Förlagets Amanda Mannström, Jonas Forth, Fredrik Rahka och Tapani Ritamäki säger att många har höga förväntningar på det nya förlaget.

Förlag med framtidstro

Många små förlag

I Finland finns drygt 20 svenska förlag och 150 finska förlag.

Förlagsbranschen sysselsätter direkt drygt 1 000 personer.

De nyaste svenska förlagen är Förlaget M i Helsingfors och Minimal Förlag i Nykarleby.

En översikt över den svenska utgivningen finns i Bokkatalogen som utkommer varje höst.

År 2015 utkom cirka 200 nya böcker på svenska som är med i Bokkatalogen.

Källor: biblioteken.fi, bokkatalogen.fi och Finlands förlagsförening.

 

Förlaget M Ab

Ggrundades hösten 2015.

Ägs till 90 procent av Moomin Characters Oy Ltd. Återstående 10 procent ägs av dem som var med och grundade Förlaget: Fredrik Rahka, Jonas Forth, Sara Ehnholm-Hielm och Tapani Ritamäki.

Ger i år ut 24 böcker av vilka 15 är nya.

Styrelse: Sophia Jansson (ordf.), Roleff Kråkström och Fredrik Rahka (även vd).

Anställda: 5 personer.

 

Förlaget PQR

Grundades våren 2001.

Är ett enmans familjeföretag som drivs av Ben Johans.

Ger i år ut två böcker, eventuellt en till på hösten.

 

Förlaget Fontana Media Ab

Grundades 1974.

Ägs av Församlingsförbundet.

Ger ut Kyrkpressen. Ger i år ut åtta nya böcker

Styrelse: Boije Hans (ordf.), Heidi Juslin-Sandin, Rainer Karvonen, Lucas Snellman och Bo-Göran Åstrand. May Wikström är vd.

Anställda: 11 personer.

JOURNALISTI
7.4.2016

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Trots allmänna trender som pekar nedåt finns en spirande optimism i förlagsbranschen. Vi har talat om framtiden med tre finlandssvenska förlag.

Det har gått drygt sex månader sedan Förlaget M såg dagens ljus i september 2015. Årets kulturnyhet i Svenskfinland var ett faktum – arvet efter författaren och konstnären Tove Jansson skulle leva vidare i ett nytt förlag som något kaxigt döpt sig till Förlaget.

I dag har uppståndelsen lagt sig. På Förlaget jobbar man på precis som vanligt – nästan. Den första egna boken, Hannu Raittilas Terminal har nått läsarna och arbetet med höstens böcker är i full gång. Bland författarna finns Maria Turtschaninoff, Claes Andersson, Yrsa Stenius, Hannele Mikaela Taivassalo och många till. Det blir 15 nya böcker: romaner, essäer, lyrik, bilder- och faktaböcker. Nya manus droppar in med jämna mellanrum – över 40 stycken har skickats in sedan starten, om man inte räknar med de etablerade författarna.

”Vi har fler manus än vi kan ge ut”, säger förläggare Tapani Ritamäki och uppmanar den som står i beråd att skicka in ett manus att fila på texten lite till och vänta till hösten med att posta det.

Förlagets kontor ligger för tillfället i sjätte våningen på det anrika Suomihuset på Lönnrotsgatan 5 i Helsingfors. Kontoret består av ett enda rum som är inrett med två bord. Runt det stora bordet sitter förlagets anställda tätt intill varandra, omringade av papper, post-it-lappar och bärbara datorer. Vid det andra bordet sitter de som jobbar för Moomin.com.

Förlaget har höga mål. Att bli en etablerad aktör i branschen med en jämn utgivning. Att ge ut böcker av hög kvalitet. Att skapa något nytt, något bestående – litteratur som lever vidare. Och att sprida ordet om läsandet, eftersom det är något människan mår bra av.

Till det nya hör rättighets- och varumärkesagenturen Rights & Brands som lanserades i mars. Agenturen ägs bland annat av Moomin Characters och samarbetet med Förlaget är därför tätt.

”Den större tanken är att det finns en värld därute. En värld som är jättestor. Många förlag eller kulturaktörer är uppbyggda enligt synen att man hämtar in kultur utifrån. Vi jobbar utifrån tanken att vi försöker föra ut finlandssvensk, finsk och nordisk kultur”, säger Förlagets vd Fredrik Rahka.

Under de första hektiska månaderna har Rahka bland annat att förhandlat om avtal med tryckerier, bokföringsbyråer, författare och andra förlag. Han har också skött praktiska ärenden som att öppna telefonabonnemang och att hämta Schildts & Söderströms restlager med Muminböcker.

Känslan av att Förlaget inte hunnit satsa tillräckligt tid på att tala om och marknadsföra de nya böckerna har skavt, men genom två nyrekryteringar blir det nu ändring på den saken. I februari började Amanda Mannström som förlagsassistent och vikarie för Sara Ehnholm-Hielm och i april började Andrea Svanbäck som marknadsföringschef. Amanda Mannström säger att hon nu har sitt drömjobb. Hon håller kontakt med författare, läser och redigerar texter och hjälper till där det behövs. Skillnaden till de tidigare jobben på Hufvudstadsbladet och Finlands kulturinstitut i Danmark är stor.

”På kulturinstitutet gick allt extremt långsamt, på Hbl extremt snabbt. Nu håller jag på och lär mig att en text kan bli bättre av att ge den mer tid.”

 

Förlaget Fontana Media har sitt kontor vid Sandvikstorget i Helsingfors, i samma hus som de finska församlingarnas förlag Kotimaa. Fontana Medias huvudprodukt är tidningen Kyrkpressen som skickas till nästan alla svenskspråkiga hushåll med medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan men förlaget ger också ut böcker. År 2014 var ett stort bokår med nio nya titlar. I fjol blev det färre böcker, arbetet med den nya psalmboken och med religionsläromedel upptog mycket resurser. I höst utkommer bland annat en biografi om John Vikström skriven av Gustav Björkstrand.

Som mest har Fontana Media gett ut upp till 15 titlar per år och också haft en egen bokhandel. En kraftig omstrukturering för fem år sedan ledde ändå till att bokutgivningen minskade. I dag finns endast en heltidsanställd förlagsredaktör, utgivningschef Pian Wistbacka. Grafik och layout-tjänster köper förlaget oftast av frilansar men språk och innehållsgranskning är något man inte kan lägga ut, säger Fontana Medias vd May Wikström.

”Som förlag går man i god för en viss röst och en viss kvalitet. Översätter vi i misstag till exempel lääninrovasti till länsprost och inte till kontraktsprost kan det innebära en dyrbar prestigeförlust. Vi är experter på vårt område och då ska vi vara bäst.”

Fontana Media gjorde 2014 en vinst på 170 000 euro och fjolåret beräknas ligga på samma nivå. Annonsintäkterna i Kyrkpressen har stigit en aning och annonsörerna säger att de uppskattar tidningen.

”Vi är väldigt nischade och det är en orsak till att det går bra. Vår bas utgörs av prenumerationer på Kyrkpressen, bokförsäljning och annonsintäkter.”

Bokutgivningen kan delas in i tre kategorier: egna böcker, böcker som ges ut i samarbete med svenska förlag och bruksböcker som ges ut år efter år, till exempel psalmböcker och kyrkohandboken. En av förlagets pärlor är enligt Wikström Marthas kokbok som redan getts ut i 27 upplagor.

Även om det är Församlingsförbundet som äger Fontana Media och även om det finns en jämn beställning av bruksböcker kan man enligt Wikström inte säga att kyrkan pumpar in pengar i förlaget.

”Om man med ’kyrkan’ menar kyrkostyrelsen så är det ekonomiska understödet därifrån marginellt. Indirekt ägs vi av församlingarna i Borgå stift. De är våra kunder och vi måste hela tiden jobba för att vara relevanta för dem.”

May Wikström påpekar att barnböcker, faktaböcker och romaner betyder mycket för förlaget.

”Det är viktigt att det finns en bokröst som står för kristna värderingar.”

 

I Mariehamn svarar Ben Johans i telefon. I 15 år har han drivit det åländska enmansförlaget PQR som startade som en fortsättning på kulturtidskriften med samma namn. PQR har främst gett ut åländska författares verk men också finska och svenska författares böcker. Bland författarna finns Pirkko Lindberg, Agneta Ara, Thomas Brunell och Arja Saijonmaa.

Under det senaste året har Ben Johans trappat ner på sin verksamhet, orsaken är ändå inte ekonomisk.

”Nej, det har gått bra för förlaget. Och det har varit enormt roligt. Men detta stångande, att få böcker recenserade i större tidningar, speciellt Hbl, har varit tungt.”

Ben Johans påpekar att förlagsbranschen är en levande bransch.

”Förlag kommer och går och någon fyller alltid upp luckan som uppstår då någon annan slutar.”

Att det lilla förlaget burit sig även ekonomiskt beror enligt Ben Johans på flera saker. Vissa böcker har blivit succéer, hamnguiden för Åland har till exempel sålt i över 40 000 exemplar. Personalkostnader och utgifterna för hyra och administration är i regel låga och man kan ha större precision i utgivningen.

”Det händer inte att man inte har böcker till jul.”

Under de mest hektiska åren har PQR gett ut upp till 12 titlar – alldeles för många, enligt Ben Johans.

”Då lider både marknadsföringen och kvaliteten. Du ska begränsa antalet utgivningar och jobba hårt med dem du väljer.”

Det nya förlaget innebär enligt Ben Johans ett lyft för hela branschen.

”Förlaget är en skänk från ovan. Sets behöver en skarp konkurrent. Det höjer kvaliteten för oss alla andra och det finns en ny optimism.”

Många små förlag

I Finland finns drygt 20 svenska förlag och 150 finska förlag.

Förlagsbranschen sysselsätter direkt drygt 1 000 personer.

De nyaste svenska förlagen är Förlaget M i Helsingfors och Minimal Förlag i Nykarleby.

En översikt över den svenska utgivningen finns i Bokkatalogen som utkommer varje höst.

År 2015 utkom cirka 200 nya böcker på svenska som är med i Bokkatalogen.

Källor: biblioteken.fi, bokkatalogen.fi och Finlands förlagsförening.

 

Förlaget M Ab

Ggrundades hösten 2015.

Ägs till 90 procent av Moomin Characters Oy Ltd. Återstående 10 procent ägs av dem som var med och grundade Förlaget: Fredrik Rahka, Jonas Forth, Sara Ehnholm-Hielm och Tapani Ritamäki.

Ger i år ut 24 böcker av vilka 15 är nya.

Styrelse: Sophia Jansson (ordf.), Roleff Kråkström och Fredrik Rahka (även vd).

Anställda: 5 personer.

 

Förlaget PQR

Grundades våren 2001.

Är ett enmans familjeföretag som drivs av Ben Johans.

Ger i år ut två böcker, eventuellt en till på hösten.

 

Förlaget Fontana Media Ab

Grundades 1974.

Ägs av Församlingsförbundet.

Ger ut Kyrkpressen. Ger i år ut åtta nya böcker

Styrelse: Boije Hans (ordf.), Heidi Juslin-Sandin, Rainer Karvonen, Lucas Snellman och Bo-Göran Åstrand. May Wikström är vd.

Anställda: 11 personer.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta