Om journalisters värde

JOURNALISTI
28.4.2016

Dan Lolax
dan.lolax@aumedia.fi
Skribenten är samhällsreporter på Åbo Underrättelser. Skriver Nyhetsbloggen.

Det händer att folk i min bekantskapskrets, många av dem journalister, ifrågasätter att jag delar artiklar som kräver prenumeration, skriver Dan Lolax.

Mediehusen försöker hitta lösningar på branschens trängda läge och till lösningarna hör den revolutionerande idén att ta betalt för den journalistik som publiceras på nätet. Det här försätter journalisten i en intressant position. Jag illustrerar genom personliga erfarenheter.

Den som vill läsa det mesta av vad jag skriver måste prenumerera på Åbo Underrättelser. Det här gäller oavsett om man konsumerar papper, e-tidning eller webb. Det betyder i sin tur att då jag delar egna eller kollegers artiklar så kommer en majoritet av mina Facebookvänner och följare på Twitter inte att kunna läsa dem – om de inte är eller blir prenumeranter.

Det händer att folk i min bekantskapskrets, många av dem journalister, ifrågasätter att jag delar artiklar som kräver prenumeration. Det upplevs som ologiskt.

Varför dela artiklar som förutsätter att man betalar? undrar de irriterat. Det går emot själva idén med sociala medier, lyder argumentet. Om det som delas inte finns bakom ett gratis klick – då finns det helt enkelt inte.

Jag förstår och skriver delvis själv under det. Inte för att vi pratar om en naturlag, utan för att journalistiskt innehåll och sociala medier har blivit en gordisk knut. Det är näst intill omöjligt att separera de två och använda det ena enbart som ett sätt att få folk att betala för det andra.
 

Det handlar om ett beteende, om vad som förväntas av innehåll som delas. Det handlar också om vad som förväntas av mig som journalist.

Det kostnadsfria, det öppna och det gränslösa som sociala medier lite naivt förknippas med passar journalisternas självbild som hand i handsken. Vår uppgift är att nå så långt som möjligt, så snabbt som möjligt.

Om papperstidningen länge var en grusväg in i det lokala samhället så är den digitala motsvarigheten en motorväg ut i det globala. Journalisten med gratisartiklarna färdas längs denna motorväg i en Porsche och strör viktigheter omkring sig.

Kollegan som kräver betalt kommer körande långt bakom i en buss och plockar upp enstaka passagerare som tålmodigt väntar vid hållplatserna.

 

Journalister har inget problem med att säga att det de skriver om eller på annat sätt bevakar är viktigt. Vi gillar att kittla våra egna egon, och gratisartiklar ger andra chansen att kittla oss.

Men är det lika lätt att säga ”Betala!”? Dels kan det kännas obekvämt eftersom vi tar på oss försäljarrollen. Det gillar inte journalister. Vi ska producera innehåll, inte sälja det.

Dels blir kravet på betalning ett sätt att bedöma vad vi går för. Journalisten som inte har det här ”problemet” behöver inte grubbla över om folk klickade på hens artikel för att strunta i den eller verkligen ta till sig av innehållet.

Journalisten som delar en artikel som kräver ett monetärt engagemang ber den potentiella läsaren att värdera hens arbete. Om läsaren inte är villig att betala för det som journalisten satt en eller flera arbetsdagar på, vad säger det om arbetet och journalisten?

Den frågan känns obehaglig, men det är viktigt att förstå att den inte rör enbart enskilda journalister utan alla – inklusive den allmänhet som medierna finns till för.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta