intjäningsmodell och följs den upp? Appen Faktapp är kul för den vetgiriga gymnasieeleven men var finns pengarna och framför allt – var finns uppföljningen? Senaste uppdatering på appens Facebooksida är från 23 februari.

När KSF Medias tidningar i april rapporterade om bytet av vd var tongångarna positiva. Under sitt första personalinfo sade den nya vd:n Jens Berg att man nu ska förenkla bolagets struktur och ”fokusera på kärnuppdraget som är journalistik och information på svenska”. Dessutom ska Västra Nyland och Östnyland bli uttalat lokala tidningar men utkomma färre dagar. Det kändes som om bolaget i ett slag gjorde en helomvändning och övergav mycket av det man byggt upp under de senaste åren. Allt detta med samma personer i ledningen, minus Barbro Teir.

I en kolumn i Hbl (15 .2) skrev Jens Berg om förändringar:

”Regel nummer ett är givetvis att inte fixa något som inte är sönder. Regel nummer två handlar om att alltid när det är möjligt involvera användarna i förändringsarbetet.”

Den genomgripande kritiken från personalen under de senaste åren har handlat om bland annat brist på kommunikation och transparens, en känsla av konstant kaos på grund av de många förändringarna och en avsaknad av tydliga mål och visioner. De visionerna behövs nu. Det första som måste fixas är förtroendet till läsarna och de anställda.



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta