De livsviktiga inhopparna

De kommer när det är panik, när någon blivit sjuk och när det hänt något stort. Men de finns också där alldeles vanliga dagar när de fast anställda inte räcker till.

Värdefulla inhoppare. Redaktörerna Björn Udd, Eva Brunell och Liselott Lindström på Svenska Yles nyheter säger att de utvecklats enormt under sin tid på Yle.

Inhoppare på olika redaktioner

Svenska Yles nyhetsredaktion: Vikarier med visstidskontrakt får oftast en månadslön på 3 047 euro. Grundlönen för en timanställd är baserad på samma månadslön och ger en timlön på 20 euro/timme.

HSS Media har kring 10 personer i sin inhopparpool, de flesta är studerande. Vikarier med visstidskontrakt får ofta en månadslön enligt löneklass IIa eller IIb det vill säga 2 613 eller 2 792 euro/månad. Timlönen blir då 16,6 euro/timme eller 17,8 euro/timme. Studerande utan arbetserfarenhet får lön enligt minimilönen för praktikanter 1 734 euro eller 1 857 euro/månad.

KSF Medias HBL har ett tiotal personer i sin inhopparpool. Många av dem har också andra tillfälliga arbetsgivare. Lönen varierar men tumregeln är att timlönen är baserad på löneklass IIa vilket ger 16,6 euro/timme.

JOURNALISTI
22.9.2016

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Där, i ett litet inspelningsrum sitter en. En annan kommer emot i korridoren och en tredje sitter vid nyhetsdesken och knackar på sitt tangentbord. Utåt sett är det förstås inget som skiljer inhopparna från den övriga personalen – eventuellt den unga åldern – skillnaderna finns i arbetsavtalen och i frågan som dyker upp i huvudet när arbetsgivaren ringer: hur många gånger kan jag tacka nej till en arbetstur innan de glömmer bort mig?

Det öppna kontorslandskapet på Svenska Yles nyhetsredaktion sjuder av liv. Eva Brunell, Björn Udd och Liselott Lindström hinner ändå slå sig ner en stund för att prata om sina arbetsvillkor och sin syn på arbetslivet. Egentligen skulle också Mikael Stenlund vara här men han är sjuk och har berättat om sina erfarenheter i telefon.

Stenlund, Brunell och Udd är timanställda. Lindström är utrikesredaktör och visstidsanställd. Hon började på Yle för nio år sedan som inhoppare och sommarvikarie, efter det har det blivit flera korta kontrakt. Just nu är Lindström inne på sitt tredje visstidskontrakt för detta år. Att hon över huvudtaget har ett kontrakt just i dag var osäkert för bara en vecka sedan. Det händer ofta att en visstidsanställd erbjuds ett nytt kontrakt bara dagar innan det föregående kontraktet tar slut.

”Det påverkar arbetet. Man är i limbo hela tiden och det förväntas att man ska gå och vänta på nästa kontrakt. Det är svårt att ta det lugnt och planera långsiktiga projekt som längre reportageresor.”

Lindström konstaterar att de korta kontrakten och inhoppen på Yle ofta har passat henne eftersom hon varit fri att arbeta när hon själv vill. Ibland har hon jobbat mer intensivt, ibland har hon hållit paus, till exempel när hon studerade till magister utomlands och ibland har hon jobbat som frilans för Yle.

”Jag tror att det är framtiden, att ha en egen nisch. Jag har gjort Afrika till mitt specialområde. Det som är bra i branschen är att du aldrig är utan jobb även om du är utan kontrakt. Du kan alltid sysselsätta dig själv på något sätt.”

På Svenska Yles nyhetsredaktion görs omkring en av sju arbetsturer av inhoppare. De flesta av dem har två eller tre arbetsturer per vecka och jobbar vid sidan av studierna. Inhopparpoolen består av 18 personer, därtill finns några visstidsanställda som vikarierar fast anställda eller vars kontrakt skrapas ihop av timmar som blir över när fast anställda jobbar deltid.

Brunell, Udd, Lindström och Stenlund säger att det är lätt att lägga fram önskemål om arbetstiderna. Samtidigt är det svårt att tacka nej.

”Tänk om jag glöms bort. Tänk om jag förlorar min profil. Det är tankar som tidigare kunde dyka upp om jag tackat nej flera gånger”, säger Stenlund.

Björn Udd funderar som bäst på om han ska tacka ja till att jobba under veckoslutet.

”Jag har jobbat ganska mycket på senaste tiden så jag skulle inte behöva. Men eftersom jag inte vet om det blir mycket jobb i framtiden vore det bra att ta jobbet. Pengarna är bra att ha”, säger Udd.

På samma sätt resonerar många inhoppare. Eftersom arbetsmängden i framtiden är oviss gäller det att jobba alltid då tillfälle erbjuds.

”En gång jobbade jag 21 dagar i ett sträck. Jag hade inget kontrakt och då finns det ju inga restriktioner. Men det var kanske inte så smart, jag jobbade parallellt på två olika redaktioner och jag blev nog lite trött”, säger Lindström.

Både Brunell, Udd, Stenlund och Lindström säger att de utvecklats mycket på Yle.

”Jag har gjort teve, jag har gjort radio, jag har gjort allt möjligt och lärt mig en massa”, säger Udd.

”Förutom det tekniska har jag lärt mig att läsa nyhetssändningar och att uppträda live inför kameran. Det är bra att kunna om man vill vara utrikeskorrespondent”, säger Lindström.

Hon har funderat en del på den interna utbildningen, särskilt under det senaste året då redaktionen nåtts av flera dödsbud.

”Kolleger har då sagt ‘det var hon som lärde mig allting’ eller ’det var han som lärde mig det jag behövde’. De äldre kollegerna hade varit deras mentorer när de var unga och nya i branschen. En sådan kultur finns inte längre i dag”, säger Lindström.

Saknar ni det?

”Ja, speciellt som utrikesredaktör. Om du ska på en resa skulle det vara skönt att sitta ner med någon och gå igenom allt det praktiska. Hur hittar du fixare? Kanske dela kontakter ...”, säger Lindström

”Ju mer kontrollerat lärande är desto bättre blir produkten. Det är också i Yles intresse att de som jobbar kan sin sak. Visst får man hjälp också i dag, men av flera olika människor. Det är mycket learning by doing”, säger Udd.

 

De av mina vänner som inte är journalister och som har lika hög utbildning som jag har fast anställning. Det är inget jag tror att jag kan få inom den närmaste framtiden.

Liselott Lindström, utrikesredaktör, visstidsanställd

 

Visstidsanställningar och inhopparjobb är i dag så gott som de enda alternativen för den som vill få in en fot på Svenska Yle. Under 2016 har en person fått fast anställning på Svenska Yle, i fjol fick fem personer det. Det sammanlagda antalet årsverken är 421.

När arbetsgivaren inte kan erbjuda långa kontrakt eller förmåner så som arbetsplatshälsovård måste man hitta på andra knep att stärka banden mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Anna von Weissenberg är tf. utvecklingschef på Svenska Yles nyhetsredaktion och den som ansvarar för bland annat inhopparpoolen. Hon försöker knyta timanställda till bolaget genom att erbjuda utbildning.

”Vi erbjuder kompetensutveckling. Vill du till exempel lära dig klippa webbvideo så ska du ta chansen eftersom det är en bra kompetens att ha på arbetsmarknaden.”

von Weissenberg ger också karriärrådgivning åt den som vill diskutera sin framtid.

”Det är helt informellt och kanske alla inte känner till att jag gör det men jag diskuterar gärna till exempel åt vilket håll man utvecklas, hur man kan stärka en viss kompetens eller hur man kan bli mer mångsidig.”

I förra Journalisten (10/2016) berättade en inhoppare som jobbar för Yle via ett bemanningsföretag om sitt arbete. von Weissenberg ser inget behov av att plocka in inhoppare via bemanningsföretag på den svenska nyhetsredaktionen.

”Jag tycker det är bättre att vi själva håller kontakten med de här medarbetarna.”

När hon ska beskriva inhopparna och de visstidsanställda är det idel lovord.

”De har jättehög kompetens och är jätteduktiga. De är jätteviktiga för vår redaktion, utan dem skulle vi tvingas tänka om.”

Inhoppare på olika redaktioner

Svenska Yles nyhetsredaktion: Vikarier med visstidskontrakt får oftast en månadslön på 3 047 euro. Grundlönen för en timanställd är baserad på samma månadslön och ger en timlön på 20 euro/timme.

HSS Media har kring 10 personer i sin inhopparpool, de flesta är studerande. Vikarier med visstidskontrakt får ofta en månadslön enligt löneklass IIa eller IIb det vill säga 2 613 eller 2 792 euro/månad. Timlönen blir då 16,6 euro/timme eller 17,8 euro/timme. Studerande utan arbetserfarenhet får lön enligt minimilönen för praktikanter 1 734 euro eller 1 857 euro/månad.

KSF Medias HBL har ett tiotal personer i sin inhopparpool. Många av dem har också andra tillfälliga arbetsgivare. Lönen varierar men tumregeln är att timlönen är baserad på löneklass IIa vilket ger 16,6 euro/timme.



15 2018
Arkisto

Sanan saattajat

Kristillinen media on huono bisnes, jota tehdään kutsumuksen voimalla. Aivan erityisen hankala sitä on tehdä niin, että se kelpaisi kaikille, sanoo alan konkari Kirsi Rostamo.

Elämäntapajohtaja

Journalistiliiton puheenjohtajaksi uudelleen valittu Hanne Aho uskoo liiton jäsenmäärän kääntyvän nousuun.

Aishi Zidania kiitettiin palkintoperusteissa myös siitä, etteivät painostus, uutistyön vääristely-yritykset ja nettiviha ole lannistaneet häntä. Jarno Liskin todettiin tekevän monin paikoin riskialtista tutkivaa journalismia sinnikkäästi ja peräänantamattomasti ilman työsuhteen turvaa.

Sananvapauden käyttäjät

Kun ympäristö painostaa, Aishi Zidan ja Jarno Liski nojaavat journalistin perustehtävään. Työ palkittiin Sananvapauden miekalla.

KSF Medias fjolårsresultat, ett minus på 4,2 miljoner euro, var bättre än på många år. Nya vd:n Anna Hellersedt litar på att det nu är en bra tidpunkt för bolaget att införa en ny betallösning för digital journalistik.

Efter stormen

KSF Medias nya vd Anna Hellerstedt betonar öppen kommunikation inom bolaget och vill förankra stora linjer hos personalen. Främsta löfte hittills: mer fokus på journalistiken – hur det ska förverkligas har vi inte ännu sett.

Tv-ohjaaja ja toimittaja Marja Jaakola on halunnut olla työvuosien jälkeen kuin kuka tahansa. Hän ei ole työskennellyt eläkkeellä. Kuva: Liisa Huima

Ei ole valtaa loistoa

Eläkkeellä identiteetti on rakennettava uudelleen. Toimittajalle se voi olla vaikeaa.

Liikaa keskustelua

Medioiden verkkokeskusteluissa vihan lietsomisen ja asiallisen kommentoinnin välissä on leveä vyöhyke, jolla delete-nappia painetaan liian harvoin, kirjoittaa Asko Lehtonen.

Älä soita sille enää koskaan!

Mediayhtiö harkitsi kieltävänsä tuurajia käyttämästä lähdesuojan alaisia tietoja muissa töissä. Ajatus lähteiden ”omistamisesta” on omituinen, kokenut oikeustoimittaja sanoo.

Jouluihminen. A-lehtien tuottaja Elisa Miinin aloittaa jouluvalmistelut jo elokuussa ja lopettaa joulunvieton tapaninpäivänä. ”Ajatukseni kääntyvät välipäivinä jo pois joulusta ja kohti uutta vuotta, kun olen jo joulua pitkään siinä vaiheessa viettänyt.”

Glögiä jo elokuussa

A-lehtien tuottaja Elisa Miininin kotona on kaksi joulukuusta. Toiseen niistä saa koskea vain hän.

Pekka Vahvasen Kone kaikkivaltias -kirja on saanut kehuja siitä, että ’joku on tätä järjettömyyttä vastaan’. Toisaalta se on kirvoittanut kritiikkiä etenkin teknologiapiireistä. ”Uskon, että kun tunnepitoista kritiikkiä saa, on osunut johonkin oikeaan kohtaan.”

Kadonneen onnen jäljillä

Tutkimusten valossa teknologis-taloudellinen kehitys ei ole enää vuosikymmeniin tehnyt meistä onnellisempia, sanoo digitalisaation ongelmista kirjan kirjoittanut Pekka Vahvanen.

Milloin freelancer on jäävi?

Mikä on eettinen aikaväli jutulle tiettyyn lehteen ja jutulle saman lehden kustantajasta? Vaikuttaako juttutyyppi asiaan? Vastausten pohtimiseen tarvitaan lisää konkreettisia eväitä, kirjoittaa Anna-Sofia Nieminen.

Edellistä työtä jatkamaan

Tiina Ojutkangas aloittaa tammikuussa Kokkolassa ilmestyvän Keskipohjanmaan päätoimittajana.

Dags att tända lyset

På redaktionerna i Finland finns en hel del att lära av Demokratijouren, om hur man bygger upp konkreta rutiner som förebygger hot och hat, skriver Johan Svenlin.

Perehdy tietoturvaan tänään

Vaikka et työskentelisi erityistä tietoturvaa vaativien lähteiden ja aiheiden parissa, ala perehtyä niiden suojaamiseen nyt. Toimittajan salausopas kertoo, miksi se kannattaa.

75 prosenttia

Mistä tietää, että vaalit ovat lähestymässä? Yksi varma merkki on numerohokemien vyöry journalistisiin teksteihin, kirjoittaa Vesa Heikkinen.

Liftaamalla ehtii paremmin

Kirjaan uppoutunut Juha Mäkinen ei huomannut nousta bussiin, mutta onneksi juttukeikalle ehtii toisellakin tavalla.

Otavamedia jatkaa yt-kierrosta ensi vuonna

Otavamedia aloittaa yt-neuvottelut kuvaryhmässään 2. tammikuuta 2019. Yt-neuvotteluja on viime viikkona päättynyt Otavamediassa, Sanoma Media Finlandissa, Aamulehdessä ja A-lehdissä.

Färre fotografer på Hufvudstadsbladet

”Jag är övertygad om att läsarna inte kommer att uppleva någon försämring av bildjournalistiken i HBL framöver”, säger chefredaktör Susanna Landor.

Håkans leder Studentbladet

Som chefredaktör vill Håkans bland annat närma sig studentkårer som tidigare lämnat Svenska studerandes intresseorganisation.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta