Kunden har alltid rätt

JOURNALISTI
3.11.2016

Lina Laurent
lina.laurent@vintermedia.fi
Skribenten är frilansjournalist från Helsingfors och Kuru.

Kan jag samtidigt vara en bra journalist (med läsaren i fokus) och en bra produktleverantör (med läsaren och min kund i fokus), frågar sig Lina Laurent.

Bilagans dokument innehåller färggranna textstycken. De olika färgerna vittnar om var någon annan gjort ändringar i min text – jag räknar till sammanlagt 19 ändringar på de 3 000 tecknen. En person har konsekvent ändrat ordet student till studerande, varför vet jag inte. En annan har lagt till några ord eller meningar i sina samtliga citat och en tredje har strukit den enda kritiska meningen i hela texten.

Texten jag bearbetar är inte en journalistiskt text även om den påminner om en sådan. Artikeln handlar om ett evenemang och ska publiceras i en organisationstidskrift. De intervjuade är anställda av samma organisation och det är också den som i princip betalar mitt arvode.

Efter ett visst resonerande med mig själv godkänner jag alla ändringsförslag utom ett (håller fast vid student). För personerna som ändrat i texten påpekar jag att citaten var mer kärnfulla i den första versionen. Jag tackar också för ett rättat faktafel och skickar snabbt i väg texten. En svag känsla av ångest kryper fram.

Kunden har alltid rätt.

 

Jag frågar mig själv om jag samtidigt kan vara en bra journalist (med läsaren i fokus) och en bra produktleverantör (med läsaren och min kund i fokus).

Varför är jag ens här? Som många andra frilansjournalister jobbar jag både med journalistik och så kallat kommersiellt innehåll av två enkla orsaker: pengar och bredd. De kommersiella jobben ger betydligt bättre arvoden än de traditionella journalistiska jobben. De ger också en större inkomstbas och intressanta erfarenheter.

Största delen av det kommersiella innehållet gör jag för organisationer eller företag. Jag skriver nyheter, lyfter fram aktuella människor och fenomen och skriver reportage och personporträtt. Det är nästan journalistik, men ändå inte.

I arbetet med journalistiska texter är spelreglerna klara. Journalistreglerna visar vägen, både när det gäller beslutanderätt och den intervjuades rätt att granska sina citat.

I de kommersiella texterna är syftet i grund och botten att sälja: en produkt, en idé, ett varumärke eller något mer abstrakt som förtroende och tillit. Beslutanderätten finns hos den med pengarna, inte hos journalisten eller redaktionen.

Frilansjournalister som tvingas grubbla på samma frågor som jag blir allt fler i och med att redaktionerna säger upp sina fast anställda. Företag och organisationer värvar hela tiden journalister till sina kommunikationsavdelningar. I förra Journalisten (12/2016) fick vi läsa om hur det på Soc&kom blir mer kommunikation och mindre journalistik i framtiden.

 

I bästa fall leder utvecklingen till större öppenhet och insyn i företagen. I värsta fall tränger det kommersiella innehållet helt undan den så kallade klassiska journalistiken – tecken på detta finns redan.

När jag skriver kommersiella texter försöker jag jobba efter devisen att texterna lika gärna kunde publiceras i en dagstidning. Det är en idealistisk tanke. De kommersiella texterna blir ensidiga. Kundens syfte genomsyrar slutresultatet och arbetsprocessen ser annorlunda ut. Jag ringer sällan upp konkurrenterna, jag lyfter fram den intervjuades budskap utan kritisk granskning, problem förvandlas till utmaningar eller saknas helt. Förstår läsaren detta? Jag hoppas det.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta