Pia Lagus, programvärd för förmiddagssändingarna, gör en telefonintervju medan Filip Sten förbereder sig för en studiointervju. ”Klipphantverket har mer och mer fallit bort och i stället skriver vi mera, bland annat manus för studiodiskussioner med programvärdarna”, säger Filip Sten.

Livesändningar lockar lyssnarna

JOURNALISTI
28.4.2016

Johan Svenlin, text
Johannes Tervo, foto

Radio Vegas morgonsändningar har gått i bräschen för kanalens reform. Från september ska den gamla programstrukturen skrotas och ersättas av sändningsblock.

Bilen styr mot Vasa och ur bilradion strömmar Radio Vegas morgonnyheter. Ett av morgonens lokala inslag handlar om en föräldraprotest mot Vasa stads beslut att banta dagvårdens budget. Reportern Moa Mattfolk har kvällen innan varit ute på stan, där missnöjet manifesterades, och intervjuat upprörda föräldrar. Känslan på torget fångas genom den knastriga megafonen som används för att ropa ut slagord.

En amerikansk hitlåt från 1990-talet senare sitter Anna Bertills från Vasa stadsfullmäktige i studion och kommenterar nedskärningarna och protesten. Ännu någon låt senare välkomnas inslagets reporter av Elin Willows, programvärd för morgonsändningen, och de båda kollegorna sammanfattar dagvårdsfrågan i ett informellt samtal i direktsändning.

”Vi har inte så många klippta inslag längre i morgonsändningarna. I stället kommer reportern in i studion och berättar nyheten på ett vardagligt språk”, förklarar Willows när jag kommit fram till Radio Vegas redaktion i Vasa och förmiddagssändningen tagit över.

Mera direktsänt och en friare programtablå var modellen när Radio Vega i oktober ändrade sina regionala morgonsändningar. Den modellen ska också gälla för samtliga Radio Vegas sändningar från och med september i år.

”Lyssnarnas beteende har ändrat och därför måste också broadcastradion se över sin verksamhet. Vi har i dag en rigid kanalstruktur från gångna tider som låser innehållet i sändningarna”, säger Kaj Backman, Svenska Yles radiochef.

Vegas sändningar kommer att ramas in av block, där programvärdar leder lyssnarna genom sändningarna.

”En stor del av innehållet kommer fortfarande att vara redigerat. Hittills har redaktörerna haft en fast tid för sina inslag, men varför ska en intervju behöva bli 57 minuter om den gör sig bäst på 38 minuter?” frågar sig Backman.

 

Han betonar att genrer som kultur, vetenskap och sport kommer att finnas kvar och få motsvarande mängd sändningstid i kanalen som tidigare.

”Innehållet i Vega är kopplat till nuet och till det som sker i världen. Det ska inte vara bundet till ett på förhand spikat schema.”

Nu pågår den interna rekryteringen av programvärdar och det blir alltså deras uppgift att jonglera inslagen, reagera på nyhetshändelser som sker under sändningen och knyta ihop inslagen med direktsänt prat.

Sedan Kaj Backman presenterade reformen i mars har flera debattörer och kolumnister lyft sina varningens fingrar. Torbjörn Kevin efterlyste i en kolumn i Hufvudstadsbladet mera genomarbetade program om politik och ekonomi i Radio Vega. Inte mera improviserat prat.

”Hur ska man klara av att ligga mer i direktsändning, det vill säga reagera snabbt, samtidigt som man ska stå för det djupa?” frågade sig Kevin.

Backman tillbakavisar Kevins farhågor.

”Vi kommer absolut att sända djuplodande, analytiskt innehåll också i framtiden. Parallellt utvecklar vi vårt utbud av on demand -innehåll. Utvecklingen har lett till att lyssnarna vant sig vid att fördjupa sig i program om specialämnen när de själva har tid och den rätta sinnesstämningen. För den sortens lyssnande lämpar sig broadcastradion inte så bra.”

Ordet ”flödesradio” har också återuppväckts i spalterna och för Backman är ordet ”flödesradio” lika humörsdämpande som ”tvångssvenska” för en sfp-politiker.

”Det är ett så trist ord och en så trist diskussion, där man riktat in sig på fel saker. Även Yle Puhe är flödesradio om man väljer att använda det ordet.”

Det har inte saknats organisationsreformer i Radio Vegas knappt 20-åriga historia. Enligt fackets representant på Svenska Yle, Markus Ekholm, är ledningen denna gång ute i ett angeläget ärende.

”Det är en bra reform såtillvida att folk får behålla sina arbetsplatser och löner, men däremot finns det en del identitetsfrågor som måste lösas när man bryter upp programhelheter och skapar nya.”

 

Reformarbetet bygger på en lång beredning, där ledningen samlat in information och analyserat allt från lyssnarnas synpunkter till nya tekniska system. Ekholm tycker att de anställda kunde ha involverats tidigare.

”Vi på verkstadsgolvet kunde ha tillfört nyttig kunskap om vi hade informerats i ett tidigt skede av processen. Nu fick vi information först när många beslut redan var fattade.”

På Radio Vegas redaktion i Vasa har man drygt sex månaders erfarenhet av modellen med sändningsblock och ökat direktsänt prat. För Filip Sten och de andra reportrarna har manusskrivande inför direktsänd studiodiskussion inneburit ännu ett nytt arbetsmoment.

”Det inverkar inte så mycket på arbetsbördan, men för min del kunde vi ibland lämna bort momentet med reportern i studion. Det känns som att det används lite väl kategoriskt, samtidigt som själva inslaget inte ens är så självklart längre. Och det klassiska reportaget får allt mindre utrymme.”

Konceptet reporter-i-studio faller inte heller alla lyssnare på läppen.

”Jag har fått flera kommentarer om att vi bara intervjuar varandra nuförtiden.”

Programvärden Elin Willows ser å sin sida tecken på att lyssnarna uppskattar den vardagliga dialogen mellan reporter och programvärd i direktsändning.

”Personligen gillar jag att jobba så här och jag har aldrig under mina år på Svenska Yle fått så mycket feedback som nu”, säger Willows.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta