Såld till lägst bjudande

JOURNALISTI
4.2.2016

Magnus Londen
magnus.londen@gmail.com

Skribenten är frilansjournalist och författare från Helsingfors.

Utan respekt förlorar mediebolagen snabbt sina medarbetare, skriver Magnus Londen.

I slutet av januari rapporterade journalisten.se om hur Bonnier Tidskrifter (BT) kastat fram ett nytt avtalsförslag till sina kära frilansande medarbetare.

Avtalet går i korthet ut på att bolaget nu får ensamrätt till frilansarens text i alla sina varumärken. I dessa 23 ”varumärken” (det kallades förr tidningar) får BT med andra ord både publicera och bearbeta det ursprungliga materialet ”ett obegränsat antal gånger och utan begränsning i tid, geografiskt eller i omfattning”. För detta erbjuder BT tio procent av ursprungsarvodet för varje nypublicering.

BT bjuder även på en fantastisk extra paragraf som säger att allt detta även ska gälla retroaktivt.

Du läste alldeles rätt: Retroaktivt.

Så när frilansare X skriver under avtalet överlåter hen samtidigt alla texter eller bilder som hen publicerat tidigare i någon av BT:s tidningar att användas hur som helst i 23 varumärken i framtiden.

Allt detta fick juristen Olle Wilöf på svenska Journalistförbundet att kommentera på förbundets webbplats:

”Ett riktigt superdåligt avtal. Ett extremfall bland fulavtalen, skulle man kunna säga.”

 

I Finland pågår motsvarande process, kanske med undantag för det retroaktiva. Sanoma har sedan länge tvingat sina frilansare på knä och nu är bland annat Viestilehdet Oy (Maaseudun Tulevaisuus) på gång.

Avtalet har samma ultraliberala paragrafer: du ger över alla rättigheter till ditt eget verk, allt du producerar kan användas i andra tidningar. Det du skrivit, eller dina bilder, kan fritt redigeras och ändras och därefter publiceras i andra tidningar utan att du får vetskap om det.

Det här betyder också att den du intervjuar inte kan veta var intervjun sist och slutligen publiceras. Som kronan på verket uppger Viestilehdet Oy att avtalet inte är förhandlingsbart.

 

Mediebolagen är uppenbarligen flockdjur där eget tänk är okänt, för också KSF Media håller just nu på med samma nya visa.

Enligt ett avtalsförslag som Journalisten fått uppgifter om kräver KSF Media att frilansare ger över alla sina rättigheter, så att texterna kan publiceras i vilket varumärke som helst inom koncernen. En kolumn i Hbl kan med andra ord fritt ändras (av KSF Media) och nypubliceras till exempel i Konstsamfundets publikation, Konstsam. Ett kåseri i Västis kan copypastas och redigeras om till Forum. Och vice versa.

Självklart kan frilansarens texter användas i marknadsföringen av koncernens publikationer och dessutom ges över till tredje part. Eller för att vara riktigt korrekta ska vi inte tala om ”frilansare” här. KSF Media vill nämligen göra avtal endast med firmor.

 

Som ett svar på Bonnier Tidningars (och andra mediebolags) avtal rasade frilansarna i Sverige. Därför skrev Svenska tecknare, Journalistförbundet, Bildleverantörernas Förening och Svenska Fotografers Förbund en sansad men bestämd debattartikel i Dagens Media (26.1). I artikeln finns många viktiga poänger som alla mediebolag nu borde fundera riktigt, riktigt, noga på:

”Att anlita en frilansare är att ingå ett affärsavtal och sådana måste ingås med respekt. Moderna affärsavtal kan inte bygga på att den starkare parten försöker påtvinga den svagare oskäliga villkor.”

Respekt är nyckelordet här. Utan respekt förlorar mediebolagen snabbt sina medarbetare. Ändå ska väl någon fortfarande fylla också apparna och varumärkena med journalistiskt innehåll?

Eller ska juristerna och deras uppdragsgivare fixa också det?

RÄTTELSE

Tidningen Forum för ekonomi och teknik ingår inte i KSF Media, även om dess ägare Konstsamfundet nog är majoritetsägare också i Forum. Det här innebär att Forum inte berörs av det nya frilanskontraktet som KSF Media erbjuder sina frilansare.

Journalistens redaktion

 


 



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta