Såld till lägst bjudande

JOURNALISTI
4.2.2016

Magnus Londen
magnus.londen@gmail.com

Skribenten är frilansjournalist och författare från Helsingfors.

Utan respekt förlorar mediebolagen snabbt sina medarbetare, skriver Magnus Londen.

I slutet av januari rapporterade journalisten.se om hur Bonnier Tidskrifter (BT) kastat fram ett nytt avtalsförslag till sina kära frilansande medarbetare.

Avtalet går i korthet ut på att bolaget nu får ensamrätt till frilansarens text i alla sina varumärken. I dessa 23 ”varumärken” (det kallades förr tidningar) får BT med andra ord både publicera och bearbeta det ursprungliga materialet ”ett obegränsat antal gånger och utan begränsning i tid, geografiskt eller i omfattning”. För detta erbjuder BT tio procent av ursprungsarvodet för varje nypublicering.

BT bjuder även på en fantastisk extra paragraf som säger att allt detta även ska gälla retroaktivt.

Du läste alldeles rätt: Retroaktivt.

Så när frilansare X skriver under avtalet överlåter hen samtidigt alla texter eller bilder som hen publicerat tidigare i någon av BT:s tidningar att användas hur som helst i 23 varumärken i framtiden.

Allt detta fick juristen Olle Wilöf på svenska Journalistförbundet att kommentera på förbundets webbplats:

”Ett riktigt superdåligt avtal. Ett extremfall bland fulavtalen, skulle man kunna säga.”

 

I Finland pågår motsvarande process, kanske med undantag för det retroaktiva. Sanoma har sedan länge tvingat sina frilansare på knä och nu är bland annat Viestilehdet Oy (Maaseudun Tulevaisuus) på gång.

Avtalet har samma ultraliberala paragrafer: du ger över alla rättigheter till ditt eget verk, allt du producerar kan användas i andra tidningar. Det du skrivit, eller dina bilder, kan fritt redigeras och ändras och därefter publiceras i andra tidningar utan att du får vetskap om det.

Det här betyder också att den du intervjuar inte kan veta var intervjun sist och slutligen publiceras. Som kronan på verket uppger Viestilehdet Oy att avtalet inte är förhandlingsbart.

 

Mediebolagen är uppenbarligen flockdjur där eget tänk är okänt, för också KSF Media håller just nu på med samma nya visa.

Enligt ett avtalsförslag som Journalisten fått uppgifter om kräver KSF Media att frilansare ger över alla sina rättigheter, så att texterna kan publiceras i vilket varumärke som helst inom koncernen. En kolumn i Hbl kan med andra ord fritt ändras (av KSF Media) och nypubliceras till exempel i Konstsamfundets publikation, Konstsam. Ett kåseri i Västis kan copypastas och redigeras om till Forum. Och vice versa.

Självklart kan frilansarens texter användas i marknadsföringen av koncernens publikationer och dessutom ges över till tredje part. Eller för att vara riktigt korrekta ska vi inte tala om ”frilansare” här. KSF Media vill nämligen göra avtal endast med firmor.

 

Som ett svar på Bonnier Tidningars (och andra mediebolags) avtal rasade frilansarna i Sverige. Därför skrev Svenska tecknare, Journalistförbundet, Bildleverantörernas Förening och Svenska Fotografers Förbund en sansad men bestämd debattartikel i Dagens Media (26.1). I artikeln finns många viktiga poänger som alla mediebolag nu borde fundera riktigt, riktigt, noga på:

”Att anlita en frilansare är att ingå ett affärsavtal och sådana måste ingås med respekt. Moderna affärsavtal kan inte bygga på att den starkare parten försöker påtvinga den svagare oskäliga villkor.”

Respekt är nyckelordet här. Utan respekt förlorar mediebolagen snabbt sina medarbetare. Ändå ska väl någon fortfarande fylla också apparna och varumärkena med journalistiskt innehåll?

Eller ska juristerna och deras uppdragsgivare fixa också det?

RÄTTELSE

Tidningen Forum för ekonomi och teknik ingår inte i KSF Media, även om dess ägare Konstsamfundet nog är majoritetsägare också i Forum. Det här innebär att Forum inte berörs av det nya frilanskontraktet som KSF Media erbjuder sina frilansare.

Journalistens redaktion

 


 



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta