Glöm betalmurar och separata appar och andra gammalmodiga lösningar. Lösningen finns redan här, säger entrepenören Ben Fernström.

Så ska tidningarna få volym

Ben Fernström

Född 1972.                                                                                             

Uppvuxen i Senegal, föräldrarna var missionärer, familjen flyttade till Helsingfors när Fernström var 13 år.

Grundare och ägare av reklambyrån Paradigm som har fyra anställda.

Tidigare jobbat som grafiker på Kyrkpressen och reklambyrån Grey.

Motto: ”Alla människor har sin story. Berättelserna i världen tar aldrig slut.”

Sagt om Skriftly

”Nya lösningar behövs och Skriftly är ett försök att svara på detta. Med mera effektiv marknadsföring har sajten alla möjligheter att växa till sig och bli en stark och lönsam aktör. Skriftly innebär visserligen mera arbete för redaktionen, men nu har man vässat verktygen och det går fortare att lägga in både texter och bilder.”
Mikaela Groop, redaktionschef, Tidningen Martha


”Skriftly är ett historiskt och gränsöverskridande poolande av resurser. Vi gick med  eftersom vi experimenterar med nya kanaler för att skapa synlighet hos en bredare läsarkrets. Att utveckla och upprätthålla egna, fungerande digitala publikations-, distributions- och betalkanaler är dessutom arbetsdrygt och kapitalintensivt.
Torsten Fagerholm, chefredaktör,  Affärsmagasinet Forum

JOURNALISTI
1.9.2016

Magnus Londen, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Ska man tro den här mannen är Svenskfinlands tidningskris redan löst.

”Fascismen i Finland var och förblir utbredd”.

”Integration på svenska: så mycket mer än språk”.

”Kål odlas ekologiskt i Savolax”.

Jag har knappt hamrat in bokstäverna s-k-r-i-t-f-l-y-.-f-i på mitt tangentbord innan ovanstående rubriker dyker upp på skärmen. Det är rubriker och texter från Ny Tid till Trädgårds nytt, från Finsk tidskrift till Martha – och nitton andra finlandssvenska tidskrifter – och allt detta finns på Skriftly.

... ”Skriftly”, seriously? Vad är det?

För att uttrycka det enkelt: Skriftly är de finlandssvenska tidskrifternas Spotify.

Mycket har sagts om framgångssagan Spotify och dess rikssvenska grundare. Så när jag slår mig ner med Ben Fernström på en sobert men stiligt inredd reklambyrå i centrala Helsingfors – stora fönster på gatunivå – kunde man kanske tänka sig de stora gesternas man. Det där snacket om världserövring.

Men där sitter finlandssvenske Fernström, 44 år gammal, och presenterar lugnt och sakligt, ja, reflekterande, det som han ser som framtiden, den enda möjliga, för journalistiken.

”Det är för sent för enskilda tidningshus att göra egna tekniska lösningar och appar. Det tåget har redan gått. Människan blir allt slöare, förut orkade vi gå efter vatten till brunnen, men den tiden är förbi.”

Han beskriver medieverkligheten han ser omkring sig: Tidningshus som drar i nödbromsarna,  någon som försöker skapa en  betalmur tio år för sent, en annan som lanserar en nyhetsapp – men det är lönlöst. Loppet är kört, säger han.

Och lösningen?

”Allt ska finnas på ett ställe.”

Tänk alltså Spotify och Netflix  – för finlandssvensk journalistik.

Alternativet är, tillägger han, att vi ger upp och accepterar att Facebook vann och vi nöjer oss med att klicka på de länkar våra vänner  delar.

Men den vägen vill inte Fernström gå. Så det är där hans skapelse Skriftly kommer in. För 4,99 euro i månaden får användaren tillgång till alla artiklar i 23 finlandssvenska tidskrifter. Allt är sökbart och katalogiserat och taggat, men i framtiden ska det enligt Fernströms vision också vara möjligt att följa en begränsad geografisk plats, ett fenomen eller en specifik skribent, att skapa ett flöde kring det som intresserar.

 

Hur fördelas  intäkterna?

70 procent till  tidningarna,

30 procent till Skriftly.

Att Svenskfinland är begåvat med en häpnadsväckande flora av tidskrifter är ingen nyhet men för den som bläddrar bland Skriftlys utbud är det ändå slående vilken diversitet som erbjuds. Jag letar på ord som #anarkism och får en artikel om George Orwell. Jag letar på #självkörande bilar och får en artikel om artificiell intelligens i Asien. Och så vidare.

Men hur kom vi hit?

Allt började då Fernströms byrå producerade Konstsamfundets tidning Konstsam. Han noterade i det sammanhanget inifrån att KSF Media försökte på den ena och den  andra digitala lösningen, utan att någonting riktigt fungerade. Så han började grubbla på hur de finlandssvenska tidningarnas situation kunde lösas och fick en idé. Han tog kontakt, bokade möten, tiden gick, men det var svårt att få mediecheferna runtom Svenskfinland med. Alla hade ju sin egen vision.

”Så en dag hösten 2014 ringde  jag till KSF Medias VD Barbro Teir och sa att jag istället bygger det här själv”. 

Sagt och gjort. Han fick sammanlagt 46 000 euro av Svenska kulturfonden och Konstsamfundet för att skapa systemet.

”Villkoret för stödet var att jag måste förbinda mig vid att vi inte dyker upp år efter år för att hålla verksamheten i gång. Projektet ska bära sig självt.”

I samma veva träffade han tidskriftsentuasiasten Thomas Rosenberg, de arrangerade att möte för redaktörer från tio tidskrifter och ställde frågan: vad behöver ni?

”Svaret löd: finansiering, spridning, digitalisering”

Och ur det föddes Skriftly. Snabbt växte tio tidskrifter till dagens 23 och antalet skribenter till omkring fyrahundra. Och enligt Fernström är det helt realistiskt att få med ytterligare fyrtio tidskrifter. Någon kanske tänker att finlandssvenska tidskrifter är något smått, men Fernström talar entusiastiskt ur ett helt annat perspektiv:

”De finlandssvenska tidskrifterna är egentligen fem gånger större än den finlandssvenska dagspressen. Det finns cirka hundra tidskrifter som har sammanlagt fyrahundratusen prenumeranter plus hundratusen för Kyrkpressen.”

Tjänsten lanserades vid Helsingfors bokmässa i fjol och kom online i februari i år. Och hur många betalande prenumeranter finns det i dag, ett halvt år senare?

”En handfull”, säger Fernström utan att blinka.

Hjulen snurrar långsamt, säger han, att få läsare att byta vanor är svårare än man skulle tro, men om incitamentet finns ändrar man sitt beteende. Skriftly ska bli tillräckligt bra, erbjuda mera, och då kommer läsarna och därmed betalarna och därmed volymen, förklarar Fernström.

Hans målsättning är därför att få med de finlandssvenska dagstidningarna och kanske också finska tidskrifter i systemet, så att ”allt” verkligen skulle finnas inom samma tjänst. Och så ska man satsa på skribenterna, så att de upplever att de syns och får nya frilansuppdrag via tjänsten.

Själv jobbar Fernström omkring åttio procent av sin tid med Skriftly. Någon business är det definitivt inte frågan om, inte än i alla fall, men Fernström verkar inte bekymrad:

”Jag är inte överhuvudtaget intresserad av att maxa fyrken, jag är lika ointresserad av det som av att hindra invandrare att komma in i Finland. Men jag tror jag vet hur vi löser Svenskfinlands tidningsdilemma.”

Så nu sitter vi här ett stenkast från Tennispalatsets monsterbiografer och begrundar att folk okritiskt betalar 14,95 euro för en biobiljett men samtidigt kan få gåshud av att betala 4,99 euro för att läsa 23 tidskrifter i en månad.

”Så är det. Journalistik är i dag bara en liten fåra i den enorma upplevelsefloden som alla kan njuta av. Så för att journalistiken ska överleva måste vi acceptera att  tiderna har förändrats, folk är inte längre villiga att betala 400 euro  i förväg för att någon ska göra journalistik för dem.”

Ben Fernström

Född 1972.                                                                                             

Uppvuxen i Senegal, föräldrarna var missionärer, familjen flyttade till Helsingfors när Fernström var 13 år.

Grundare och ägare av reklambyrån Paradigm som har fyra anställda.

Tidigare jobbat som grafiker på Kyrkpressen och reklambyrån Grey.

Motto: ”Alla människor har sin story. Berättelserna i världen tar aldrig slut.”

Sagt om Skriftly

”Nya lösningar behövs och Skriftly är ett försök att svara på detta. Med mera effektiv marknadsföring har sajten alla möjligheter att växa till sig och bli en stark och lönsam aktör. Skriftly innebär visserligen mera arbete för redaktionen, men nu har man vässat verktygen och det går fortare att lägga in både texter och bilder.”
Mikaela Groop, redaktionschef, Tidningen Martha


”Skriftly är ett historiskt och gränsöverskridande poolande av resurser. Vi gick med  eftersom vi experimenterar med nya kanaler för att skapa synlighet hos en bredare läsarkrets. Att utveckla och upprätthålla egna, fungerande digitala publikations-, distributions- och betalkanaler är dessutom arbetsdrygt och kapitalintensivt.
Torsten Fagerholm, chefredaktör,  Affärsmagasinet Forum



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta