Prövar sig fram. Den nya webben ger nya möjligheter. Redaktör Jean Linden jobbar gärna med video.

ÅU springer ikapp

Förlags Ab Sydvästkusten

Ger ut Åbo Underrättelser som grundades 1824 (upplaga 6 600 ex), tvåspråkiga Pargas Kungörelser som grundades 1912 (upplaga 4 450) och Fiskarposten som utkommer 10 gånger per år.

Har 26 anställda, varav en i Kimito och tre i Pargas.

Hade 2014 cirka 1,5 miljoner euro i annonsintäkter av vilka Pargas Kungörelser inbringade knappt 30 procent.

De största ägarna är Stiftelsen för Åbo Akademi (31 procent) och Löfgrenska kulturfonden (50 procent), som förvaltas av Stiftelsen för Åbo Akademi.

ÅU utkommer som papperstidning tisdag – lördag, PK på torsdagar.

ÅU:s webbplats har cirka 96 000 unika besökare per månad.

JOURNALISTI
4.2.2016

Lina Laurent, text
Jussi Vierimaa, foto

I flera år följde Åbo Underrättelser lugnt med läget i branschen för att sedan i rasande takt starta en digital förändringsprocess. En ensam liten aktör kan agera snabbt men i Åbo undrar många vad som hänt med det omtalade mediesamarbetet.

Snön faller tätt utanför Logomo, VR:s gamla reparationsverkstad i Åbo. Skyltarna visar vägen till platser som fått namn enligt en något udda språkpolicy: Logomo Sali, Kitchen, Logi, Konttori och Byrå. Trendigt så det förslår men inte en endaste skylt avslöjar vilka företag som verkar innanför den gamla tegelfasaden.

Finlands äldsta dagstidning Åbo Underrättelser, ÅU, flyttade till Logomo våren 2015. Ett mål var att flytta till en plats med andra kreativa företag för att lättare kunna samarbeta med dem. Ett annat mål var att få ett mer ändamålsenligt och modernt öppet kontor.

Sex månader tidigare hade Pär Landor tagit över som chefredaktör efter Torbjörn Kevin som ledde tidningen i 27 år. I samma veva inleddes ett stort arbete med att förnya tidningens webbplats, papperstidningens layout och med att implementera det nya tankesättet: digitalt först, ett känt mantra från andra mediehus.

Tidningen har en relativt stor följars-kara på Facebook (knappt 5 900), något som redaktörerna försöker utnyttja för att skapa dialog och få nyhetstips. Senaste nytt på ÅU är webbevakning sju dagar i veckan och en betallösning på webben: ÅU Digital säljs för 6,95 euro per månad.

”Vill man göra något vettigt på webben måste man gå in för användaravgifter”, säger Pär Landor.

Klockan 7.30 inleder nyhetscheferna Siv Skogman och Pia Heikkilä arbetsdagen. I dag ansvarar Siv Skogman för dagslistan och den övergripande planeringen och Pia Heikkilä för webben. På en stor skärm på väggen mittemot visar Google Analytics antalet webbesökare i realtid, liksom på vilka plattformer de läser Åbo Underrättelsers webbplats: dator, mobil, eller surfplatta.

När betallösningen infördes för sex veckor sedan sjönk besökarantalet. I början var alla artiklar låsta men småningom har webben luckrats upp och i dag är en del av innehållet öppet för alla.

”Sker det en bilolycka på Kimitoön eller tar polisen fast en rattfull på Skärgårdsvägen skjuter siffrorna i höjden”, konstaterar Siv Skogman.

 

Åbo Underrättelsers slogan ”Livet är lokalt” är väletablerad och ett rättesnöre som både journalister, ledning och ägare tror på.

”Frågan för oss är inte om det lokala är lösningen, det är jag övertygad om, utan närmast hur vi kan bli ännu mer lokala”, säger Pär Landor.

Någon enkel lösning finns inte. Till Åbo Underrättelsers och systertidningen Pargas Kungörelsers utmaningar hör förutom konsumenternas ändrade mediebeteende ett stort geografiskt område, en allt dyrare utdelning och framför allt att bolaget i sig är en mycket liten aktör.

”Att vi är ensamma ger en enorm frihet som är fantastisk. Vill vi till exempel ändra vår webbplats i morgon gör vi det. Samtidigt är det jobbigt att vara en liten aktör, att skapa en webbaffär för betallösningen var ett enormt arbete”, säger Pär Landor.

Samarbete mellan de finlandssvenska mediehusen har varit ett ständigt återkommande diskussionsämne under de senaste tjugo åren men resultaten har varit få.

”Det är frapperande att man i de finlandssvenska mediehusen sitter skilt för sig och grubblar på samma problem samtidigt som det inte går så bra”, säger Pär Landor och konstaterar att samarbetet i slutändan är en ägarfråga.

Förlags Ab Sydvästkusten som ger ut Åbo Underrättelser och Pargas Kungörelser har hittat sina egna lokala samarbetspartners. Tryck och distribution sker i samarbete med Turun Sanomat som även ger it-stöd och inhyser ÅU:s servrar. Lanseringskampanjen av den nya webben gjordes av en reklambyrå som har kontor i Logomo.

Förlags Ab Sydvästkusten hade 2014 en omsättning på 3,16 miljoner euro och gjorde en förlust på drygt 113 500 euro. Förlusten täcks med pengar bolaget fick när det sålde sin andel i Åbo kabel-tv 2011 – en affär som gav kring 2,5 miljoner euro. Styrelseordförande Lasse Svens säger att det finns en buffert för ytterligare förluster men den äts upp rätt snabbt.

”Målsättningen för bolaget är självklart att verksamheten på sikt ska vara lönsam. Vi är införstådda med att det tar tid att anpassa sig till det som sker på marknaden och den operativa ledningen jobbar som bäst med att hitta nya lösningar.”

 

På redaktionen är tilltron till Åbo Underrättelser som varumärke stark. Pia Heikkilä säger att hon ändå känner stor osäkerhet för framtiden.

”Tidigare hade jag tvärsäkra åsikter om ÅU och om branschen men det har jag inte längre.”

Siv Skogman påpekar att de som jobbar på ÅU är rätt pragmatiska. Man jobbar med de medel man har och försöker hitta nya lösningar. Kolleger undervisar varandra i att fota och göra videon (redaktionen har ingen fotograf) och tillsammans ritade man den nya layouten för tidningen.

”Vi har en jättebra stämning, en skön jargong och mycket lite surhet eller bitterhet”, säger Siv Skogberg.

”Jag tror att vi alla känner ett stort ansvar för tidningen och de flesta jobbar otroligt mycket. Ofta är jag själv imponerad över hur den mängd innehåll redaktionen kan prestera i förhållande till sin storlek”, säger Pia Heikkilä.

På skärmen stiger antalet besökare på ÅU:s webbplats. En jägare har omkommit i Sagu och en ung man har dödats i en fastighet på Västerlånggatan i Åbo centrum.

 

 

Förlags Ab Sydvästkusten

Ger ut Åbo Underrättelser som grundades 1824 (upplaga 6 600 ex), tvåspråkiga Pargas Kungörelser som grundades 1912 (upplaga 4 450) och Fiskarposten som utkommer 10 gånger per år.

Har 26 anställda, varav en i Kimito och tre i Pargas.

Hade 2014 cirka 1,5 miljoner euro i annonsintäkter av vilka Pargas Kungörelser inbringade knappt 30 procent.

De största ägarna är Stiftelsen för Åbo Akademi (31 procent) och Löfgrenska kulturfonden (50 procent), som förvaltas av Stiftelsen för Åbo Akademi.

ÅU utkommer som papperstidning tisdag – lördag, PK på torsdagar.

ÅU:s webbplats har cirka 96 000 unika besökare per månad.

Vad tycker styrelsemedlemmarna om Förlags ab Sydvästkustens framtid?

De sitter i styrelsen för Förlags Ab Sydvästkusten:

Lasse Svens, 53

Styrelseordförande, skattmästare vid Stiftelsen för Åbo Akademi.
I styrelsen sedan 2015.
Om framtiden: Verksamheten som Fabsy driver har stor betydelse för regionen. En grundförutsättning för företaget är att det på sikt ska vara lönsamt. Finns det goda framtidsutsikter kan ägarna vid behov skjuta till med mer kapital men det hör inte till stiftelsens roll att göra det.
 

Ulla Achrén, 62

Förvaltningsdirektör vid Åbo Akademi.
I styrelsen sedan 2013.
Om framtiden: Tidningarnas (ÅU och PK) existensberättigande ligger i devisen livet är lokalt och jag tror på att lokalbevakningen har en framtid. Jag hoppas att man i framtiden skulle få bevakningen utspridd till medborgarna i Åboland i en ännu större utsträckning – det skulle bli en intressant dialog.
 

Sanna-Maria Sarelius, 36

Marknadsföringschef på Diacor i Åbo
I styrelsen sedan 2008.
Om framtiden: Den är full med utmaningar samtidigt som det är inspirerande tider. I branschen talas det för mycket om vad ägarna eller journalisterna vill och för lite om ifall människorna alls vill ha den produkt man producerar. Vi måste fokusera mycket mer på konsumenterna. Personligen tycker jag att antalet tidningar i relation till målgruppens storlek är snedvridet i Svenskfinland, men jag förstår vikten av lokal nyhetsbevakning.
 

Kim Wikström, 54

Professor i industriell ekonomi vid Åbo Akademi.
I styrelsen sedan 2006.
Om framtiden: Utgångspunkten är bra – tidningarna är starkt förankrade och har en lång historia. Ledningen har också jobbat mycket framåt med nya lösningar. Den nya tekniken gör att man mycket bättre kan utnyttja möjligheten att få kontinuerlig feedback och anpassa utbudet för konsumenten.
 

Carl-Gustaf Bergström, 70

Pensionär
I styrelsen sedan 1990-talet.
Om framtiden: Mediebranschen är i en otroligt svår sits och den som tror att man kan fortsätta göra på samma sätt som man alltid tidigare gjort kommer inte att klara sig. ÅU ska vara en lokal röst i samhället och det är både styrelsens och organisationens uppgift att se till att man har en produkt som motsvarar efterfrågan.
 

Harry Serlo, 59

Verkställande direktör sedan 2007
Om framtiden: Vi ska vara självförsörjande ekonomiskt och bli mer än ett renodlat mediebolag. Vi måste fundera på vad vi kan sälja: innehåll, produkter eller något annat. Ett mer integrerat samarbete med andra finlandssvenska mediebolag verkar inte sannolik inom kort – hade det funnits ett genuint intresse skulle mycket ha hänt.



4 2019
Arkisto

Rahahautomo

Valokuvausjärjestö Finnfoto kylpee rahassa, jota se ei ole saanut jaettua kuvaajille.

"Politiikan toimittajat puhuvat liian vähän politiikan sisällöistä"

Vuoden journalistin Vappu Kaarenojan mielestä osa politiikan journalismista tuo mieleen urheilusivut.

Jos sössii lehdistönvapauden, voi heittää hyvästit demokratialle

Kansalaisen kannalta on yhdentekevää, lopettaako journalisti työskentelyn ennakkosensuurin vai netissä käydyn vihakampanjan seurauksena, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Maailma muuttuu vihamielisemmäksi toimittajia kohtaan

Suomi nousi tänä vuonna sananvapaustilaston kakkoseksi, mutta entistä harvemmassa massa tilanne on hyvä tai tyydyttävä. Kymmenen viime vuoden aikana työnsä vuoksi on kuollut yli 700 journalistia.

Freelanceriksi jääminen on heittäytymistä epävarmuuteen, jossa nirsous johtaa konkurssiin

Ennen halusin tehdä ensisijassa yhteiskunnallisesti merkittävää ja lukijaa koskettavaa journalismia. Sittemmin on valjennut yrittäjän arjen totuus, kirjoittaa Lauri Rotko.

Antaisit itse paremmat erätaukohaastattelut, Susanna Luikku

Avun toimittaja Susanna Luikku tähtäsi jääkiekkoilijaksi, mutta päätyi urheilutoimittajaksi. Hän suhtautuu kriittisesti otteluiden erätaukohaastatteluihin.

Haaga-Helian journalismiopiskelijat tarkistivat kansainvälisessä projektissa kuusi EU-väitettä. ”Työssä huomasi, miten paljon asiaa muutamaan lauseeseen saattaa sisältyä”, sanoo Emmi Syrjäniemi (oik.), joka oli mukana tarkistamassa Ville Niinistön (vihr.) twiittiä. Vierellä tarkistustyötä ohjannut lehtori Kaarina Järventaus.

Journalismin opiskelijat tarkistivat EU-väitteitä: enemmistö ”sinne päin”

EU-vaaleihin liittyvä projekti muistuttaa toimittajia tarkistamaan siteerausten faktat ja miettimään otsikoista syntyviä vaikutelmia.

Kom till Afrika, här finns plats!

När det gäller den finska marknaden för Afrikanyheter behöver jag sällan konkurrera med någon, skriver Journalistens nya kolumnist Liselott Lindström, Afrikastringer för Yle.

Ei mitään muttia – vai sittenkin pari?

Verbittömiä lauseita, mutta-sanalla alkavia virkkeitä, ja-sanan pois jättäviä listauksia. Kaikkia näkyy journalistisissa teksteissä jatkuvasti. Mutta saako näin tehdä, pohtii Ville Eloranta.

Pk-media, invandringskritik och andra ord

Vad finns inbyggt i begrepp som politisk korrekt (pk), islamisering, patriot eller i en valseger som liknas vid en tsunami, frågar Jeanette Björkqvist.

Hyvä juttu, ei kauppoja

Tuomo Pirttimaan juttukeikka Norjan vuonolle sujui kuin unelma, kunnes tuli aika kartoittaa aiheen virallista puolta.

Toimittaja aikoo erota päätoimittajan vaaliehdokkuuden takia

Sanomalehti Pohjalaisen päätoimittajan ehdokkuus eduskuntavaaleissa hiertää toimituksen ja johdon välejä.

Nuoret haluavat reunoilta kovettunutta juustosämpylää siinä missä muutkin

Nuorten hupenevaa kiinnostusta ammattiyhdistysliikkeeseen selitetään usein joko sen imago-ongelmalla tai nuorten ideologisilla valinnoilla. Syy on kuitenkin muualla, kirjoittaa liiton opiskelijalähettiläs Martta Kallionpää.

Tervetuloa takaisin

Journalistiliitossa kokeillaan, millaisia tuloksia eronneiden jäsenten takaisin houkutteleminen tuottaa, liiton tiedottaja Manu Haapalainen kirjoittaa.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta