Suveränt innehåll – få följare?

Tror du att publiken automatiskt följer med nyheter och journalister på sociala medier? Att det är vi som initierar och leder debatten? Glöm det.

Håll koll. Facebook. Twitter. Instagram. Google+. Snapchat. Youtube. Tumblr. Periscope. WhatsApp. Pinterest. Och många fler.

JOURNALISTI
3.11.2016

Magnus Londen, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Bäst att bejaka fakta. Publiken följer sällan själva en nyhetsredaktion eller enskilda journalister på sociala medier. De får snarare vetskapen om att något hänt från en vän/kontakt på sociala medier.

Alltså i stil med forna tiders ”Har du hört att... ” i butiken, på torget, på arbetsplatsen, på krogen.

I ett synnerligen intressant kapitel i publikationen Ekvilibrium, utgiven av Göteborgs universitet i år, visar doktoranden Ulrika Hedman nämligen att endast var sjätte som använder sociala medier i Sverige följer nyhetsredaktioner eller enskilda journalister på Facebook.

Ja, ja, tänker du kanske. De lurar på Twitter istället! Eller på Instagram!

Nej, fyra procent följer journalistiskt innehåll på Twitter och sedan följer i sjunkande och försvinnande små andelar Instagram, Snapchat och bloggar.

Det här betyder att en överlägsen majoritet av våra potentiella läsare, lyssnare och tittare inte själva aktivt följer journalistiskt innehåll. Och eftersom en fjärdedel i Sverige uppger att de inte alls följer sociala medier, är siffran i verkligheten ännu lägre (om vi bortser från dem som följer papper).

Slutsats: vi har svårt att nå användarna direkt via sociala medier.

 

Största delen förlitar sig istället på en väns aktivitet, eller på att de sociala mediernas algoritmer har vett att hojta till då något som intresserar just dem inträffar.

För när något större/udda faktiskt händer fungerar ju logiken med sociala medier briljant: På nolltid sprids nyheterna exponentiellt då den sekundära publiken (de som förlitare sig på sina vänner) sprider det som den primära publiken (de som själva följer nyheter) postar.

Djungeltrumman har alltså aldrig varit starkare.

Eller i praktiken: Facebooktrumman.

Hur tacklar man det till exempel på Svenska Yle?

”Alla har betalat för det vi gör, så alla borde få valuta för pengarna. Men vi lyckas inte på alla fronter, vi når inte ut till alla finlandssvenskar varje dag.”

Cecilia Wikman är redaktionschef för svenska.yle.fi -redaktionen. Hon säger att de jobbar hårt för att så många som möjligt ska uppleva att de hittar relevant innehåll på någon av Yles kanaler.

”Det är därför vi ska vara aktiva på sociala medier. Facebook är en jättestor kanal, också för oss, men vår huvudprodukt och den bästa upplevelsen finns alltid på svenska.yle.fi”.

Facebook är med sina omkring 1,65 miljarder användare minst sagt jättestort. Närmare hälften av amerikanerna får i dag sina nyheter via Facebook (Pew Research Center, 2016) och plockar man in alla sociala medier är siffran uppe i två tredjedelar. Facebook är i dag USA:s och Europas största enskilda nyhetsförmedlare – men bolaget lever ändå i ett slags förnekelse.

På en direktfråga i Rom i augusti konstaterade till exempel Facebooks VD Mark Zuckerberg att ”vi är ett teknologibolag, inte ett mediebolag”.

Jonas Jungar, redaktionschef på Yle Nyheter, är insatt i argumentationen.

”Facebook är så oerhört starkt, det är som ett parallellt internet, och jag är ganska desillusionerad. Jag tror slaget redan är förlorat. Det är på Facebook publiken hänger och nu måste vi göra det bästa av situationen.”

Facebooks makt skapar förstås frustration i mediehusen. I september gick norska Aftenpostens chefredaktör Espen Egil Hansen ut på korståg mot Facebook (”Zuckerberg is de facto the most powerful editor-in-chief on the globe”) efter att bolaget hade censurerat en ikonisk, pullitzerbelönad, krigsbild från Vietnamkriget.

Orsak till censuren? Den nioåriga flickan på bilden som flyr napalmattacken är naken.

Men förra veckan efter att stormen bedarrat meddelade Facebook på newsroom.fb.com – smått otippat – att bolaget nu reviderar sin bildpolicy för nyhetsmaterial.

 

Men kritik hit och gnäll dit. Sist och slutligen är det ändå Facebook som gäller. Till exempel Henrik Othman, som är biträdande chefredaktör för Österbottens Tidning, ser Facebook främst som ett nyttigt arbetsredskap.

”Jag får väsentliga länkar för mitt ledarskrivande, både fakta och idéer. Och genom algoritmerna förs folk samman som har samma intressen som jag, Facebook hittar artiklar som intresserar mig.”

Men Othman ser förstås problemen också. Annonsörerna flyr till Facebook, och hur man än försöker hålla diskussionen och debatten på ÖT:s sidor tenderar den att föras på någon tråd på Facebook man kanske inte ens känner till.

”Det är litet som en rävsax. Men det är omöjligt att vara borta från Facebook. Är man som journalist inte där, finns man inte.”

Precis. Det är nästan omöjligt och kanske dumt att hålla sig borta, men samtidigt innebär närvaron där att närvaron på den egna plattformen undermineras. Och vem vill annonsera om massorna finns någon annanstans?

Svenska Yle är inte beroende av annonsintäkter och redaktionschefen Jungar har igen en pragmatisk inställning.

”Debatten förs i dag i diverse Facebook-trådar, och jag tror inte vi kan förvänta oss att det skulle ske i ett enda forum, till exempel på Svenska Yle. Det tåget har tyvärr redan gått.”

 

Facebook är måhända störst i dag, men de yngre finns som bekant inte ens där. Därför är mycket på gång på olika håll, både i Finland och utrikes.

På SVT är man till exempel medveten om svårigheterna att nå ut med nyheter till en yngre publik. Därför satsar man år 2017 stort på så kallande ”förklarande videoklipp”, riktad mot en nyfiken och yngre publik.

På rikssvenska Arbetarbladet har man insett att debattsidan behöver ett nytänk, och nu ska en speciell digitalredaktör söka upp intressanta debattörer och frågeställningar på sociala medier, och försöka styra debatten till tidningen.

Och borta i Frankrike vill Le Monde nå en yngre nyhetstörstig publik via Snapchats nya nyhetsplattform Discover, där byråer som CNN, ESPN och Vice redan finns. Tanken är att gå ut med hårda nyheter i kort blixtformat.

I Svenskfinland är Yle Radio Extrem redan aktiv på Snapchat, men det är inte frågan om ren nyhetsrapportering. Cecilia Wikman berättar att nyheterna övervägt och utvärderat möjligheterna att förmedla sitt material på Snapchat:

”Men i nuläget har vi inga konkreta planer på ett skilt nyhetskonto.”

Varje kanal kräver ju en egen profil, en särskild strategi. Och där ligger också utmaningen. Den som faktiskt lyckas nå ut på sociala medier är den som också förstår mottagaren – och plattformen.

Dalarnas Tidningar valdes i augusti av medievärlden.se till bästa rikssvenska tidning på sociala medier. När tidningens deskchef Fredrika Hillervik skulle berätta hur det kommer sig att de lyckats, gav hon samtidigt goda råd

Våga experimentera.

Håll koll på målgrupperna.

Ge publiken på respektive plattform det den vill ha.

Passiva med låg kompetens?

Pr- och kommunikationsbolaget Cision har i år undersökt hur aktiva medieproffs (journalister, bloggare, redaktörer etc) är på sociala medier. Också Finland ingår med 254 svarande. Några plock:

• Vartannat finländskt medieproffs använder sociala medier i sitt arbete upp till två timmar per dag.

• Var fjärde använder inte sociala medier dagligen eller överhuvudtaget.

• De finländska journalisterna bedömer sin egen kompetens på sociala medier som usel eller medelmåttig – sämst i undersökningen.

• Finland och Sverige sticker ut i jämförelse med de andra länderna också på andra sätt: Vi skriver få egna kommentarer, gör sällan re-posts. Vi följer mest bara passivt med andras snack, och modererar högst diskussionen på egna inlägg.

ÖT:s biträdande chefredaktör Henrik Othman, själv aktiv på till exempel Facebook, medger att det finns utrymme för förbättringar.

”Vi har av hävd varit försiktiga med att gå i debatt med våra läsare. Vi borde kanske tänka om.”

Magnus Londen



1 2019
Arkisto

Kasvukipuja

Voimisteluvalmentamista käsitelleestä Urheilulehden jutusta syntyi jälkipyykki, jonka takia Urheilutoimittajain liitosta erosi jäseniä. Se kertoo urheilujournalismin muutoksesta, joka on ollut tuloillaan pitkään.

Vihaviestien vyörytyksessä

Oikeustoimittaja Päivi Happonen ihmetteli Ylen blogissa Oulun poliisin tiedotuslinjaa. Poliisi kritisoi Happosta Twitterissä ja se aiheutti vihaviestien tulvan.

IS:ssa uutisia tekevät kaikki osastot. ”Sanoisin, että osastojen välillä on enemmän yhteistyötä kuin kilpailua. Yleensä IS:n saamasta uutisesta iloitaan osastorajojen yli”, sanoo Ilta-Sanomien uutispäällikkö Elina Koivisto (toinen oikealta). Kuvassa myös politiikan erikoistoimittaja Timo Haapala, Uutis- ja yhteiskuntatoimituksen esimies Miia Honkanen, rikostoimittaja Niko Ranta, urheilun esimies Vesa Rantanen ja toimittaja Miikka Hujanen.

STT:n siteerausmäärät romahtivat

STT:n eniten siteeraamien viestimien kärkikymmenikkö pysyi lähes ennallaan, mutta siteerausten määrä laski yli kolmanneksen. Kärjessä jatkavat Yle ja HS. Ilta-Sanomat kipusi neljänneksi, ja Maaseudun Tulevaisuus nousi ensi kertaa kymmenen joukkoon.

Uudelleenjärjestelyjen jälkeen pääkirjoituksia kirjoittavat Aamulehdessä toimituksen johtoryhmä, uutispäälliköt ja osa toimittajista, sanoo päätoimittaja Jussi Tuulensuu. ”Linjan noudattamisesta vastaa päätoimittaja, joka myös muodostaa tarvittaessa lehden kannan merkittävimpiin aiheisiin.” Kuvassa Yleisradio haastattelee Tuulensuuta Aamulehden yt-neuvottelujen seurauksista 29. marraskuuta.

Kuka päättää lehden linjan?

Aamulehti lakkautti pääkirjoituksista huolehtineen artikkelitoimituksensa ja vähensi pääkirjoitusten määrää. Satakunnan Kansa luopui erityisistä pääkirjoittajista jo vuonna 2015. Mitä tekevät muut maakuntalehdet?

Uutiset vaikuttavat vaaleihin

Vaikka vaalitentteihin valittaisiin kuinka hienoja ja tärkeitä teemoja, ne eivät välttämättä jätä äänestäjien tietoisuuteen edes haaleaa muistijälkeä. Uutiset jättävät, kirjoittaa Elina Grundström.

För tio år sedan var Jannike Store planeringschef på Radio Vega. I dag är hon teatertekniker på Unga Teatern och elektriker med det egna bolaget ”Käringen med strömmen”. På teatern gör hon allt från scenografier till kluriga tekniska lösningar. Hon har bland annat konstruerat radiostyrda höns (Pettson och Findus) och självlysande äpplen (Mio min Mio).

”De mest givande kaffepauserna finns på raksan”

De bytte bransch, men har haft stor nytta av sin journalistiska bakgrund. Möt Jannike Store, Eva Hagman och Sanne Wikström som alla valde ”Plan B”.

Jussi Turunen valmistui Itä-Suomen yliopiston Joensuun kampukselta teologian maisteriksi neljä vuotta sitten, mutta palasi tekemään ylioppilaslehti Uljasta. Vaikka lehden äkillinen lakkauttaminen oli erikoinen kokemus, Turusen paloa journalistin työhön se ei sammuttanut.

Ei niin uljas loppu

Ylioppilaslehti Uljas lakkautettiin vain 34 päivää uuden päätoimittajan palkkaamisen jälkeen. Turun ja Tampereen ylioppilaslehdissä tilanne elää, mutta Oulun lehti sai rehtorista ystävän.

Valtaa vain muiden myöntyessä

Kun tietokirjailija väittää omiaan, kustannustoimittaja korjaa keskustellen. Antti Heikkilän kohukirjan kaltaisen teoksen kustannuspäätöstä hänen on kuitenkin vaikea muuttaa muuksi.

Tuija Siltamäki saatteli Aviisin määrittelemättömän mittaiselle ilmestymistauolle. Hänet kuvattiin tammikuussa Tampereen ylioppilaskunnan toimistossa, josta melkein koko henkilökunta on muuttanut korkeakoulujen yhdistyessä syntyneen uuden ylioppilaskunnan tiloihin Hervantaan.

Kuin viimeistä Aviisia

Tuija Siltamäki päätoimitti mahdollisesti maailmanhistorian viimeisen Aviisin. ”Ylioppilaslehtien tulevaisuudessa huolettaa halu sitoutua yhteisiin asioihin, jotka eivät ole joka hetki mieluisia.”

Airin Bahmani kirjoitti Syyrian sota -kirjaa Kansalliskirjaston rauhassa.

Kenttätöissä Irakissa

Toimittaja Airin Bahmani haastattelee Lähi-idässä Syyrian sodan uhreja, poliitikkoja ja feministejä.

Av-kääntäjä Jukka Sorsa pelkää, että av-kääntämisestä on tulossa matalapalkka-ala, jolle ei kannata kouluttautua. Hänen työnsä Pre-Textin työsuhteisena freelancerina ovat vähentyneet viime vuosina.

Kolmen kastin kääntäjät

Av-kääntäjä Jukka Sorsa haluaa tes-neuvotteluissa kohentaa erityisesti ei-työsuhteisten freelancereiden asemaa. He ovat kääntäjistä heikoimmassa asemassa.

Kuvat kätevästi Etuovesta tai Oikotieltä

Moni toimitus poimii ilmaiskuvia juttuihinsa asunnonvälityssivustoilta. Käyttöehdot antavat konserneille oikeuden kuvien julkaisuun ilman eri korvausta.

Cheerleadingissä ei ole pakollisia liikkeitä, vaan jokainen esitys on erilainen. Tämä tekee arvostelusta haastavaa. Cheerleading-tuomari Anne Achtén kanssa harjoittelemassa oli helsinkiläisen Funky Team Gorillaz -joukkueen jäseniä.

Tyylipisteiden jakaja

Radiotuottaja Anne Achté arvioi olevansa Euroopan ahkerin cheerleading-tuomari.

Palvelujournalismia aikuistuville

Säde Mäkipää, 26, on aloittanut Improbatur-lehden päätoimittajana.

Ormen äter sin svans

Varför väcker Liike Nyt intresse? För att nyhetsmedierna bevakar den. Vi är en orm som äter sin egen svans, skriver Dan Lolax.

Ihan vain eduskuntavaalit

Kun me toimittajat nimeämme vaalit, kyse on tarinan käännekohdan etsimisestä. Mutta tiedättekö mitä? Vallankumousta ei ole tulossa, Janne Zareff kirjoittaa.

Gallupin aika

Kapeneeko puolueen etumatka toiseen tai hiipuuko puolueen kannatus vielä silläkin hetkellä, kun lukija lukee gallup-uutista, kysyy Vesa Heikkinen.

Tyhmänä uskaltaa

Kun Teollisuusneuvos ehdotti löylyjen jälkeen, että myös Aamulehti kutsuisi koripallojoukkuetta Nansoksi, Matti Mörttinen ei epäillyt vastata suorasukaisesti.

Tärkeä, mutta aina epävarma näyttö

Kari Raivion Näytön paikka -kirja korostaa tutkitun tiedon tärkeyttä, mutta muistuttaa sen iäti epävarmasta luonteesta – siitä, miten huonosti se sopii journalismin joko-tai-maailmaan, kirjoittaa Marja Honkonen.

Linda Pelkonen voitti hovissa

Helsingin hovioikeus on tuominnut toimittaja Linda Pelkoselle lukuisia kertoja soitelleen miehen laittomasta uhkauksesta sakkoihin.

Psykologiliitto antoi potkut päätoimittajalleen

Hannele Peltosen potkujen taustalla ovat päätoimittajan ja lehteä kustantavan Psykologiliiton johdon väliset jännitteet, joista Journalisti kertoi viime syksynä.

Ommöblering i HSS-toppen

HSS Media byter vd. Under rekryteringsprocessen sköts jobbet av Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg.

Gardberg: Viktigt ha stöd då det stormar

Yle Spotlights Annvi Gardberg har tilldelats Topeliuspriset. Journalisten bad Gardberg om tre tips på hur en journalist klarar sig då det stormar som hårdast.

Yhdistykset

Journalistiliiton jäsenyhdistykset tiedottavat.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta