Vem ska skyddas mot sig själv?

JOURNALISTI
17.3.2016

Lina Laurent
lina.laurent@vintermedia.fi
Skribenten är frilansjournalist från Helsingfors och Kuru.

Vi ska förklara sammanhang och ifrågasätta men vi behöver inte automatiskt skydda individer mot sig själva bara för att de lever ett liv som bryter mot normerna, skriver Lina Laurent.

Nano, 20 år, sitter uppkrupen i en vit säng. På huvudet har hon två lurviga svarta öron och runt halsen är en blå bjällra fäst i ett halsband. Nano säger att hon är en katt. I inslaget som följer får vi se Nano och journalisten Silje Ese promenera utanför Oslo Centralstation. Silje Ese frågar om fördelarna med att vara katt. Nano berättar om hur hon ser bättre i mörker än i ljus och att hon uppfattar vissa ljud starkt. Nano fräser åt en hund som går förbi och kameran fokuserar på den långa vita svansen som sticker fram under den svarta vinterkappan.

När NRK P3:s program Verdens Rikaste Land i slutet av januari släppte den 3,5 minuter långa videon om Nano lät reaktionerna inte vänta på sig. Nano blev viral. I dag har videon visats 4,8 miljoner gånger och på programmets Facebooksida finns över 93 000 kommentarer om Nano.

I början av mars tog NRK:s tillsynsmyndighet Kringkastningsrådet upp inslaget om Nano till behandling eftersom det riktats flera klagomål mot det. Många var kritiska till att ingen i det ursprungliga inslaget ifrågasatte Nanos konstaterande om att hon är född i fel art. Majoriteten av klagomålen handlade ändå, enligt norska Journalisten, om att Nano borde ha skyddats mot sig själv – flera antydde att hon är psykiskt sjuk.


Journalister ska lyfta fram stora sammanhang, men också enskilda individer. Men var går gränsen för vem eller vad som kan uppmärksammas eller för vems röst som får höras? Diskussionen är på inget sätt ny. Vi har fört och för den kontinuerligt i samband med kontroversiella teman, speciellt sådana som ifrågasätter etablerad vetenskaplig forskning. Hur presenteras människor som till exempel tror på änglar och änglavård, astrologi eller som jagar spöken? En del områden är mer tabubelagda än andra och avvägningar görs hela tiden. Det är det journalistik handlar om, om att välja och välja bort.

Skulle jag se Nano på stan, med svansen skymtande under kappan, hade jag definitivt velat höra hennes berättelse. Problemet blir kanske det enskilda klippet på Youtube som lever sitt eget liv. I det kommer sammanhanget inte fram – att inslaget gjorts i en serie som under ett år följer unga människor i Oslo centrum. Ifall man känner till kontexten och programformatet kan det vara lättare att förstå varför reportern inte grillar Nano och efterlyser vetenskapliga bevis.


Går man in för att skydda människor mot sig själva omyndigförklarar man dem. Det är mer än problematiskt och det konstaterade också Kringkastningsrådets ordförande Per Edgar Kokkvold. Enligt norska Journalisten är saken nu officiellt avklarad. Kringkastningrådet gav inget uttalande (det gör det sällan i enskilda fall) och saken kommer inte heller att tas upp i Pressens Faglige Utvalg, den norska motsvarigheten till Opinionsnämnden för massmedier. Där behandlas inslaget inte eftersom Nano inte gett sitt samtycke. Hon är nöjd både med reportaget och med uppföljningen.

Vi ska fortsätta vara nyfikna och öppna. Vi ska problematisera oss själva och det som upplevs som normalt. Vi ska förklara sammanhang och ifrågasätta men vi behöver inte automatiskt skydda individer mot sig själva bara för att de lever ett liv som bryter mot normerna.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta