Biokemisten som blev mediechef. VD Svante Wahlbeck vid HSS Media skär ner, satsar nytt och hävdar: God journalistik är värd att kämpa för.

När journalistik blir lönsamt

HSS Media

Ger ut Syd-Österbotten (som är den mest lönsamma tidningen), Vasabladet och Österbottens Tidning.

131 anställda (14 personer sades upp år 2014).

Vasabladet fyller 160 år i år. Med prenumerationspaketet Total får man tillgång till det digitala arkivet med tidningar från år 1856 och framåt.

Mediekoncernens omsättning är ca 18 miljoner (2015). Drygt hälften av intäkterna kommer från prenumerationer, den andra hälften från annonser.

Digital annonsering står för ungefär fem procent av annonsintäkterna.

Vinst år 2015: 1,2 miljoner euro. Förlust år 2014: ca 1 miljon euro.

JOURNALISTI
17.3.2016

Magnus Londen, text
Johannes Tervo, foto

HSS Media gör 1,2 miljoner euro vinst för år 2015. Hur är det möjligt? Bäst att dra till Vasa för att försöka förstå.

Mannen på andra sidan bordet fingrar på ett stort kvadratiskt brännsårsplåster och framhäver entusiastiskt: ”Det är en fantastisk uppfinning.”

Med hjälp av cellulosasvampen i plåstret ska sårområden med tredje klassens brännskador snabbare bli redo för hudtransplantationer.

Nej, vi har inte tappat bort oss. Vi är på tredje våningen på Sandögatan i Vasa, dvs. Vasabladets redaktion. Och mannen är HSS Medias VD Svante Wahlbeck.

Efter 30 år som biokemist både på egen firma och större internationella företag är plåstret – en egen innovation – en av de konkreta minnena som blivit kvar där i VD-väskan.

 

Från brännsårsplåster till journalistik... Inte konstigt att ganska många på redaktionen höjde på ögonbrynen när den nya chefen presenterades.

”Själv blev jag förvånad över hur konservativ mediebranschen kan vara och hur vissa områden är tabubelagda. Detta att beakta kundens – läsarnas – behov verkade vara något helt nytt. Istället handlade det mesta om hur journalisterna tror att ett publicistiskt bolag ska agera.”

Redan på andra dagen på jobbet, säger Wahlbeck, fick han höra att VD:n inte har något att skaffa på redaktionen, senast då förstod han att journalisternas integritet är stenhård. Och att en VD inte ska blanda sig i det journalistiska.

Men Wahlbeck hade sin vision klar. Det skulle bli förändring över hela linjen. Om man försöker sammanfatta lärorna blir det ungefär så här:

a) en tidning är ett affärsbolag som inte ska gå med förlust.

b) alla anställda har ansvar för att vända på skutan

c) ett plusresultat innebär att tidningarna kan satsa på journalistik. Ett minusresultat innebär att tidningarna måste skära i journalistiken.

d) alla onödiga satsningar och rutinmässiga kostnader som ackumulerats under 160 år ska bort.

e) vi ska lyssna på våra kunder. Vad vill de ha?

”Och så insåg jag att våra läsare var mer digitala än vår personal. Också det måste vi ändra på.”

 

Men det där plusset. Varifrån kommer det? Året innan, 2014, gick koncernen en miljon på minus. I efterspelet av den mörka hösten 2014 fick fjorton personer därför sparken, varav åtta journalister. Det satte oundvikligen djupa spår i arbetsgemenskapen, men gav för år 2015 en inbesparing på 600 000 euro. Men då kvarstår ändå en lika stor summa för att förklara skillnaden mellan 2014 och 2015.

Varifrån kommer den?

Wahlbeck presenterar en lång lista: Vi drog oss ur Tidningen i skolan, vi utlokaliserade prenumerationsservicen och bokföringstjänsterna, vi slog ihop kundservicen i Karleby med finska konkurrenten, vi slopade stödannonser i till exempel lokalföreningars årsberättelser, vi nästan fördubblade prenumerationsavgifterna för de helt olönsamma utlandsprenumeranterna och vi sålde Pietarsaaren Sanomat. Samtidigt satsade vi på advertorialservice för annonsörerna, vi startade bloggportalen Seven Days... och vi startade en ny papperstidning.

Du läste rätt. Sedan december 2015 utkommer tvåspråkiga gratistidningen Jeppis Weekly, som delas ut varje torsdag till samtliga hushåll i Jakobstad som inte får Österbottens Tidning. Materialet består av nytt frilansmaterial på svenska och finska samt lokala annonser.

Inte nog med det. Tidningen delas ut av koncernens eget distributionsbolag som man grundat eftersom Postens taxor har skenat iväg. Nu har det egna bolaget dessutom ansökt om postkoncession av staten, för att gardera sig inför framtiden. Vem vet, en dag kanske HSS-koncernen delar ut vanliga brev också.

Efter tre månader går Jeppis Weekly, enligt Wahlbeck, på plus-minus noll, men målet är att projektet ska bli ”klart vinstbringande” och bidra till koncernens budgeterade vinst för år 2016.

Seven Days – som byggts upp kring ett stort antal bloggare och krönikörer – bygger på andra premisser, det är digitalt och målgruppen är en helt annan. Hela idén har från början varit att generera intäkter.

”Och bra har det gått, vi har fått annonsörer vi aldrig haft förut, som till exempel kläder för unga kvinnor. Men grälet vi hade med en del av redaktionen om advertorials och Seven Days var helt onödig. Står det tydligt att något är en annons så är det en annons.”

Enligt Wahlbeck kan advertorials ändå aldrig bli riktigt stort, men allt handlar om många bäckar små. Och förmågan att snabbt byta kurs om något inte funkar.

”Det gick inte många veckor från att jag bestämde att vi startar Jeppis Weekly tills första numret utkom. Jämför det med planeringsarbetet att övergå till tabloid som tog tre år.”

 

En annan reform handlar om hur priser presenteras. Prenumerationer kan i dag betalas per månad, precis som Netflix, telefonabonnemang och Spotify – kunder behöver med andra ord inte förbinda sig ett år i taget.

Kombinera det med relativt tydliga prenumerationsalternativ – Surf, Digital, Weekend och Total – och resultatet blir överraskande: Upplagan för papperstidningen gick ner med över sex procent, men de totala prenumerationsintäkterna ökade samtidigt med 150 000 euro.

”Våra pappersprenumerationer är i dag lönsamma för oss”, säger Wahlbeck stolt.

Men samtidigt minskade annonsintäkterna i pappret kraftigt och man tappade en halv miljon där, vilket i sin tur i viss mån kompenserades av att den digitala annonseringen ökade.

”Vår strategi är att den digitala annonseringen på två-tre år fullt ut ska kompensera för bortfallet från papperstidningen.”

När vi sitter i nästan tre timmar och jag lyssnar på Svante Wahlbeck bygger jag upp en bild av en man som har koll på kostnader och intäkter, som vet vad han vill, och som lyckats med något häpnadsväckande: att år 2016 få finlandssvensk journalistik lönsam. Men viktigare än så är mantrat som han upprepar till höger och vänster:

”Vi ska inte skylla på googleannonsering eller på Yle eller på Pohjalainen. Vi ska bara ta fullt ansvar för det vi producerar och för vårt eget resultat.”

 

Men vad säger då journalisterna? Vasabladets nya chefredaktör Niklas Nyberg – som är underställd VD:n – har sin vision klar:

”Nyheter är det vi satsar på. Vi har skurit ner på feature som resor, inredning och mat, och fokuserar på det som ingen annan har: lokalbevakning. Vi har jobbat hårt på att få tillbaka den där nyhetspulsen på redaktionerna. Vi ska hitta nyheter och äga nyheterna.”

Men vad ska då koncernen göra med sitt plus? Dela ut avkastning till ägarna? Kvittera det mot förlusten år 2014?

Nej. Styrelsen och VD:n säger: Vi ska satsa på journalistiken. Och då låter ju chefredaktören Nyberg, förståeligt nog, synnerligen ivrig:

”Bara klarsignal till nyanställningar ges vill jag möjliggöra för en eller två nyhetsreportrar, nya eller någon av de som vi redan har i huset, att på heltid jobba som grävande journalister. Vi måste också bli bättre på att analysera och förutse de digitala besökarnas beteende, så där krävs också förstärkning.”

Lotta Lappinen är koncernens redaktionella huvudförtroendeman. Hon sticker inte under stol med att alla samarbetsförhandlingar som förts de senaste åren allvarligt har rubbat stämningen på redaktionerna. Men nu börjar man så småningom ha repat sig.

”Vi har hittat styrfarten igen. Och nu hoppas vi verkligen att det goda resultatet ska ge oss arbetsro. Vi begriper ändå alla att vi måste förändras snabbt för att hänga med i utvecklingen.”

Hon understöder fokuseringen på nyheter och satsningen på det digitala.

”Med all populism som florerar behövs en kunnig journalistkår. Och som någon sade: varför ska vi skämmas för att vi kan vårt yrke bättre än personer som inte är journalister?”

Så när jag sitter i IC-tåget på väg hem till Helsingfors, efter en hel dag på Vasabladet, tittar jag länge ut genom tågfönstret och kan inte släppa frågorna som snurrar i mitt huvud:

Är HSS Media något stort på spåret?

Har de hittat formeln för hur god finlandssvensk journalistik kan bli lönsam?

HSS Media

Ger ut Syd-Österbotten (som är den mest lönsamma tidningen), Vasabladet och Österbottens Tidning.

131 anställda (14 personer sades upp år 2014).

Vasabladet fyller 160 år i år. Med prenumerationspaketet Total får man tillgång till det digitala arkivet med tidningar från år 1856 och framåt.

Mediekoncernens omsättning är ca 18 miljoner (2015). Drygt hälften av intäkterna kommer från prenumerationer, den andra hälften från annonser.

Digital annonsering står för ungefär fem procent av annonsintäkterna.

Vinst år 2015: 1,2 miljoner euro. Förlust år 2014: ca 1 miljon euro.



6 2019
Arkisto
Ylessä työskentelevät Seurin veljekset löysivät toisensa aikuisuuden kynnyksellä. Ville (oik.) vei Ollin alaikäisenä Helsingin baareihin.” kuva: Jaakko Martikainen

Miltä tuntuu, kun haastateltavat kuvittelevat jatkuvasti puhuvansa veljelle?

Tai kun joutuu kilpailemaan perheenjäsenen kanssa saman alan työpaikoista? Toimittajina työskentelevät sisarusparit avasivat perhe- ja työsuhteitaan.

Jos työnantaja ei ole uskollinen, ei työntekijänkään tarvitse olla

”Työntekijän ei ole järkevää sitoutua tai joustaa enempää kuin työpaikka on valmis sitoutumaan ja joustamaan”, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Ylelle vinoilu loppuu sinun vahtivuorollasi, Johanna Lahti?

Johanna Lahti aloittaa marraskuussa Ilta-Sanomien uutena vastaavana päätoimittajana. ”Kiroiluni on asettunut sellaiselle tasolle, että minut voi päästää huoletta myös kalustettuihin huoneisiin.”

Lukijat maksavat luottamuksesta, epäpuhtaasta journalismista ja fermentointikursseista

Journalismia on aina rahoitettu muullakin kuin hardcore-uutisilla. Journalistien on vain vaikea myöntää sitä, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Näin syntyvät media-alan työehtosopimukset

Paljonko saat palkkaa, kuinka pitkä lomasi on ja joudutko tekemään kiky-tunteja? Muun muassa nämä kysymykset ratkaistaan syksyn ja talven tes-neuvotteluissa. Näin neuvotteluvalmistelut etenevät.

Maryan Abdulkarim on muun muassa kolumnisti, käsikirjoittaja, kirjailija ja taiteilija. ”Tätä urapolkua en osannut suunnitella, vaan asiat ovat seuranneet toisiaan. Kun joku pyytää mukaan johonkin, mietin aina, olenko riittävän hyvä tähän. Mutta kun epäilyistään huolimatta lähtee mukaan, huomaa, että okei – minusta on myös tähän.”

Miksi vähemmistön asiat näyttäytyvät enemmistön kiusana, kysyy Maryan Abdulkarim

”Sysäys ajatusteni sanallistamiseen oli Helsingin Sanomien juttu, jossa lukija kysyi, miksi suihku ja vessanpönttö sijoitetaan kylpyhuoneessa vierekkäin niin, että sukat kastuvat, ja arkkitehti vastasi, että esteettömyysmääräysten takia.”

Pari klikkausta voittaa pään raapimisen

”Arvailu ja kritiikitön googlailu ovat journalismissa edelleen turhan yleisiä menetelmiä varsinkin kiireessä. Ilahduttavan moni toimittaja on kuitenkin vähitellen löytänyt luotettavat verkkopalvelut”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Emojier som journalistik

”Uppdateringen är mångas första kontakt med den journalistik som följer och att fånga läsarens uppmärksamhet är i det här fallet att färga den”, skriver Dan Lolax.

Huolellinen töistä sopiminen helpottaa asiakkaan ja freelancerin elämää

Vaikka ulkoistettaessa työstä halutaan eroon, työn suunnittelu ei saisi päättyä ostajan päässä siihen, kun päätös ulkoistamisesta tehdään, kirjoittaa Hanna Kokkonen.

Raskaus ei ole syy olla jatkamatta määräaikaisuutta

”Raskauden tai äitiyden takia voi tulla helposti syrjityksi huomaamattaan. Aina työnantajakaan ei ymmärrä tekevänsä väärin”, kirjoittaa Journalistiliiton lakimies Rami Lindström.

Tommy Pohjola on kokenut penkoja

Tommy Pohjola aloittaa Journalistin määräaikaisena toimittajana 2. syyskuuta.

Alaston paparazzi nappasi uutiskuvan

”Vielä vettä tippuen kaivoin kameran laukusta, vaihdoin zoomin ja otin matalan tähtäysasennon kylmälle ikkunalaudalle”, kirjoittaa Jukka Järvelä.

Intohimoinen tekniikkatoimittaja

Kuolleita: Toimittaja Tero Lehto 25. 5. 1978 Espoo – 3. 7. 2019 Helsinki

Kotiseutu- ja paikallislehtimies

Kuolleita: paikallislehtimies Kurt Ratia 28. 9. 1943 Lahti – 11. 3. 2019 Hyvinkää

Intohimona radio

Kuolleita: toimittaja Heikki Peltonen 27. 6. 1947 Uusikaupunki – 3. 7. 2019 Merikarvia

Toimittajasta jäi muisto itärajalle

Kuolleita: toimittaja Urho Kinnunen 28. 6. 1930 Ilomantsi – 18. 6. 2019 Ilomantsi

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta