Snabba ryck på KSF Media

JOURNALISTI
11.6.2015

Lina Laurent
lina.laurent@vintermedia.fi
Skribenten är frilansjournalist och arbetar också för Hufvudstadsbladet.

Ett konstruktivt kaos kräver en ledning som är tydlig och framför allt öppen i sin kommunikation, skriver Lina Laurent.

Knappt fem månader. En evighet för vissa, ett ögonblick för andra. Så lång tid tog det för KSF Media att pröva den nya matrisorganisation som lanserades i september 2014 men som implementerades stegvis mellan oktober och december samma år. Bakom sig hade företaget en intensiv utvecklingsperiod och omfattande samarbetsförhandlingar där resultatet blev att personalstyrkan skulle minskas med 48 årsverken.

 

I slutet av april i år konstaterade vd Barbro Teir att matrisorganisationen fungerade för långsamt. ”Beslutsgången måste vara enkel”, resonerade hon och presenterade en ny organisation. I den är ansvaret för det digitalainnehållet tydligare separerat från innehållet i papperstidningarna och det finns en innehållsdirektör i stället för två.

I samma veva informerade bolaget om att Tommy Westerlund blir ny chefredaktör för pappersversionen av Hufvudstadsbladet och att Marina Holmberg blir chefredaktör för pappersversionen av Västra Nyland. Chefredaktörsbytena gjorde utan någon som helst diskussion om publicistiskt ledarskap men kanske det är en diskussion som hör till en förgången tid? Den nya innehållsdirektören för bolagets samtliga redaktionella svenskspråkiga sajter blev Susanna Ilmoni, som av Helsingin Sanomat finurligt döptes till ”superchefredaktören”. HS lyckades för övrigt bättre än mången annan förklara KSF Medias nya organisationsmodell.

Nu kunde man kort konstatera att det är bra att ändra sig när man inser att man haft fel och nicka igenkännande åt alla dem som säger ”vad var det jag sade”.Det var nämligen flera personer, också inom bolaget, som i förväg ifrågasatte hur väl matrisorganisationen skulle fungera. Men, frågetecknen kring mediehusets personalpolitik och kring hur bolaget kommunicerar både internt och externt är ändå många och den senaste tidens händelser kan inte avfärdas som betydelselösa.

 

Samarbetsförhandlingarna var en uppslitande process som skapade bitterhet och en känsla av fortgående kaos. En känsla som många anställda fortfarande upplever – trots att det snart gått ett år sedan förhandlingarna avslutades.

Varför tog man risken med att mitt under samarbetsförhandlingarna, under hård kritik från fackavdelning, anställa en innehållsdirektör utifrån? Ledningen försvarade rekryteringen av Martina Harms-Aalto med att hon bar på sådan kompetens som inte gick att hitta bland företagets då ännu 248 anställda. Och varför informerade man sedan inte de anställda när hon mindre än ett år senare i all tysthet försvann eller kastades ut? Sist men inte minst är vd Barbro Teirs reaktion över Johan Svenlins frågor märklig (se artikeln intill).

KSF Media förnyar genom kaos var rubriken på Journalistens artikel om företaget i november 2014. Kaos kan vara startskottet för kreativitet och förnyelse och de flesta journalister är vana att jobba med en ständig känsla av osäkerhet och överraskningar. Men ett konstruktivt kaos kräver en ledning som är tydlig och framför allt öppen i sin kommunikation. En sådan ledning låtsas inte som om det regnar när en person försvinner från ledningsgruppen (oberoende av orsakerna) och låter inte bli att möta kritik bara för att den inte finns nedtecknad på ett officiellt dokument.



4 2019
Arkisto

Rahahautomo

Valokuvausjärjestö Finnfoto kylpee rahassa, jota se ei ole saanut jaettua kuvaajille.

"Politiikan toimittajat puhuvat liian vähän politiikan sisällöistä"

Vuoden journalistin Vappu Kaarenojan mielestä osa politiikan journalismista tuo mieleen urheilusivut.

Jos sössii lehdistönvapauden, voi heittää hyvästit demokratialle

Kansalaisen kannalta on yhdentekevää, lopettaako journalisti työskentelyn ennakkosensuurin vai netissä käydyn vihakampanjan seurauksena, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Maailma muuttuu vihamielisemmäksi toimittajia kohtaan

Suomi nousi tänä vuonna sananvapaustilaston kakkoseksi, mutta entistä harvemmassa massa tilanne on hyvä tai tyydyttävä. Kymmenen viime vuoden aikana työnsä vuoksi on kuollut yli 700 journalistia.

Freelanceriksi jääminen on heittäytymistä epävarmuuteen, jossa nirsous johtaa konkurssiin

Ennen halusin tehdä ensisijassa yhteiskunnallisesti merkittävää ja lukijaa koskettavaa journalismia. Sittemmin on valjennut yrittäjän arjen totuus, kirjoittaa Lauri Rotko.

Antaisit itse paremmat erätaukohaastattelut, Susanna Luikku

Avun toimittaja Susanna Luikku tähtäsi jääkiekkoilijaksi, mutta päätyi urheilutoimittajaksi. Hän suhtautuu kriittisesti otteluiden erätaukohaastatteluihin.

Haaga-Helian journalismiopiskelijat tarkistivat kansainvälisessä projektissa kuusi EU-väitettä. ”Työssä huomasi, miten paljon asiaa muutamaan lauseeseen saattaa sisältyä”, sanoo Emmi Syrjäniemi (oik.), joka oli mukana tarkistamassa Ville Niinistön (vihr.) twiittiä. Vierellä tarkistustyötä ohjannut lehtori Kaarina Järventaus.

Journalismin opiskelijat tarkistivat EU-väitteitä: enemmistö ”sinne päin”

EU-vaaleihin liittyvä projekti muistuttaa toimittajia tarkistamaan siteerausten faktat ja miettimään otsikoista syntyviä vaikutelmia.

Kom till Afrika, här finns plats!

När det gäller den finska marknaden för Afrikanyheter behöver jag sällan konkurrera med någon, skriver Journalistens nya kolumnist Liselott Lindström, Afrikastringer för Yle.

Ei mitään muttia – vai sittenkin pari?

Verbittömiä lauseita, mutta-sanalla alkavia virkkeitä, ja-sanan pois jättäviä listauksia. Kaikkia näkyy journalistisissa teksteissä jatkuvasti. Mutta saako näin tehdä, pohtii Ville Eloranta.

Pk-media, invandringskritik och andra ord

Vad finns inbyggt i begrepp som politisk korrekt (pk), islamisering, patriot eller i en valseger som liknas vid en tsunami, frågar Jeanette Björkqvist.

Hyvä juttu, ei kauppoja

Tuomo Pirttimaan juttukeikka Norjan vuonolle sujui kuin unelma, kunnes tuli aika kartoittaa aiheen virallista puolta.

Toimittaja aikoo erota päätoimittajan vaaliehdokkuuden takia

Sanomalehti Pohjalaisen päätoimittajan ehdokkuus eduskuntavaaleissa hiertää toimituksen ja johdon välejä.

Nuoret haluavat reunoilta kovettunutta juustosämpylää siinä missä muutkin

Nuorten hupenevaa kiinnostusta ammattiyhdistysliikkeeseen selitetään usein joko sen imago-ongelmalla tai nuorten ideologisilla valinnoilla. Syy on kuitenkin muualla, kirjoittaa liiton opiskelijalähettiläs Martta Kallionpää.

Tervetuloa takaisin

Journalistiliitossa kokeillaan, millaisia tuloksia eronneiden jäsenten takaisin houkutteleminen tuottaa, liiton tiedottaja Manu Haapalainen kirjoittaa.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta