Prövar sig fram. Den nya webben ger nya möjligheter. Redaktör Jean Linden jobbar gärna med video.

ÅU springer ikapp

Förlags Ab Sydvästkusten

Ger ut Åbo Underrättelser som grundades 1824 (upplaga 6 600 ex), tvåspråkiga Pargas Kungörelser som grundades 1912 (upplaga 4 450) och Fiskarposten som utkommer 10 gånger per år.

Har 26 anställda, varav en i Kimito och tre i Pargas.

Hade 2014 cirka 1,5 miljoner euro i annonsintäkter av vilka Pargas Kungörelser inbringade knappt 30 procent.

De största ägarna är Stiftelsen för Åbo Akademi (31 procent) och Löfgrenska kulturfonden (50 procent), som förvaltas av Stiftelsen för Åbo Akademi.

ÅU utkommer som papperstidning tisdag – lördag, PK på torsdagar.

ÅU:s webbplats har cirka 96 000 unika besökare per månad.

JOURNALISTI
4.2.2016

Lina Laurent, text
Jussi Vierimaa, foto

I flera år följde Åbo Underrättelser lugnt med läget i branschen för att sedan i rasande takt starta en digital förändringsprocess. En ensam liten aktör kan agera snabbt men i Åbo undrar många vad som hänt med det omtalade mediesamarbetet.

Snön faller tätt utanför Logomo, VR:s gamla reparationsverkstad i Åbo. Skyltarna visar vägen till platser som fått namn enligt en något udda språkpolicy: Logomo Sali, Kitchen, Logi, Konttori och Byrå. Trendigt så det förslår men inte en endaste skylt avslöjar vilka företag som verkar innanför den gamla tegelfasaden.

Finlands äldsta dagstidning Åbo Underrättelser, ÅU, flyttade till Logomo våren 2015. Ett mål var att flytta till en plats med andra kreativa företag för att lättare kunna samarbeta med dem. Ett annat mål var att få ett mer ändamålsenligt och modernt öppet kontor.

Sex månader tidigare hade Pär Landor tagit över som chefredaktör efter Torbjörn Kevin som ledde tidningen i 27 år. I samma veva inleddes ett stort arbete med att förnya tidningens webbplats, papperstidningens layout och med att implementera det nya tankesättet: digitalt först, ett känt mantra från andra mediehus.

Tidningen har en relativt stor följars-kara på Facebook (knappt 5 900), något som redaktörerna försöker utnyttja för att skapa dialog och få nyhetstips. Senaste nytt på ÅU är webbevakning sju dagar i veckan och en betallösning på webben: ÅU Digital säljs för 6,95 euro per månad.

”Vill man göra något vettigt på webben måste man gå in för användaravgifter”, säger Pär Landor.

Klockan 7.30 inleder nyhetscheferna Siv Skogman och Pia Heikkilä arbetsdagen. I dag ansvarar Siv Skogman för dagslistan och den övergripande planeringen och Pia Heikkilä för webben. På en stor skärm på väggen mittemot visar Google Analytics antalet webbesökare i realtid, liksom på vilka plattformer de läser Åbo Underrättelsers webbplats: dator, mobil, eller surfplatta.

När betallösningen infördes för sex veckor sedan sjönk besökarantalet. I början var alla artiklar låsta men småningom har webben luckrats upp och i dag är en del av innehållet öppet för alla.

”Sker det en bilolycka på Kimitoön eller tar polisen fast en rattfull på Skärgårdsvägen skjuter siffrorna i höjden”, konstaterar Siv Skogman.

 

Åbo Underrättelsers slogan ”Livet är lokalt” är väletablerad och ett rättesnöre som både journalister, ledning och ägare tror på.

”Frågan för oss är inte om det lokala är lösningen, det är jag övertygad om, utan närmast hur vi kan bli ännu mer lokala”, säger Pär Landor.

Någon enkel lösning finns inte. Till Åbo Underrättelsers och systertidningen Pargas Kungörelsers utmaningar hör förutom konsumenternas ändrade mediebeteende ett stort geografiskt område, en allt dyrare utdelning och framför allt att bolaget i sig är en mycket liten aktör.

”Att vi är ensamma ger en enorm frihet som är fantastisk. Vill vi till exempel ändra vår webbplats i morgon gör vi det. Samtidigt är det jobbigt att vara en liten aktör, att skapa en webbaffär för betallösningen var ett enormt arbete”, säger Pär Landor.

Samarbete mellan de finlandssvenska mediehusen har varit ett ständigt återkommande diskussionsämne under de senaste tjugo åren men resultaten har varit få.

”Det är frapperande att man i de finlandssvenska mediehusen sitter skilt för sig och grubblar på samma problem samtidigt som det inte går så bra”, säger Pär Landor och konstaterar att samarbetet i slutändan är en ägarfråga.

Förlags Ab Sydvästkusten som ger ut Åbo Underrättelser och Pargas Kungörelser har hittat sina egna lokala samarbetspartners. Tryck och distribution sker i samarbete med Turun Sanomat som även ger it-stöd och inhyser ÅU:s servrar. Lanseringskampanjen av den nya webben gjordes av en reklambyrå som har kontor i Logomo.

Förlags Ab Sydvästkusten hade 2014 en omsättning på 3,16 miljoner euro och gjorde en förlust på drygt 113 500 euro. Förlusten täcks med pengar bolaget fick när det sålde sin andel i Åbo kabel-tv 2011 – en affär som gav kring 2,5 miljoner euro. Styrelseordförande Lasse Svens säger att det finns en buffert för ytterligare förluster men den äts upp rätt snabbt.

”Målsättningen för bolaget är självklart att verksamheten på sikt ska vara lönsam. Vi är införstådda med att det tar tid att anpassa sig till det som sker på marknaden och den operativa ledningen jobbar som bäst med att hitta nya lösningar.”

 

På redaktionen är tilltron till Åbo Underrättelser som varumärke stark. Pia Heikkilä säger att hon ändå känner stor osäkerhet för framtiden.

”Tidigare hade jag tvärsäkra åsikter om ÅU och om branschen men det har jag inte längre.”

Siv Skogman påpekar att de som jobbar på ÅU är rätt pragmatiska. Man jobbar med de medel man har och försöker hitta nya lösningar. Kolleger undervisar varandra i att fota och göra videon (redaktionen har ingen fotograf) och tillsammans ritade man den nya layouten för tidningen.

”Vi har en jättebra stämning, en skön jargong och mycket lite surhet eller bitterhet”, säger Siv Skogberg.

”Jag tror att vi alla känner ett stort ansvar för tidningen och de flesta jobbar otroligt mycket. Ofta är jag själv imponerad över hur den mängd innehåll redaktionen kan prestera i förhållande till sin storlek”, säger Pia Heikkilä.

På skärmen stiger antalet besökare på ÅU:s webbplats. En jägare har omkommit i Sagu och en ung man har dödats i en fastighet på Västerlånggatan i Åbo centrum.

 

 

Förlags Ab Sydvästkusten

Ger ut Åbo Underrättelser som grundades 1824 (upplaga 6 600 ex), tvåspråkiga Pargas Kungörelser som grundades 1912 (upplaga 4 450) och Fiskarposten som utkommer 10 gånger per år.

Har 26 anställda, varav en i Kimito och tre i Pargas.

Hade 2014 cirka 1,5 miljoner euro i annonsintäkter av vilka Pargas Kungörelser inbringade knappt 30 procent.

De största ägarna är Stiftelsen för Åbo Akademi (31 procent) och Löfgrenska kulturfonden (50 procent), som förvaltas av Stiftelsen för Åbo Akademi.

ÅU utkommer som papperstidning tisdag – lördag, PK på torsdagar.

ÅU:s webbplats har cirka 96 000 unika besökare per månad.

Vad tycker styrelsemedlemmarna om Förlags ab Sydvästkustens framtid?

De sitter i styrelsen för Förlags Ab Sydvästkusten:

Lasse Svens, 53

Styrelseordförande, skattmästare vid Stiftelsen för Åbo Akademi.
I styrelsen sedan 2015.
Om framtiden: Verksamheten som Fabsy driver har stor betydelse för regionen. En grundförutsättning för företaget är att det på sikt ska vara lönsamt. Finns det goda framtidsutsikter kan ägarna vid behov skjuta till med mer kapital men det hör inte till stiftelsens roll att göra det.
 

Ulla Achrén, 62

Förvaltningsdirektör vid Åbo Akademi.
I styrelsen sedan 2013.
Om framtiden: Tidningarnas (ÅU och PK) existensberättigande ligger i devisen livet är lokalt och jag tror på att lokalbevakningen har en framtid. Jag hoppas att man i framtiden skulle få bevakningen utspridd till medborgarna i Åboland i en ännu större utsträckning – det skulle bli en intressant dialog.
 

Sanna-Maria Sarelius, 36

Marknadsföringschef på Diacor i Åbo
I styrelsen sedan 2008.
Om framtiden: Den är full med utmaningar samtidigt som det är inspirerande tider. I branschen talas det för mycket om vad ägarna eller journalisterna vill och för lite om ifall människorna alls vill ha den produkt man producerar. Vi måste fokusera mycket mer på konsumenterna. Personligen tycker jag att antalet tidningar i relation till målgruppens storlek är snedvridet i Svenskfinland, men jag förstår vikten av lokal nyhetsbevakning.
 

Kim Wikström, 54

Professor i industriell ekonomi vid Åbo Akademi.
I styrelsen sedan 2006.
Om framtiden: Utgångspunkten är bra – tidningarna är starkt förankrade och har en lång historia. Ledningen har också jobbat mycket framåt med nya lösningar. Den nya tekniken gör att man mycket bättre kan utnyttja möjligheten att få kontinuerlig feedback och anpassa utbudet för konsumenten.
 

Carl-Gustaf Bergström, 70

Pensionär
I styrelsen sedan 1990-talet.
Om framtiden: Mediebranschen är i en otroligt svår sits och den som tror att man kan fortsätta göra på samma sätt som man alltid tidigare gjort kommer inte att klara sig. ÅU ska vara en lokal röst i samhället och det är både styrelsens och organisationens uppgift att se till att man har en produkt som motsvarar efterfrågan.
 

Harry Serlo, 59

Verkställande direktör sedan 2007
Om framtiden: Vi ska vara självförsörjande ekonomiskt och bli mer än ett renodlat mediebolag. Vi måste fundera på vad vi kan sälja: innehåll, produkter eller något annat. Ett mer integrerat samarbete med andra finlandssvenska mediebolag verkar inte sannolik inom kort – hade det funnits ett genuint intresse skulle mycket ha hänt.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta