Vill ni se en stjärna?

JOURNALISTI
13.10.2016

Dan Lolax, text
dan.lolax@fabsy.fi
Skribenten är samhällsjournalist på Åbo Underrättelser. Skriver Nyhetsbloggen.

Om det finns journalister som är välkända genom värvet så finns det också krafter som utövar sitt positiva inflytande från strax utanför ljuskäglan, skriver Dan Lolax.

För ett tag sedan gästades tankesmedjan Agendas medieseminarium av Peter Fellman och Heidi Avellan, två finlandssvenska journalister verksamma i Sverige (även om Fellman just nu är USA-korrespondent för Dagens Industri). Bland råden som de gav fanns detta: satsa på journalisterna och gör dem till profiler.

Det rådet kan förstås på olika sätt. Fel sätt vore att tro att ”profil” betyder ”stjärna” och att en journalists kändisskap är målet. Det skulle göra journalisten till vilken mediepersonlighet som helst och själva värvet till en biprodukt.

Typiskt för den här typen av stjärnjournalister – för de finns – är att hen själv blir en skrymmande del av storyn som ska förmedlas. Det här resulterar ofta i en diskussion om journalisten själv – gillar man hen eller inte?

Finland har inte många journalister av det här slaget, om ens några. Det finns så klart journalister som dras med uppfattningen att de själva är skäl nog för folks uppmärksamhet. Sedan finns det delar av allmänheten som kritiserar kåren överlag för att bestå av självgoda divor. Men det är en annan diskussion.

 

Om mediehusen vill förstå Fellman och Avellans råd på rätt sätt ska de notera ordet ”satsa”. 

En journalists renommé ska nämligen följa av arbetet och hen måste förtjäna sitt anseende på nytt hela tiden.

Satsandet består av olika komponenter, här är några. För det första måste satsningen vara förankrad i en vision. Hurdan typ av journalistik vill mediehuset bedriva och vad ska den fokusera på? Vilken typ av kunnande förväntas journalisten med ansvaret för bevakningen ha?

För det andra måste visionen tillåta lyhördhet. Det gäller att se den okonventionella talangen. Även om talangen inte överensstämmer med ”journalisttypen” kan den mycket väl sammanfalla med visionen.

För det tredje måste man tro på rekryteringen. Det innebär bland annat att det som sitter i väggarna i ett mediehus inte får komma i vägen. En journalist ska ges friheten att axla det ansvar hen getts men inte nekas hjälp då hen behöver den.

 

Det här skapar kanske profiler men viktigare är att det skapar tillit till journalistiken. Och mediehuset fortsätter nära den förtroendeingivande journalistiken genom att tro på journalisterna, ge dem utrymme och stödja dem. I den mån journalisten på så sätt blir ett ”namn” gör hen klokt i att använda den plattform som följer med det för att gynna journalistikens räckvidd.

Men här handlar det om förutsättningarna för god journalistik och vi måste se bortom stjärnglansen. Inom astronomin har stjärnorna ofta en instrumentell funktion i jakten på planeter som kan hysa liv. Rörelser hos en stjärna kan tyda på att en extrasolär planet, som är väldigt svår att observera, finns i stjärnans omloppsbana.

Så är det också på många redaktioner. Om det finns journalister som är välkända genom värvet så finns det också krafter som utövar sitt positiva inflytande från strax utanför ljuskäglan.

Dessa krafter drar i och knuffar på journalisterna, till journalistikens fördel. De uppmuntrar och kritiserar konstruktivt, rättar stavfel och hjälper journalisten att vara fokuserad.

Sådana krafter behövs då mediehusen satsar på journalistiken.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta