Vill ni se en stjärna?

JOURNALISTI
13.10.2016

Dan Lolax, text
dan.lolax@fabsy.fi
Skribenten är samhällsjournalist på Åbo Underrättelser. Skriver Nyhetsbloggen.

Om det finns journalister som är välkända genom värvet så finns det också krafter som utövar sitt positiva inflytande från strax utanför ljuskäglan, skriver Dan Lolax.

För ett tag sedan gästades tankesmedjan Agendas medieseminarium av Peter Fellman och Heidi Avellan, två finlandssvenska journalister verksamma i Sverige (även om Fellman just nu är USA-korrespondent för Dagens Industri). Bland råden som de gav fanns detta: satsa på journalisterna och gör dem till profiler.

Det rådet kan förstås på olika sätt. Fel sätt vore att tro att ”profil” betyder ”stjärna” och att en journalists kändisskap är målet. Det skulle göra journalisten till vilken mediepersonlighet som helst och själva värvet till en biprodukt.

Typiskt för den här typen av stjärnjournalister – för de finns – är att hen själv blir en skrymmande del av storyn som ska förmedlas. Det här resulterar ofta i en diskussion om journalisten själv – gillar man hen eller inte?

Finland har inte många journalister av det här slaget, om ens några. Det finns så klart journalister som dras med uppfattningen att de själva är skäl nog för folks uppmärksamhet. Sedan finns det delar av allmänheten som kritiserar kåren överlag för att bestå av självgoda divor. Men det är en annan diskussion.

 

Om mediehusen vill förstå Fellman och Avellans råd på rätt sätt ska de notera ordet ”satsa”. 

En journalists renommé ska nämligen följa av arbetet och hen måste förtjäna sitt anseende på nytt hela tiden.

Satsandet består av olika komponenter, här är några. För det första måste satsningen vara förankrad i en vision. Hurdan typ av journalistik vill mediehuset bedriva och vad ska den fokusera på? Vilken typ av kunnande förväntas journalisten med ansvaret för bevakningen ha?

För det andra måste visionen tillåta lyhördhet. Det gäller att se den okonventionella talangen. Även om talangen inte överensstämmer med ”journalisttypen” kan den mycket väl sammanfalla med visionen.

För det tredje måste man tro på rekryteringen. Det innebär bland annat att det som sitter i väggarna i ett mediehus inte får komma i vägen. En journalist ska ges friheten att axla det ansvar hen getts men inte nekas hjälp då hen behöver den.

 

Det här skapar kanske profiler men viktigare är att det skapar tillit till journalistiken. Och mediehuset fortsätter nära den förtroendeingivande journalistiken genom att tro på journalisterna, ge dem utrymme och stödja dem. I den mån journalisten på så sätt blir ett ”namn” gör hen klokt i att använda den plattform som följer med det för att gynna journalistikens räckvidd.

Men här handlar det om förutsättningarna för god journalistik och vi måste se bortom stjärnglansen. Inom astronomin har stjärnorna ofta en instrumentell funktion i jakten på planeter som kan hysa liv. Rörelser hos en stjärna kan tyda på att en extrasolär planet, som är väldigt svår att observera, finns i stjärnans omloppsbana.

Så är det också på många redaktioner. Om det finns journalister som är välkända genom värvet så finns det också krafter som utövar sitt positiva inflytande från strax utanför ljuskäglan.

Dessa krafter drar i och knuffar på journalisterna, till journalistikens fördel. De uppmuntrar och kritiserar konstruktivt, rättar stavfel och hjälper journalisten att vara fokuserad.

Sådana krafter behövs då mediehusen satsar på journalistiken.



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta