Strålkastarljuset på Spotlight

Nu är jag villig att utvidga min konsultverksamhet en smula. Därför kommer här en gratis inbjudan till Kaj-Gustaf Bergh, Barbro Teir och hela KSF:s styrelse: Ska vi gå på leffa, frågar Magnus Londen.
JOURNALISTI
7.4.2016

Magnus Londen, text

magnus.londen@gmail.com
Skribenten är frilansjournalist och författare från Helsingfors.

Under vintern hade jag nöjet att för Journalisten intervjua ledande figurer både på Vasabladet / Österbottens Tidning och Hufvudstadsbladet. Det var slående att märka i hur olika faser dessa tidningar befinner sig.

Ena var på defensiven. Misstänksamma.

Andra var framåt. Öppna.

Ena har dalande prenumerationssiffror. Och störtdykande ekonomi.

Andra har lyckats öka prenumerationsintäkterna. Och gör ett stort plus.

Ena har nedprioriterat egna nyheter – och ser inte ens efter avhopp av flera nyhetsjournalister möjligheter till nyanställningar.

Andra pratar om vikten av att äga sina egna nyheter – och ser efter tidigare uppsägningar möjligheter till nyanställningar för grävande lokaljournalister år 2016.

Så när jag här om dagen äntligen gick på filmen Spotlight kunde jag inte låta bli att i mitt stilla sinne bolla mellan bokstäverna Vbl och Hbl och spegla dem mot Boston Globe.

Ja, alla förstår att tidningarna inte har något gemensamt när det gäller resurser.

Men Boston Globe, Vbl och Hbl handlar ändå alla tre om lokaljournalistik. Om vad som är relevant för läsarna.

 

Filmen skildrar som bekant skandalen kring katolska kyrkan i Boston i början av 2000-talet. Spotlight-redaktionen på Globe avslöjar hur ett otal katolska präster mer eller mindre systematiskt utsatt unga pojkar för grova övergrepp. Nu, år 2016, har filmen till och med fått acceptens från Vatikanen.

Men omskrivet vågar jag högtidligt påstå att filmen också bär på många viktiga hälsningar till journalisterna på Vbl och Hbl – och till alla andra redaktörer och frilansare i hela världen:

a) Följ upp till synes tråkiga notiser och kolumner. Där kan finnas guld.

b) Gräv. Snoka. Vänd på alla stenar. Och gräv sedan lite till.

Filmen har också en hälsning till styrelser och ordföranden på mediebolag, med tanke på att den skildrar hur Globe får en ny utomstående chefredaktör (Martin Baron) som vill börja granska staden med nya ögon:

a) Våga utse redaktionella/ekonomiska chefer som stöder grävandet efter egna lokalnyheter. Så blir tidningen relevant för läsarna.

b) Utse journalistiska/ekonomiska chefer som är krävande men som ger redaktörerna arbetsro.

Vidare har filmen en indirekt hälsning till Hbl:s, Vbl:s och alla andra tidningars läsare:

a) Vill du läsa vidare från de där neutrala notiserna kommer det att kosta. Unika lokalnyheter är inte gratis.

b) Vill du veta vad som pågår bakom kulisserna i samhället är gedigen grävande journalistik pålitligare än såväl tjänstemän, politiker som tyckare på sociala medier.

 

Jag besitter ju ingen inside-information om folks filmvanor, och kanske jag har fel, men min instinkt säger mig att HSS ledning redan sett filmen. I alla fall beter de sig så. Däremot är jag inte lika säker att KSF:s ledning gjort det – i alla fall beter de sig inte så.

I egenskap av god far och uppfostrare bjöd jag redan min son på filmen och uppnådde något med det (”journalistik är nog viktigt”). Nu är jag villig att utvidga min konsultverksamhet en smula. Därför kommer här en gratis inbjudan till Kaj-Gustaf Bergh, Barbro Teir och hela KSF:s styrelse:

Ska vi gå på leffa?



2 2019
Arkisto
Suomenmaan Pekka Pohjolainen ja Demokraatin Johannes Ijäs Eduskuntatalon mediatiloissa. Toimittajat kiittelevät talon työskentelyolosuhteita.

Politiikkaa 24/7

Vaalikeväänä käyvät kuumina sekä poliitikot että puoluelehdet. ”Aatteellisissa mutta itsenäisissä” lehdissä työpaikan tulevaisuuden saattaa ratkaista vaalitulos tai viestintätuen uudelleenjärjestely. Journalisti seurasi Demokraatin ja Suomenmaan toimittajien päivää eduskunnassa.

Peili konfliktille

Pertti Pesosen dokumentin televisioesitys sensuroitiin Venezuelassa. Espanjassa somekohina alkoi Katalonian poliittisia vankeja käsittelevästä dokumentista.

Kalevan palkaton harjoittelu kummastuttaa

Ilmaista harjoittelijaa etsii usein järjestö tai pieni yritys, ei suuri lehtitalo. Kesäsijaisia palkataan kuten aiemminkin.

Mihin ylioppilaslehtiä tarvitaan?

Suomen lehdistössä on meneillään uuvuttava samankaltaistumiskehitys. Omistus keskittyy, samoin uutistuotanto. Tällaisessa ilmapiirissä soisi edes omaäänisten ylioppilaslehtien menestyvän, kirjoittaa Johanna Vehkoo.

Meidän puolesta kyselijät

Tiia Rantanen ja Anna Karhunen ovat ystäviä, joista tuli työkavereita. Läheisyydestä on hyötyä, kun työ on jutustella noloista aiheista kaiken kansan kuullen.

Sexualbrotten, som blev en invandringsdebatt

De stora finländska medierna utmärkte sig inte i rapporteringen om sexualbrotten i Uleåborg. Det säger professor och medieforskare Anu Koivunen, som analyserat en del av materialet.

Sanonta on Antti Grundsténin mielestä ärsyttävä mutta hänen tekemisen tapaansa hyvin kuvaava. Kuva otettiin A-lehtien studiolla ”rakennusnurkassa”, jossa Grundstén tapaa nojailla tikkaisiin ja miettiä seuraavia kuvauksia lavastaja Tuomas Norteman kanssa.

Yllätyksiä olla pitää

Imagen AD Antti Grundstén on valmis perustelemaan haastateltaville, miksi jutun kuvat ovat juuri sellaiset kuin ovat.

Sankari ja nolla

Matti Nykäsen viimeinen palvelus medialle oli tarjota kierros itsetutkiskelua. Enää tuskin tulee julkkista, joka saisi synkän puolensa samaan tapaan anteeksi, sanoo kulttuurihistorian tutkija.

Vaikka kaikki laukut ovat Emmi Tuomistolle käyttöesineitä, Louis Vuittoneitaan hän ei viskaa auton lattialle tai anna koiriensa Ollin ja Mimin talloa. Vuittonin ruudullisen ”Alman” hän hankki marraskuussa, etualan ”Neverfullin” vuodelta 2011 ihan hiljattain.

Liekeissä laukuista

Emmi Tuomisto osti viime vuonna 16 laukkua. Silti arjen juhlaksi riittää myös ihanuuksien bongailu netistä ja toisten olkapäiltä.

Tuuraajasta päätoimittajaksi

Satu Kangas-Viljamäki aloitti 11. helmikuuta päätoimittajana kaupunkilehti Selänteessä.

Kati Koivikko on ollut Sanoma Prolla 11 vuotta. Entisestä kuvatoimittajasta on tullut ”hybridituotteiden” tekijä. ”Oman työn aikatauluttamista vaaditaan aiempaa enemmän, mutta minusta on ihana ajatella isoja kokonaisuuksia.”

Kuvin kiinni ajassa

Oppimateriaalikuvittamisen rima on noussut, väittää visualisti Kati Koivikko. ”Aapinen on herkin tuote”, hän sanoo.

Liitto vei oikeuteen 50 riitaa

Vanhin liiton viime vuonna selvittämä riita sai alkunsa vuonna 2013.

Aina ei mene putkeen

”Usein kaikki menee kuvauskeikalla putkeen. Joskus taas ei mene.” Lauri Rotko kertaa kolumnissaan kolme klassikkoa.

Ontuva taleban

Kun poliitikkojen sanomisista kerrotaan, avattakoon riittävästi, millaista myrkkyä sanat ovat syöneet, kirjoittaa Vesa Heikkinen.

Hullun hommaa

Ajattelin että jestas; nyt on aamiaisaika ja minä könyän 300 metrin syvyydessä ikiroudan alla seuranani ventovieras kaivosmies, kirjoittaa Maria Paldanius.

Painavia rivejä johtamisesta

Siinä missä moni johtamiskirja kertoo ”keissejä”, Teija Rantalan Pieni kirja johtamisesta kertoo vain sen, mitä niistä on opittu, kirjoittaa Nina Erho.

Vem visar vägen i klimatjournalistiken?

Kan ett mediehus på en sida uppmana till större och fler åtgärder för att minska klimatavtrycket och på en annan uppmana samma läsare att resa iväg på en nöjesresa till andra sidan jorden, frågar Lina Laurent.

Klimatkris och bränder när svenska Gräv firar 30 år

Affischnamnet är Martha Mendoza från AP. Som vanligt kommer det att delas ut guldspadar inom olika kategorier för insatser inom grävande journalistik.

Dahlén tar över på Ålandstidningen

Daniel Dahlén kommer närmast från Ålcom, där han varit VD. Han har ingen tidigare erfarenhet av att leda publicistisk verksamhet.

Yhdistykset

Journalistiliiton jäsenyhdistykset tiedottavat.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta