Strålkastarljuset på Spotlight

JOURNALISTI
7.4.2016

Magnus Londen, text

magnus.londen@gmail.com
Skribenten är frilansjournalist och författare från Helsingfors.

Nu är jag villig att utvidga min konsultverksamhet en smula. Därför kommer här en gratis inbjudan till Kaj-Gustaf Bergh, Barbro Teir och hela KSF:s styrelse: Ska vi gå på leffa, frågar Magnus Londen.

Under vintern hade jag nöjet att för Journalisten intervjua ledande figurer både på Vasabladet / Österbottens Tidning och Hufvudstadsbladet. Det var slående att märka i hur olika faser dessa tidningar befinner sig.

Ena var på defensiven. Misstänksamma.

Andra var framåt. Öppna.

Ena har dalande prenumerationssiffror. Och störtdykande ekonomi.

Andra har lyckats öka prenumerationsintäkterna. Och gör ett stort plus.

Ena har nedprioriterat egna nyheter – och ser inte ens efter avhopp av flera nyhetsjournalister möjligheter till nyanställningar.

Andra pratar om vikten av att äga sina egna nyheter – och ser efter tidigare uppsägningar möjligheter till nyanställningar för grävande lokaljournalister år 2016.

Så när jag här om dagen äntligen gick på filmen Spotlight kunde jag inte låta bli att i mitt stilla sinne bolla mellan bokstäverna Vbl och Hbl och spegla dem mot Boston Globe.

Ja, alla förstår att tidningarna inte har något gemensamt när det gäller resurser.

Men Boston Globe, Vbl och Hbl handlar ändå alla tre om lokaljournalistik. Om vad som är relevant för läsarna.

 

Filmen skildrar som bekant skandalen kring katolska kyrkan i Boston i början av 2000-talet. Spotlight-redaktionen på Globe avslöjar hur ett otal katolska präster mer eller mindre systematiskt utsatt unga pojkar för grova övergrepp. Nu, år 2016, har filmen till och med fått acceptens från Vatikanen.

Men omskrivet vågar jag högtidligt påstå att filmen också bär på många viktiga hälsningar till journalisterna på Vbl och Hbl – och till alla andra redaktörer och frilansare i hela världen:

a) Följ upp till synes tråkiga notiser och kolumner. Där kan finnas guld.

b) Gräv. Snoka. Vänd på alla stenar. Och gräv sedan lite till.

Filmen har också en hälsning till styrelser och ordföranden på mediebolag, med tanke på att den skildrar hur Globe får en ny utomstående chefredaktör (Martin Baron) som vill börja granska staden med nya ögon:

a) Våga utse redaktionella/ekonomiska chefer som stöder grävandet efter egna lokalnyheter. Så blir tidningen relevant för läsarna.

b) Utse journalistiska/ekonomiska chefer som är krävande men som ger redaktörerna arbetsro.

Vidare har filmen en indirekt hälsning till Hbl:s, Vbl:s och alla andra tidningars läsare:

a) Vill du läsa vidare från de där neutrala notiserna kommer det att kosta. Unika lokalnyheter är inte gratis.

b) Vill du veta vad som pågår bakom kulisserna i samhället är gedigen grävande journalistik pålitligare än såväl tjänstemän, politiker som tyckare på sociala medier.

 

Jag besitter ju ingen inside-information om folks filmvanor, och kanske jag har fel, men min instinkt säger mig att HSS ledning redan sett filmen. I alla fall beter de sig så. Däremot är jag inte lika säker att KSF:s ledning gjort det – i alla fall beter de sig inte så.

I egenskap av god far och uppfostrare bjöd jag redan min son på filmen och uppnådde något med det (”journalistik är nog viktigt”). Nu är jag villig att utvidga min konsultverksamhet en smula. Därför kommer här en gratis inbjudan till Kaj-Gustaf Bergh, Barbro Teir och hela KSF:s styrelse:

Ska vi gå på leffa?



4 2019
Arkisto

Rahahautomo

Valokuvausjärjestö Finnfoto kylpee rahassa, jota se ei ole saanut jaettua kuvaajille.

"Politiikan toimittajat puhuvat liian vähän politiikan sisällöistä"

Vuoden journalistin Vappu Kaarenojan mielestä osa politiikan journalismista tuo mieleen urheilusivut.

Jos sössii lehdistönvapauden, voi heittää hyvästit demokratialle

Kansalaisen kannalta on yhdentekevää, lopettaako journalisti työskentelyn ennakkosensuurin vai netissä käydyn vihakampanjan seurauksena, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Maailma muuttuu vihamielisemmäksi toimittajia kohtaan

Suomi nousi tänä vuonna sananvapaustilaston kakkoseksi, mutta entistä harvemmassa massa tilanne on hyvä tai tyydyttävä. Kymmenen viime vuoden aikana työnsä vuoksi on kuollut yli 700 journalistia.

Freelanceriksi jääminen on heittäytymistä epävarmuuteen, jossa nirsous johtaa konkurssiin

Ennen halusin tehdä ensisijassa yhteiskunnallisesti merkittävää ja lukijaa koskettavaa journalismia. Sittemmin on valjennut yrittäjän arjen totuus, kirjoittaa Lauri Rotko.

Antaisit itse paremmat erätaukohaastattelut, Susanna Luikku

Avun toimittaja Susanna Luikku tähtäsi jääkiekkoilijaksi, mutta päätyi urheilutoimittajaksi. Hän suhtautuu kriittisesti otteluiden erätaukohaastatteluihin.

Haaga-Helian journalismiopiskelijat tarkistivat kansainvälisessä projektissa kuusi EU-väitettä. ”Työssä huomasi, miten paljon asiaa muutamaan lauseeseen saattaa sisältyä”, sanoo Emmi Syrjäniemi (oik.), joka oli mukana tarkistamassa Ville Niinistön (vihr.) twiittiä. Vierellä tarkistustyötä ohjannut lehtori Kaarina Järventaus.

Journalismin opiskelijat tarkistivat EU-väitteitä: enemmistö ”sinne päin”

EU-vaaleihin liittyvä projekti muistuttaa toimittajia tarkistamaan siteerausten faktat ja miettimään otsikoista syntyviä vaikutelmia.

Kom till Afrika, här finns plats!

När det gäller den finska marknaden för Afrikanyheter behöver jag sällan konkurrera med någon, skriver Journalistens nya kolumnist Liselott Lindström, Afrikastringer för Yle.

Ei mitään muttia – vai sittenkin pari?

Verbittömiä lauseita, mutta-sanalla alkavia virkkeitä, ja-sanan pois jättäviä listauksia. Kaikkia näkyy journalistisissa teksteissä jatkuvasti. Mutta saako näin tehdä, pohtii Ville Eloranta.

Pk-media, invandringskritik och andra ord

Vad finns inbyggt i begrepp som politisk korrekt (pk), islamisering, patriot eller i en valseger som liknas vid en tsunami, frågar Jeanette Björkqvist.

Hyvä juttu, ei kauppoja

Tuomo Pirttimaan juttukeikka Norjan vuonolle sujui kuin unelma, kunnes tuli aika kartoittaa aiheen virallista puolta.

Toimittaja aikoo erota päätoimittajan vaaliehdokkuuden takia

Sanomalehti Pohjalaisen päätoimittajan ehdokkuus eduskuntavaaleissa hiertää toimituksen ja johdon välejä.

Nuoret haluavat reunoilta kovettunutta juustosämpylää siinä missä muutkin

Nuorten hupenevaa kiinnostusta ammattiyhdistysliikkeeseen selitetään usein joko sen imago-ongelmalla tai nuorten ideologisilla valinnoilla. Syy on kuitenkin muualla, kirjoittaa liiton opiskelijalähettiläs Martta Kallionpää.

Tervetuloa takaisin

Journalistiliitossa kokeillaan, millaisia tuloksia eronneiden jäsenten takaisin houkutteleminen tuottaa, liiton tiedottaja Manu Haapalainen kirjoittaa.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta