Håll koll. Facebook. Twitter. Instagram. Google+. Snapchat. Youtube. Tumblr. Periscope. WhatsApp. Pinterest. Och många fler.

Suveränt innehåll – få följare?

JOURNALISTI
3.11.2016

Magnus Londen, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Tror du att publiken automatiskt följer med nyheter och journalister på sociala medier? Att det är vi som initierar och leder debatten? Glöm det.

Bäst att bejaka fakta. Publiken följer sällan själva en nyhetsredaktion eller enskilda journalister på sociala medier. De får snarare vetskapen om att något hänt från en vän/kontakt på sociala medier.

Alltså i stil med forna tiders ”Har du hört att... ” i butiken, på torget, på arbetsplatsen, på krogen.

I ett synnerligen intressant kapitel i publikationen Ekvilibrium, utgiven av Göteborgs universitet i år, visar doktoranden Ulrika Hedman nämligen att endast var sjätte som använder sociala medier i Sverige följer nyhetsredaktioner eller enskilda journalister på Facebook.

Ja, ja, tänker du kanske. De lurar på Twitter istället! Eller på Instagram!

Nej, fyra procent följer journalistiskt innehåll på Twitter och sedan följer i sjunkande och försvinnande små andelar Instagram, Snapchat och bloggar.

Det här betyder att en överlägsen majoritet av våra potentiella läsare, lyssnare och tittare inte själva aktivt följer journalistiskt innehåll. Och eftersom en fjärdedel i Sverige uppger att de inte alls följer sociala medier, är siffran i verkligheten ännu lägre (om vi bortser från dem som följer papper).

Slutsats: vi har svårt att nå användarna direkt via sociala medier.

 

Största delen förlitar sig istället på en väns aktivitet, eller på att de sociala mediernas algoritmer har vett att hojta till då något som intresserar just dem inträffar.

För när något större/udda faktiskt händer fungerar ju logiken med sociala medier briljant: På nolltid sprids nyheterna exponentiellt då den sekundära publiken (de som förlitare sig på sina vänner) sprider det som den primära publiken (de som själva följer nyheter) postar.

Djungeltrumman har alltså aldrig varit starkare.

Eller i praktiken: Facebooktrumman.

Hur tacklar man det till exempel på Svenska Yle?

”Alla har betalat för det vi gör, så alla borde få valuta för pengarna. Men vi lyckas inte på alla fronter, vi når inte ut till alla finlandssvenskar varje dag.”

Cecilia Wikman är redaktionschef för svenska.yle.fi -redaktionen. Hon säger att de jobbar hårt för att så många som möjligt ska uppleva att de hittar relevant innehåll på någon av Yles kanaler.

”Det är därför vi ska vara aktiva på sociala medier. Facebook är en jättestor kanal, också för oss, men vår huvudprodukt och den bästa upplevelsen finns alltid på svenska.yle.fi”.

Facebook är med sina omkring 1,65 miljarder användare minst sagt jättestort. Närmare hälften av amerikanerna får i dag sina nyheter via Facebook (Pew Research Center, 2016) och plockar man in alla sociala medier är siffran uppe i två tredjedelar. Facebook är i dag USA:s och Europas största enskilda nyhetsförmedlare – men bolaget lever ändå i ett slags förnekelse.

På en direktfråga i Rom i augusti konstaterade till exempel Facebooks VD Mark Zuckerberg att ”vi är ett teknologibolag, inte ett mediebolag”.

Jonas Jungar, redaktionschef på Yle Nyheter, är insatt i argumentationen.

”Facebook är så oerhört starkt, det är som ett parallellt internet, och jag är ganska desillusionerad. Jag tror slaget redan är förlorat. Det är på Facebook publiken hänger och nu måste vi göra det bästa av situationen.”

Facebooks makt skapar förstås frustration i mediehusen. I september gick norska Aftenpostens chefredaktör Espen Egil Hansen ut på korståg mot Facebook (”Zuckerberg is de facto the most powerful editor-in-chief on the globe”) efter att bolaget hade censurerat en ikonisk, pullitzerbelönad, krigsbild från Vietnamkriget.

Orsak till censuren? Den nioåriga flickan på bilden som flyr napalmattacken är naken.

Men förra veckan efter att stormen bedarrat meddelade Facebook på newsroom.fb.com – smått otippat – att bolaget nu reviderar sin bildpolicy för nyhetsmaterial.

 

Men kritik hit och gnäll dit. Sist och slutligen är det ändå Facebook som gäller. Till exempel Henrik Othman, som är biträdande chefredaktör för Österbottens Tidning, ser Facebook främst som ett nyttigt arbetsredskap.

”Jag får väsentliga länkar för mitt ledarskrivande, både fakta och idéer. Och genom algoritmerna förs folk samman som har samma intressen som jag, Facebook hittar artiklar som intresserar mig.”

Men Othman ser förstås problemen också. Annonsörerna flyr till Facebook, och hur man än försöker hålla diskussionen och debatten på ÖT:s sidor tenderar den att föras på någon tråd på Facebook man kanske inte ens känner till.

”Det är litet som en rävsax. Men det är omöjligt att vara borta från Facebook. Är man som journalist inte där, finns man inte.”

Precis. Det är nästan omöjligt och kanske dumt att hålla sig borta, men samtidigt innebär närvaron där att närvaron på den egna plattformen undermineras. Och vem vill annonsera om massorna finns någon annanstans?

Svenska Yle är inte beroende av annonsintäkter och redaktionschefen Jungar har igen en pragmatisk inställning.

”Debatten förs i dag i diverse Facebook-trådar, och jag tror inte vi kan förvänta oss att det skulle ske i ett enda forum, till exempel på Svenska Yle. Det tåget har tyvärr redan gått.”

 

Facebook är måhända störst i dag, men de yngre finns som bekant inte ens där. Därför är mycket på gång på olika håll, både i Finland och utrikes.

På SVT är man till exempel medveten om svårigheterna att nå ut med nyheter till en yngre publik. Därför satsar man år 2017 stort på så kallande ”förklarande videoklipp”, riktad mot en nyfiken och yngre publik.

På rikssvenska Arbetarbladet har man insett att debattsidan behöver ett nytänk, och nu ska en speciell digitalredaktör söka upp intressanta debattörer och frågeställningar på sociala medier, och försöka styra debatten till tidningen.

Och borta i Frankrike vill Le Monde nå en yngre nyhetstörstig publik via Snapchats nya nyhetsplattform Discover, där byråer som CNN, ESPN och Vice redan finns. Tanken är att gå ut med hårda nyheter i kort blixtformat.

I Svenskfinland är Yle Radio Extrem redan aktiv på Snapchat, men det är inte frågan om ren nyhetsrapportering. Cecilia Wikman berättar att nyheterna övervägt och utvärderat möjligheterna att förmedla sitt material på Snapchat:

”Men i nuläget har vi inga konkreta planer på ett skilt nyhetskonto.”

Varje kanal kräver ju en egen profil, en särskild strategi. Och där ligger också utmaningen. Den som faktiskt lyckas nå ut på sociala medier är den som också förstår mottagaren – och plattformen.

Dalarnas Tidningar valdes i augusti av medievärlden.se till bästa rikssvenska tidning på sociala medier. När tidningens deskchef Fredrika Hillervik skulle berätta hur det kommer sig att de lyckats, gav hon samtidigt goda råd

Våga experimentera.

Håll koll på målgrupperna.

Ge publiken på respektive plattform det den vill ha.

Passiva med låg kompetens?

Pr- och kommunikationsbolaget Cision har i år undersökt hur aktiva medieproffs (journalister, bloggare, redaktörer etc) är på sociala medier. Också Finland ingår med 254 svarande. Några plock:

• Vartannat finländskt medieproffs använder sociala medier i sitt arbete upp till två timmar per dag.

• Var fjärde använder inte sociala medier dagligen eller överhuvudtaget.

• De finländska journalisterna bedömer sin egen kompetens på sociala medier som usel eller medelmåttig – sämst i undersökningen.

• Finland och Sverige sticker ut i jämförelse med de andra länderna också på andra sätt: Vi skriver få egna kommentarer, gör sällan re-posts. Vi följer mest bara passivt med andras snack, och modererar högst diskussionen på egna inlägg.

ÖT:s biträdande chefredaktör Henrik Othman, själv aktiv på till exempel Facebook, medger att det finns utrymme för förbättringar.

”Vi har av hävd varit försiktiga med att gå i debatt med våra läsare. Vi borde kanske tänka om.”

Magnus Londen



3 2019
Arkisto

Inhimillinen erehdys

Toimittaja Ilkka Pernu luuli päässeensä unelmaduuniin, mutta huomasi pian antaneensa journalistin ammattitaitonsa markkinointiviestinnälle. Entistä useampi toimittaja tekee journalismin ohella konsultointia ja muuta viestintätyötä. Heikentääkö se median uskottavuutta?

”Joka jutussa on oltava ilmastonäkökulma”

Vihreän Langan päätoimittajan Riikka Suomisen mukaan media alisuorittaa ilmastonmuutoksen.

Kansainvälinen kuvajournalismi vaatii lentämistä – siksi siitä on luovuttava, sanoo Touko Hujanen

Ilmastonmuutosnäkökulma lävisti Vuoden kuvajournalistin koko työn ja arjen.

Oikeasti haluaisit olla muotitoimittaja, Pekka Mervola

Keskisuomalaisen päätoimittaja kirjoittaa paljon kolumneja, joista syntyy usein kohuja. Ylestä hän puhuu pomonsa kanssa korkeintaan kerran kuussa.

Toimittajien keskiluokkaisuus vaikuttaa uutisointiin köyhiä koskevista laeista

Toimittajat unohtivat sote-uudistuksesta sosiaalipalveluiden puolen. Sen unohtivat myös lainsäätäjät, mutta eipä heitä siitä juuri tiedotusvälineissäkään muistuteltu. Miksi olisi, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Jukka Koivulan, 32, mielestä Jyväskylän kaltaiset yliopistokaupungit häviävät siinä, etteivät työllistä kouluttamiaan toimittajia niin hyvin kuin voisivat. Itse hän muutti Jyväskylään reilu neljä vuotta sitten Maaseudun Tulevaisuuden aluetoimittajaksi.

Yli tuhat kolmekymppistä katosi

Kolmekymppisissä on käynyt media-alalla kato, kertovat Journalistiliiton ja työnantajien tilastot. Taantuma teki alalle tulosta vaikeaa.

Hanna Ilkko maskeeraa näyttelijä Hannu-Pekka Björkmanin Nyrkki-tv-sarjan kuvauksissa Vantaalla.

"Luulin että puuteroit vaan neniä"

Maskeeraajan täytyy tietää, mitä seuraavassa kohtauksessa tapahtuu.

Stark röst. Samar Yazbek var det stora affischnamnet på årets upplaga av Umeå Littfest, där hon berättade om situationen i Syrien och arbetet med boken Nitton kvinnor – Berättelser om syriskt motstånd.

Samlar in berättelser om motståndet

Samar Yazbek låter nitton kvinnor berätta om de fasor de upplevde under Syriekrisens första år.

Koulutusmyynnistä lisätuloja mediataloille

Mediatalot tekevät lisäbisnestä kouluttamalla yrityksiä ja viranomaisia. ”On eduksi journalismille, mitä paremmin sekä haastattelija että haastateltava osaavat hommansa”, Tekniikan Maailman päätoimittaja Reijo Ruokanen sanoo.

Ylen karjalankielinen freelancer Natalia Giloeva pitää karjalankielisiä uutisia päätyönään. Häntä ilahduttaa, että esimerkiksi uutisia varten luotu počinruočči eli siansaksa on levinnyt muiden karjalankielisten käyttöön. ”Haluaisin että karjalaiset vaikuttaisivat itse kieleensä, ettei sitä tekisi ainoastaan kääntäjä tai lautakunta.”

Kuibo parem karjalakse?

Vähemmistökielen sanasto kasvaa käännösuutisilla ja Facebook-kyselyillä.

Näin syntyy Ylen Tulosilta

Eduskuntavaali-illan tv-lähetyksen valmistelu alkaa melkein vuotta ennen h-hetkeä. Vaali-iltana on töissä satoja yleläisiä.

Zeldan viides, kulisseja käsittelevä numero syntyy paljolti sähköisten viestimien varassa, koska Hanna Valle opiskelee Amsterdamissa. Aiempien numeroiden teemat ovat ruumis, rakkaus, valta ja mieli. ”Zeldan lähtökohta on feministinen, mutta annamme tilaa käsitellä monenlaisia tuntemuksia ja havaintoja. On hienoa laajentaa lukijoiden näkemystä maailmasta ja rakenteista, jotka siihen vaikuttavat.”

Vapaaehtoisten kokeilujen koti

Visuaalinen suunnittelija Hanna Valle halusi rakentaa ympärilleen yhteisön, jonka kanssa käsitellä tärkeitä aiheita. Syntyi verkkolehti Zelda.

Vikesin toiminnanjohtaja Auli Starck vieraili maaliskuussa Myanmarissa Yangon Film Schoolissa. Maan poliittisesta tilanteesta huolimatta opiskelijat ovat pystyneet tekemään myös kriittisiä dokumentteja. Kuvassa on Starckin kanssa koulun henkilökuntaa, opiskelijoita ja valmistuneita, jotka ovat edelleen mukana sen toiminnassa, vasemmalta Nwaye Zar Che Soe, Wai Mar Nyunt, Lindsey Merrison, Aleksandra Minkiewicz, Starck, Soe Arkar Htun, Khin Myanmar.

Kokoaan suurempi "nollaseiska"

Viestintä ja kehitys -säätiö moninkertaistaa journalisteilta kerätyn solidaarisuusrahan. Kuluva vuosi on Vikesin viidestoista.

Vinnande samarbete. Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund vid prisutdelning i januari i år.

Avslöjade Danmarks största bankskandal – belönades med Cavlingpriset

Samarbetet mellan Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund fungerade väl, men det nationsöverskridande granskande arbetet krävde också råd och kunskapsdelning från kollegor runt om i världen.

Terveystiedon toimittaja

Uusi päätoimittaja Anne Lahnajärvi haluaa Mediuutisten tuottavan lääkäreiden puheenaiheet.

Apua ammatillisiin unelmiin

Haaveiletko tietokirjan kirjoittamisesta, valokuvanäyttelystä tai opintomatkasta? Journalisti listaa apurahoja journalisteille, kuvittajille ja kääntäjille.

Journalisti täyttää huhtikuussa 95 vuotta. ”Vuosien saatossa lehti on muuttunut järjestökentän rasahdusten raportoijasta koko median, journalismin ja viestintäalan suuntaa kommentoivaksi ja muokkaavaksi voimaksi”, sanoo päätoimittaja Maria Pettersson.

Journalistin paperiversio uudistui, verkkolehti uudistuu seuraavaksi

Päätoimittaja Maria Pettersson lupaa alan syvällistä arviointia ja reilua mediakritiikkiä.

När intrycket är färgat

Fullständig objektivitet är en platonsk idé men hurdant intryck journalisten gör är hårdvaluta. Lämnar intrycket en partifärg är devalveringen i full gång, skriver Dan Lolax.

Tähtien määrä katosi puolueen nimestä

Vanhoilla puolueilla on teksteissä vakiintuneet käyttönimensä ja lyhenteensä, mutta toimiiko sama ”aakkosmankeli” uusilla, pohtii Ville Eloranta.

Avoimuus parantaisi palkkakeskustelua

Media-alan työn tulokset ovat kaikkien nähtävillä, mutta miksi työstä maksettava korvaus ei ole, kysyy Tytti Oras.

Taloutta tv-uutisissa kommentoineista poliitikoista yli 90 prosenttia miehiä

Muita miesvetoisia aiheita olivat muun muassa ulko- ja turvallisuuspolitiikka, sisäpolitiikka, vaalit ja teollisuus, ilmenee Joonas Lehtosen pro gradusta.

Väinöt sekaisin

Elettiin vuotta 1975. Olin Savon Sanomien kesätoimittajana Helsingissä. Etyk-hulinan lomassa tapahtui muutakin – muun muassa kesätoimittajan nimisekoilu, kirjoittaa Ilkka Vänttinen.

Sopimalla voi pelastaa työpaikan

Journalistiliiton juristi Sanna Nikula ei vieläkään ole varma, mikä sai työnantajan muuttamaan mielensä. Kertaalleen irtisanotulle löytyi kuitenkin uusi työ.

Koura- ja Bonnier-palkinnot jaettiin

KOURA-koulutusrahasto palkitsi tv-, radio- ja verkkosisältöjä kuudessa kategoriassa. Erikoispalkinnot saivat Ylen Sara Rigatellin ja MTV:n Timo Innasen jutut seksuaalisesta ahdistelusta ja häirinnästä.

Kainuulainen urheilumies on poissa

Kuolleita: Toimittaja Seppo Karppinen 9.1.1944 Kajaani – 7.12.2018 Kajaani

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta