När föräldrar blir upprörda

JOURNALISTI
1.9.2016

Lina Laurent, text

lina.laurent@vintermedia.fi

Skribenten är frilansjournalist från Helsingfors och Kuru.

Att som journalist eller tidning reflektera kring den egna rollen i ett händelseförlopp där man varit delaktig är inte alltid lätt men det är nödvändigt, särskilt om man är störst, skriver Lina Laurent.

Pappan är upprörd. Under de senaste åren har han bitit ihop tänderna när dottern offentligt sjungit sånger han ogillat. Sångerna har haft titlar som Soita mua (på svenska ungefär Spela på mig) och Että mitähän vittua, (Vad fittan). En kostnär har rätt till sin tolkning och det hjälps inte om en ung målgrupp omfamnar låtarna, har pappan tänkt.

Nu har pappan ändå fått nog.

Artisten som sjungit de ovannämnda sångerna och som är hans sjuåriga dotters idol har publicerat en ny musikvideo, Vahinko (Misstag). Pappan tycker att sången handlar om sex, han konstaterar att många av de som medverkar i videon är barn och fäster uppmärksamhet vid att tonårstjejerna är sminkade. Videon flörtar med pedofili tycker pappan. I en bisats nämner han att det också syns några killar på videon och att alla inte är barn men det är oväsentligt. Problemet är, enligt pappan, att unga fans uppträder på en kommersiell video som handlar om sex.

Pappan ringer musikbolaget som lagt ut videon på webben. När bolagets representant ber honom återkomma med sina frågor per e-post funderar pappan om det är ett sätt för bolaget att försöka slingra sig ur frågorna och förminska sitt eget ansvar, ”så där som Sannfinländarna brukar göra när de argumenterar med journalister”.

Medan pappan väntar på svar diskuterar han musikvideon med sina barn. Det dröjer ändå inte länge förrän musikbolaget reagerar. Några timmar senare är den officiella videon borttagen från webben (kopior finns fortfarande kvar) och när pappan ringer upp musikbolagets representant ber denna om ursäkt för det skedda.

Den upprörda pappan tackar.

Nu råkade den upprörda pappan vara kulturredaktör på landets största tidning Helsingin Sanomat, en inramning som gett telefonsamtalet och e-postmeddelandet en helt särskild tyngd. Mindre än 24 timmar efter att pappan ringt sitt samtal är videon stoppad. För att ge ytterligare pondus åt redaktörens agerande publicerar Helsingin Sanomat också en krönika av pappans kollega och en intervju med två experter som kritiserar videon. I en separat artikel riktas för första gången kritik mot kulturredaktören och mot musikbolaget som drog bort videon. En erfaren artist säger att reaktionerna är ett exempel på hur medelålders män försöker överbeskydda tjejer.

Kontentan? Tidningen skapade en skandal – löste den och avslutade för sin del diskussionen.

Och här någonstans kryper frågorna fram. Varför intervjuades varken artisten själv eller unga människor som lyssnar på hennes musik? Hur skulle musikbolaget ha reagerat om det varit vilken pappa som helst som ringt dem? Varför försvarade de inte sin artist? Varför saknades en större kontext i Helsin-gin Sanomats rapportering? En kontext som skulle ha öppnat för en djupare diskussion om genusfrågor, musik och lyrik och om sexualitet, föräldrar, barn och kommersiella syften.

Visserligen fördes en nyanserad och mångfacetterad diskussion, men inte i Helsingin Sanomat. Den diskussionen fördes i bloggar, på sociala medier och kring middagsbord. Det är egentligen inte så märkvärdigt. Att som journalist eller tidning reflektera kring den egna rollen i ett händelseförlopp där man varit delaktig är inte alltid lätt men det är nödvändigt, särskilt om man är störst.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta