Karina Jutila leder nysatsande tankesmedjan e2. Bokstaven e står för edistysmielinen (framstegsvänlig) och för också tankarna till ekologi och Europa.

Tankesmedja slår hål på bubblor

JOURNALISTI
25.2.2016

Johan Svenlin, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Grundligare än medierna, snabbare än universiteten. Nyanserad samhällsanalys är i ropet när staten, stiftelser och företag satsar på tankesmedjor.

Efter det senaste riksdagsvalet blev det klart för många journalister att de lever i en bubbla. Vilka människor var det som hade röstat in alla de där? Ingen ville medge att de kände någon som röstat på Sannfinländarna och ändå hade partiet fått nästan var femte röst.

”Det finns många bubblor i samhället. Vi möter mest sådana människor som tänker likadant som vi själva. Också för journalister är det viktigt att känna till de större fenomen som ligger bakom den dagliga diskussionen”, säger Karina Jutila, chef för tankesmedjan e2 som historiskt har kopplats ihop med Centern.

Nu har man samlat ihop en stark grupp av finansiärer och gör en nysatsning med tre heltidsanställda forskardoktorer, varav Jutila är en. Hon hänvisar till styrelsen som agendasättare för tankesmedjan.

”Centern är en av e2:s 37 medlemmar och påverkar vårt strategiska arbete i samma mån som våra övriga medlemmar. Vi som utför utredningarna följer styrelsens riktlinjer och de innehåller ingen partipolitik.”

Tankesmedjan e2:s första projekt i den nya formen blir att utreda vad som ligger bakom polariseringen och det hårda diskussionsklimatet i Finland. En stor datainsamling ska ge en klarare bild av vad medborgare tycker i olika politiska frågor, vad de accepterar och på vilka sätt de är beredda att agera på politiska beslut.

”Vi kommer att ägna en stor del av vår forskningsverksamhet åt olika demokratiproblem. Det kommer bland annat att handla om medborgarnas tilltro till beslutsfattare och beslutsfattarnas svårigheter att hitta en logik bakom medborgarnas motstridiga åsikter.”

 

Mitt i all förvirring smids det alltså strukturerade tankar som aldrig förr i Finland. När tankesmedjan Magma grundades för åtta år sedan var den ganska ensam på fältet. Nu närmar sig antalet tankesmedjor 30 och trenden pekar uppåt.

”Vi skiljer oss från de flesta tankesmedjor, såtillvida att vi inte är en lobbyorganisation. Det finns en missuppfattning att Magma är en finlandssvensk intressebevakare. Det stämmer inte, vi arbetar för det svenska i Finland”, säger Olav S Melin, samhälls- och medieansvarig på Magma.

Agendor, finansieringsmodeller och metoder varierar stort och det ökade antalet tankesmedjor kan delvis också bero på att begreppet tankesmedja används slarvigt.

Vilka kriterier bör uppfyllas för det ska kunna kallas tankesmedja?

”En tankesmedja kan på två – tre månader få ihop en gedigen forskningsrapport på ungefär hundra sidor. En hyfsat bildad läsare ska kunna tillgodogöra sig innehållet på ett par timmar. Sedan hör det till att man ordnar ett seminarium i samband med att rapporten publiceras och efter en tid bör man följa upp resultatet”, sammanfattar Melin.

Han ser uppföljningen som den svåraste biten. Det är ett bekant dilemma från journalistiken att de dagsaktuella frågorna upplevs som mer angelägna än något som grävdes upp för flera år sedan.

Magma följer fem teman för sin forskningsverksamhet: integration, strukturreform, liberalism, språkmöten och minoriteter. Kunskapen ska alltid sökas förutsättningslöst och resultatet redovisas öppet.

”Jag vet att det finns tankesmedjor som sopar obekväma resultat under mattan, men Magma redovisar alltid allt vi får reda på. Vi hade till exempel en utredning som visade att det finns fördelar med tvåspråkiga skolor i vissa fall. Självklart publicerade vi det, trots att det inte uppskattades av alla.”

 

Inte heller sfp har några avsikter att dölja obekväma sanningar som kommer fram i partiets nygrundade tankesmedja Agenda. Snart presenterar den sin första rapport om framtidens hälso- och socialvård. Näst på tur står en utredning om hur omgivningen kan förbättras för innovationsföretag.

”Syftet med tankesmedjan är att låta forskare utreda frågor som ligger partiet nära och som florerar inom partiet. Jag ser det inte som ett problem om utredaren kommer fram till en annan slutsats än partiledningen”, säger Carl Haglund, ordförande i sfp.

Under vårvintern ska Agenda få en heltidsanställd verksamhetsledare som koordinerar det dagliga arbetet.

”Visst skulle det vara trevligt att ha e2:s resurser, men jag tror mer på en modell där ämnet styr och sedan värvas den bästa utredaren för just den uppgiften. Jag vill inte ha några nyckelpigsforskare som uppfyller partiledningens önskningar.”

Som ledarskribent på Hufvudstadsbladet är Susanna Ginman en van läsare av tankesmedjornas rapporter. Hon tycker generellt att tankesmedjor är viktiga kunskapskällor som tillför en nytta i samhällsdebatten.

”Snabbheten är en fördel jämfört med akademisk forskning. I bästa fall sätter sig en kvalificerad forskare in i en aktuell samhällsfråga och levererar en trovärdig rapport med en tydlig slutsats. Seminarierna som ordnas är också en bra sak, men tyvärr kan jag bara delta i en ytterst liten del av allt som är intressant.”

Hon ser en risk i att frågeställningarna i alltför hög grad styrs av partiintressen, men tycker att utomstående forskare som anlitas av tankesmedjor i regel håller på sin integritet.

”Inte ens när det gäller partiers egna tankesmedjor är det självklart att de backar upp partiets linje. För den egna trovärdigheten som journalist är det viktigt att komma ihåg vem som beställt och publicerat rapporten.”

Ett önskemål vill hon framföra till tankesmedjorna.

”I debatten i Finland ryms endast en fråga i taget. Det skulle behövas fler som utmanar den föreställningen och bidrar till att bredda samhällsdiskussionen.”



3 2020
Arkisto

Kriisioloissa medialta vaaditaan malttia

Koronauutisoinnissa sekä toimittajien että yleisön on pakko oppia sietämään epävarmuutta ja muuttuvia tilanteita. Ja myös mediayhtiöiden on joustettava, kirjoittaa Maria Pettersson.

Päivi Anttikoski otti selfien Valtio­neuvoston linnan wc-tiloissa. Ennen ­koronaviruksen leviämistä ja valmiuslain käyttöönottoa siihen oli vielä aikaa.

Suosittelet kaikille toimittajille viestintäjohtajan uraa, Päivi Anttikoski

Valtioneuvoston viestintäjohtaja haluaa järjestää tiedotustilaisuuksia ihmisille eikä toimittajille.

Uutissatiiri viihdyttää ja viettelee, mutta se ei ole journalismia

”Satiirissa voidaan myös tarjota oikeamielistä identiteettiä katsojille”, kirjoittaa Janne Zareff.

Finländska medier dryper av vita räddare

När medierna lyfter upp en enskild person som hjälte kan det bidra till ökad volontärturism, skriver Liselott Lindström.

Koronaviruksen lyhennys voi olla uhkapeliä

”Vaikka 'koronan uhrien' ei tulkittaisikaan viittaavan pöytäpeliriippuvuuteen, myös otsikoissa olisi tyylikkäintä puhua (korona)viruksesta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Hovioikeus pohtii Janitskinin kuoleman vaikutusta tuomioon

MV-lehteen liittyvä oikeudenkäynti saattaa venyä jopa syksyyn.

Freelancer sairastaa omaan laskuunsa

”Freelancerin pitäisi saada työstään riittävä korvaus, joka riittää työterveyshuollon ja sairauspäivärahan maksamiseen”, kirjoittaa Hanna Kaisa Hellsten.

Yt-neuvottelut ovat neuvottelut, eivät sanelua, muistutti käräjäoikeus

Helsingin käräjäoikeus tuomitsi helmikuussa Helsingin Evankelisen Opiston maksamaan korvauksia journalistisen alan opettajan työsuhteen päättämisriidassa. Oikeus arvioi sitä, käytiinkö yt-neuvottelut laillisesti.

Monipuolinen toimittaja ja tarkka vesipallotuomari

Kuolleita: Toimittaja Pasi Natunen 15. 7. 1967 Kuopio – 4. 2. 2020 Tuusula

Sanojen taitaja ja älykäs keskustelija

Kuolleita: Kulttuuritoimittaja Katriina Laine 27. 8. 1943 Pori – 4. 2. 2020 Pori

Uutisia Raumalta viideltä vuosikymmeneltä

Kuolleita: Uutispäällikkö Maija-Liisa Tuominen 5. 4. 1926 Kokemäki – 22. 2. 2020 Rauma

Ahkera ja leppoisa elävän kuvan ammattilainen

Kuolleita: Ohjaaja ja leikkaaja Matti Markkanen 26. 8. 1945 Kotka – 6. 11. 2019 Mikkeli

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta