Pia Lagus, programvärd för förmiddagssändingarna, gör en telefonintervju medan Filip Sten förbereder sig för en studiointervju. ”Klipphantverket har mer och mer fallit bort och i stället skriver vi mera, bland annat manus för studiodiskussioner med programvärdarna”, säger Filip Sten.

Livesändningar lockar lyssnarna

JOURNALISTI
28.4.2016

Johan Svenlin, text
Johannes Tervo, foto

Radio Vegas morgonsändningar har gått i bräschen för kanalens reform. Från september ska den gamla programstrukturen skrotas och ersättas av sändningsblock.

Bilen styr mot Vasa och ur bilradion strömmar Radio Vegas morgonnyheter. Ett av morgonens lokala inslag handlar om en föräldraprotest mot Vasa stads beslut att banta dagvårdens budget. Reportern Moa Mattfolk har kvällen innan varit ute på stan, där missnöjet manifesterades, och intervjuat upprörda föräldrar. Känslan på torget fångas genom den knastriga megafonen som används för att ropa ut slagord.

En amerikansk hitlåt från 1990-talet senare sitter Anna Bertills från Vasa stadsfullmäktige i studion och kommenterar nedskärningarna och protesten. Ännu någon låt senare välkomnas inslagets reporter av Elin Willows, programvärd för morgonsändningen, och de båda kollegorna sammanfattar dagvårdsfrågan i ett informellt samtal i direktsändning.

”Vi har inte så många klippta inslag längre i morgonsändningarna. I stället kommer reportern in i studion och berättar nyheten på ett vardagligt språk”, förklarar Willows när jag kommit fram till Radio Vegas redaktion i Vasa och förmiddagssändningen tagit över.

Mera direktsänt och en friare programtablå var modellen när Radio Vega i oktober ändrade sina regionala morgonsändningar. Den modellen ska också gälla för samtliga Radio Vegas sändningar från och med september i år.

”Lyssnarnas beteende har ändrat och därför måste också broadcastradion se över sin verksamhet. Vi har i dag en rigid kanalstruktur från gångna tider som låser innehållet i sändningarna”, säger Kaj Backman, Svenska Yles radiochef.

Vegas sändningar kommer att ramas in av block, där programvärdar leder lyssnarna genom sändningarna.

”En stor del av innehållet kommer fortfarande att vara redigerat. Hittills har redaktörerna haft en fast tid för sina inslag, men varför ska en intervju behöva bli 57 minuter om den gör sig bäst på 38 minuter?” frågar sig Backman.

 

Han betonar att genrer som kultur, vetenskap och sport kommer att finnas kvar och få motsvarande mängd sändningstid i kanalen som tidigare.

”Innehållet i Vega är kopplat till nuet och till det som sker i världen. Det ska inte vara bundet till ett på förhand spikat schema.”

Nu pågår den interna rekryteringen av programvärdar och det blir alltså deras uppgift att jonglera inslagen, reagera på nyhetshändelser som sker under sändningen och knyta ihop inslagen med direktsänt prat.

Sedan Kaj Backman presenterade reformen i mars har flera debattörer och kolumnister lyft sina varningens fingrar. Torbjörn Kevin efterlyste i en kolumn i Hufvudstadsbladet mera genomarbetade program om politik och ekonomi i Radio Vega. Inte mera improviserat prat.

”Hur ska man klara av att ligga mer i direktsändning, det vill säga reagera snabbt, samtidigt som man ska stå för det djupa?” frågade sig Kevin.

Backman tillbakavisar Kevins farhågor.

”Vi kommer absolut att sända djuplodande, analytiskt innehåll också i framtiden. Parallellt utvecklar vi vårt utbud av on demand -innehåll. Utvecklingen har lett till att lyssnarna vant sig vid att fördjupa sig i program om specialämnen när de själva har tid och den rätta sinnesstämningen. För den sortens lyssnande lämpar sig broadcastradion inte så bra.”

Ordet ”flödesradio” har också återuppväckts i spalterna och för Backman är ordet ”flödesradio” lika humörsdämpande som ”tvångssvenska” för en sfp-politiker.

”Det är ett så trist ord och en så trist diskussion, där man riktat in sig på fel saker. Även Yle Puhe är flödesradio om man väljer att använda det ordet.”

Det har inte saknats organisationsreformer i Radio Vegas knappt 20-åriga historia. Enligt fackets representant på Svenska Yle, Markus Ekholm, är ledningen denna gång ute i ett angeläget ärende.

”Det är en bra reform såtillvida att folk får behålla sina arbetsplatser och löner, men däremot finns det en del identitetsfrågor som måste lösas när man bryter upp programhelheter och skapar nya.”

 

Reformarbetet bygger på en lång beredning, där ledningen samlat in information och analyserat allt från lyssnarnas synpunkter till nya tekniska system. Ekholm tycker att de anställda kunde ha involverats tidigare.

”Vi på verkstadsgolvet kunde ha tillfört nyttig kunskap om vi hade informerats i ett tidigt skede av processen. Nu fick vi information först när många beslut redan var fattade.”

På Radio Vegas redaktion i Vasa har man drygt sex månaders erfarenhet av modellen med sändningsblock och ökat direktsänt prat. För Filip Sten och de andra reportrarna har manusskrivande inför direktsänd studiodiskussion inneburit ännu ett nytt arbetsmoment.

”Det inverkar inte så mycket på arbetsbördan, men för min del kunde vi ibland lämna bort momentet med reportern i studion. Det känns som att det används lite väl kategoriskt, samtidigt som själva inslaget inte ens är så självklart längre. Och det klassiska reportaget får allt mindre utrymme.”

Konceptet reporter-i-studio faller inte heller alla lyssnare på läppen.

”Jag har fått flera kommentarer om att vi bara intervjuar varandra nuförtiden.”

Programvärden Elin Willows ser å sin sida tecken på att lyssnarna uppskattar den vardagliga dialogen mellan reporter och programvärd i direktsändning.

”Personligen gillar jag att jobba så här och jag har aldrig under mina år på Svenska Yle fått så mycket feedback som nu”, säger Willows.



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta