Mycket att fixa på KSF Media

JOURNALISTI
19.5.2016

Lina Laurent, text

lina.laurent@vintermedia.fi

Skribenten är frilansjournalist från Helsingfors och Kuru.

”Vi ska vända utvecklingen”, intygade KSF Medias ledning. Men det vände inte. Tvärtom blev nedförsbacken ännu brantare, skriver Lina Laurent.

De hade fått nog – journalisterna vid KSF Media som den 9 maj tågade ut från sin redaktion i en spontan utmarsch. Det hade inte varit något lätt beslut, det såg man i deras ansikten och i deras kroppsspråk. Det här var något de gjorde för att de upplevde att de inte hade andra möjligheter att nå ut med sitt budskap. Innerst inne var budskapet enkelt – lyssna på våra läsare och på oss.

Under de senaste samarbetsförhandlingarna för två år sedan uteblev utmarschen – då fanns det ännu en gnutta hopp. ”Vi ska vända utvecklingen”, intygade ledningen och tillade att anställda som inte vill vara med kan hoppa av. Det har många också gjort.

Men det vände inte. Tvärtom blev nedförsbacken ännu brantare. Ja, det är lätt att efteråt räkna upp allt som gått snett men ingen kan påstå att det varit brist på konstruktiva förslag under de senaste åren. De anställda och framför allt prenumeranterna ifrågasatte det gemensamma innehållet i koncernens tidningar, en förändring som gjorde att de tidigare utpräglade lokaltidningarna fick allt mer riksinnehåll. Dubbelprenumeranter föll bort. Bland andra Staffan Bruun efterlyste en satsning på ett kommersiellt och säljande innehåll men syftade inte på textreklam och advertorials. Han ville se en mer relevant och snabb riksbevakning i Hbl, fler personintervjuer och ultralokal bevakning i lokaltidningarna.

Under åren fanns och finns också digitala satsningar inom KSF Media som, åtminstone från ett utifrånperspektiv, känns märkliga och svåra att tjäna pengar på. Det handlar till exempel om appen Helsinki City Guide, med drygt 100 nedladdningar i Google Play, eller webbportalen Recommend a Refugee som i och för sig har ett gott syfte men frågan är om den har en intjäningsmodell och följs den upp? Appen Faktapp är kul för den vetgiriga gymnasieeleven men var finns pengarna och framför allt – var finns uppföljningen? Senaste uppdatering på appens Facebooksida är från 23 februari.

När KSF Medias tidningar i april rapporterade om bytet av vd var tongångarna positiva. Under sitt första personalinfo sade den nya vd:n Jens Berg att man nu ska förenkla bolagets struktur och ”fokusera på kärnuppdraget som är journalistik och information på svenska”. Dessutom ska Västra Nyland och Östnyland bli uttalat lokala tidningar men utkomma färre dagar. Det kändes som om bolaget i ett slag gjorde en helomvändning och övergav mycket av det man byggt upp under de senaste åren. Allt detta med samma personer i ledningen, minus Barbro Teir.

I en kolumn i Hbl (15 .2) skrev Jens Berg om förändringar:

”Regel nummer ett är givetvis att inte fixa något som inte är sönder. Regel nummer två handlar om att alltid när det är möjligt involvera användarna i förändringsarbetet.”

Den genomgripande kritiken från personalen under de senaste åren har handlat om bland annat brist på kommunikation och transparens, en känsla av konstant kaos på grund av de många förändringarna och en avsaknad av tydliga mål och visioner. De visionerna behövs nu. Det första som måste fixas är förtroendet till läsarna och de anställda.



4 2019
Arkisto

Rahahautomo

Valokuvausjärjestö Finnfoto kylpee rahassa, jota se ei ole saanut jaettua kuvaajille.

"Politiikan toimittajat puhuvat liian vähän politiikan sisällöistä"

Vuoden journalistin Vappu Kaarenojan mielestä osa politiikan journalismista tuo mieleen urheilusivut.

Jos sössii lehdistönvapauden, voi heittää hyvästit demokratialle

Kansalaisen kannalta on yhdentekevää, lopettaako journalisti työskentelyn ennakkosensuurin vai netissä käydyn vihakampanjan seurauksena, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Maailma muuttuu vihamielisemmäksi toimittajia kohtaan

Suomi nousi tänä vuonna sananvapaustilaston kakkoseksi, mutta entistä harvemmassa massa tilanne on hyvä tai tyydyttävä. Kymmenen viime vuoden aikana työnsä vuoksi on kuollut yli 700 journalistia.

Freelanceriksi jääminen on heittäytymistä epävarmuuteen, jossa nirsous johtaa konkurssiin

Ennen halusin tehdä ensisijassa yhteiskunnallisesti merkittävää ja lukijaa koskettavaa journalismia. Sittemmin on valjennut yrittäjän arjen totuus, kirjoittaa Lauri Rotko.

Antaisit itse paremmat erätaukohaastattelut, Susanna Luikku

Avun toimittaja Susanna Luikku tähtäsi jääkiekkoilijaksi, mutta päätyi urheilutoimittajaksi. Hän suhtautuu kriittisesti otteluiden erätaukohaastatteluihin.

Haaga-Helian journalismiopiskelijat tarkistivat kansainvälisessä projektissa kuusi EU-väitettä. ”Työssä huomasi, miten paljon asiaa muutamaan lauseeseen saattaa sisältyä”, sanoo Emmi Syrjäniemi (oik.), joka oli mukana tarkistamassa Ville Niinistön (vihr.) twiittiä. Vierellä tarkistustyötä ohjannut lehtori Kaarina Järventaus.

Journalismin opiskelijat tarkistivat EU-väitteitä: enemmistö ”sinne päin”

EU-vaaleihin liittyvä projekti muistuttaa toimittajia tarkistamaan siteerausten faktat ja miettimään otsikoista syntyviä vaikutelmia.

Kom till Afrika, här finns plats!

När det gäller den finska marknaden för Afrikanyheter behöver jag sällan konkurrera med någon, skriver Journalistens nya kolumnist Liselott Lindström, Afrikastringer för Yle.

Ei mitään muttia – vai sittenkin pari?

Verbittömiä lauseita, mutta-sanalla alkavia virkkeitä, ja-sanan pois jättäviä listauksia. Kaikkia näkyy journalistisissa teksteissä jatkuvasti. Mutta saako näin tehdä, pohtii Ville Eloranta.

Pk-media, invandringskritik och andra ord

Vad finns inbyggt i begrepp som politisk korrekt (pk), islamisering, patriot eller i en valseger som liknas vid en tsunami, frågar Jeanette Björkqvist.

Hyvä juttu, ei kauppoja

Tuomo Pirttimaan juttukeikka Norjan vuonolle sujui kuin unelma, kunnes tuli aika kartoittaa aiheen virallista puolta.

Toimittaja aikoo erota päätoimittajan vaaliehdokkuuden takia

Sanomalehti Pohjalaisen päätoimittajan ehdokkuus eduskuntavaaleissa hiertää toimituksen ja johdon välejä.

Nuoret haluavat reunoilta kovettunutta juustosämpylää siinä missä muutkin

Nuorten hupenevaa kiinnostusta ammattiyhdistysliikkeeseen selitetään usein joko sen imago-ongelmalla tai nuorten ideologisilla valinnoilla. Syy on kuitenkin muualla, kirjoittaa liiton opiskelijalähettiläs Martta Kallionpää.

Tervetuloa takaisin

Journalistiliitossa kokeillaan, millaisia tuloksia eronneiden jäsenten takaisin houkutteleminen tuottaa, liiton tiedottaja Manu Haapalainen kirjoittaa.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta