Snabba ryck på KSF Media

JOURNALISTI
11.6.2015

Lina Laurent
lina.laurent@vintermedia.fi
Skribenten är frilansjournalist och arbetar också för Hufvudstadsbladet.

Ett konstruktivt kaos kräver en ledning som är tydlig och framför allt öppen i sin kommunikation, skriver Lina Laurent.

Knappt fem månader. En evighet för vissa, ett ögonblick för andra. Så lång tid tog det för KSF Media att pröva den nya matrisorganisation som lanserades i september 2014 men som implementerades stegvis mellan oktober och december samma år. Bakom sig hade företaget en intensiv utvecklingsperiod och omfattande samarbetsförhandlingar där resultatet blev att personalstyrkan skulle minskas med 48 årsverken.

 

I slutet av april i år konstaterade vd Barbro Teir att matrisorganisationen fungerade för långsamt. ”Beslutsgången måste vara enkel”, resonerade hon och presenterade en ny organisation. I den är ansvaret för det digitalainnehållet tydligare separerat från innehållet i papperstidningarna och det finns en innehållsdirektör i stället för två.

I samma veva informerade bolaget om att Tommy Westerlund blir ny chefredaktör för pappersversionen av Hufvudstadsbladet och att Marina Holmberg blir chefredaktör för pappersversionen av Västra Nyland. Chefredaktörsbytena gjorde utan någon som helst diskussion om publicistiskt ledarskap men kanske det är en diskussion som hör till en förgången tid? Den nya innehållsdirektören för bolagets samtliga redaktionella svenskspråkiga sajter blev Susanna Ilmoni, som av Helsingin Sanomat finurligt döptes till ”superchefredaktören”. HS lyckades för övrigt bättre än mången annan förklara KSF Medias nya organisationsmodell.

Nu kunde man kort konstatera att det är bra att ändra sig när man inser att man haft fel och nicka igenkännande åt alla dem som säger ”vad var det jag sade”.Det var nämligen flera personer, också inom bolaget, som i förväg ifrågasatte hur väl matrisorganisationen skulle fungera. Men, frågetecknen kring mediehusets personalpolitik och kring hur bolaget kommunicerar både internt och externt är ändå många och den senaste tidens händelser kan inte avfärdas som betydelselösa.

 

Samarbetsförhandlingarna var en uppslitande process som skapade bitterhet och en känsla av fortgående kaos. En känsla som många anställda fortfarande upplever – trots att det snart gått ett år sedan förhandlingarna avslutades.

Varför tog man risken med att mitt under samarbetsförhandlingarna, under hård kritik från fackavdelning, anställa en innehållsdirektör utifrån? Ledningen försvarade rekryteringen av Martina Harms-Aalto med att hon bar på sådan kompetens som inte gick att hitta bland företagets då ännu 248 anställda. Och varför informerade man sedan inte de anställda när hon mindre än ett år senare i all tysthet försvann eller kastades ut? Sist men inte minst är vd Barbro Teirs reaktion över Johan Svenlins frågor märklig (se artikeln intill).

KSF Media förnyar genom kaos var rubriken på Journalistens artikel om företaget i november 2014. Kaos kan vara startskottet för kreativitet och förnyelse och de flesta journalister är vana att jobba med en ständig känsla av osäkerhet och överraskningar. Men ett konstruktivt kaos kräver en ledning som är tydlig och framför allt öppen i sin kommunikation. En sådan ledning låtsas inte som om det regnar när en person försvinner från ledningsgruppen (oberoende av orsakerna) och låter inte bli att möta kritik bara för att den inte finns nedtecknad på ett officiellt dokument.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta