Karina Jutila leder nysatsande tankesmedjan e2. Bokstaven e står för edistysmielinen (framstegsvänlig) och för också tankarna till ekologi och Europa.

Tankesmedja slår hål på bubblor

JOURNALISTI
25.2.2016

Johan Svenlin, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Grundligare än medierna, snabbare än universiteten. Nyanserad samhällsanalys är i ropet när staten, stiftelser och företag satsar på tankesmedjor.

Efter det senaste riksdagsvalet blev det klart för många journalister att de lever i en bubbla. Vilka människor var det som hade röstat in alla de där? Ingen ville medge att de kände någon som röstat på Sannfinländarna och ändå hade partiet fått nästan var femte röst.

”Det finns många bubblor i samhället. Vi möter mest sådana människor som tänker likadant som vi själva. Också för journalister är det viktigt att känna till de större fenomen som ligger bakom den dagliga diskussionen”, säger Karina Jutila, chef för tankesmedjan e2 som historiskt har kopplats ihop med Centern.

Nu har man samlat ihop en stark grupp av finansiärer och gör en nysatsning med tre heltidsanställda forskardoktorer, varav Jutila är en. Hon hänvisar till styrelsen som agendasättare för tankesmedjan.

”Centern är en av e2:s 37 medlemmar och påverkar vårt strategiska arbete i samma mån som våra övriga medlemmar. Vi som utför utredningarna följer styrelsens riktlinjer och de innehåller ingen partipolitik.”

Tankesmedjan e2:s första projekt i den nya formen blir att utreda vad som ligger bakom polariseringen och det hårda diskussionsklimatet i Finland. En stor datainsamling ska ge en klarare bild av vad medborgare tycker i olika politiska frågor, vad de accepterar och på vilka sätt de är beredda att agera på politiska beslut.

”Vi kommer att ägna en stor del av vår forskningsverksamhet åt olika demokratiproblem. Det kommer bland annat att handla om medborgarnas tilltro till beslutsfattare och beslutsfattarnas svårigheter att hitta en logik bakom medborgarnas motstridiga åsikter.”

 

Mitt i all förvirring smids det alltså strukturerade tankar som aldrig förr i Finland. När tankesmedjan Magma grundades för åtta år sedan var den ganska ensam på fältet. Nu närmar sig antalet tankesmedjor 30 och trenden pekar uppåt.

”Vi skiljer oss från de flesta tankesmedjor, såtillvida att vi inte är en lobbyorganisation. Det finns en missuppfattning att Magma är en finlandssvensk intressebevakare. Det stämmer inte, vi arbetar för det svenska i Finland”, säger Olav S Melin, samhälls- och medieansvarig på Magma.

Agendor, finansieringsmodeller och metoder varierar stort och det ökade antalet tankesmedjor kan delvis också bero på att begreppet tankesmedja används slarvigt.

Vilka kriterier bör uppfyllas för det ska kunna kallas tankesmedja?

”En tankesmedja kan på två – tre månader få ihop en gedigen forskningsrapport på ungefär hundra sidor. En hyfsat bildad läsare ska kunna tillgodogöra sig innehållet på ett par timmar. Sedan hör det till att man ordnar ett seminarium i samband med att rapporten publiceras och efter en tid bör man följa upp resultatet”, sammanfattar Melin.

Han ser uppföljningen som den svåraste biten. Det är ett bekant dilemma från journalistiken att de dagsaktuella frågorna upplevs som mer angelägna än något som grävdes upp för flera år sedan.

Magma följer fem teman för sin forskningsverksamhet: integration, strukturreform, liberalism, språkmöten och minoriteter. Kunskapen ska alltid sökas förutsättningslöst och resultatet redovisas öppet.

”Jag vet att det finns tankesmedjor som sopar obekväma resultat under mattan, men Magma redovisar alltid allt vi får reda på. Vi hade till exempel en utredning som visade att det finns fördelar med tvåspråkiga skolor i vissa fall. Självklart publicerade vi det, trots att det inte uppskattades av alla.”

 

Inte heller sfp har några avsikter att dölja obekväma sanningar som kommer fram i partiets nygrundade tankesmedja Agenda. Snart presenterar den sin första rapport om framtidens hälso- och socialvård. Näst på tur står en utredning om hur omgivningen kan förbättras för innovationsföretag.

”Syftet med tankesmedjan är att låta forskare utreda frågor som ligger partiet nära och som florerar inom partiet. Jag ser det inte som ett problem om utredaren kommer fram till en annan slutsats än partiledningen”, säger Carl Haglund, ordförande i sfp.

Under vårvintern ska Agenda få en heltidsanställd verksamhetsledare som koordinerar det dagliga arbetet.

”Visst skulle det vara trevligt att ha e2:s resurser, men jag tror mer på en modell där ämnet styr och sedan värvas den bästa utredaren för just den uppgiften. Jag vill inte ha några nyckelpigsforskare som uppfyller partiledningens önskningar.”

Som ledarskribent på Hufvudstadsbladet är Susanna Ginman en van läsare av tankesmedjornas rapporter. Hon tycker generellt att tankesmedjor är viktiga kunskapskällor som tillför en nytta i samhällsdebatten.

”Snabbheten är en fördel jämfört med akademisk forskning. I bästa fall sätter sig en kvalificerad forskare in i en aktuell samhällsfråga och levererar en trovärdig rapport med en tydlig slutsats. Seminarierna som ordnas är också en bra sak, men tyvärr kan jag bara delta i en ytterst liten del av allt som är intressant.”

Hon ser en risk i att frågeställningarna i alltför hög grad styrs av partiintressen, men tycker att utomstående forskare som anlitas av tankesmedjor i regel håller på sin integritet.

”Inte ens när det gäller partiers egna tankesmedjor är det självklart att de backar upp partiets linje. För den egna trovärdigheten som journalist är det viktigt att komma ihåg vem som beställt och publicerat rapporten.”

Ett önskemål vill hon framföra till tankesmedjorna.

”I debatten i Finland ryms endast en fråga i taget. Det skulle behövas fler som utmanar den föreställningen och bidrar till att bredda samhällsdiskussionen.”



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta