Locket på hos KSF Media

JOURNALISTI
11.6.2015

Johan Svenlin, text

KSF Medias senaste organisationsförändring lämnade en del öppna frågor. Informationen har varit knapphändig bland annat kring orsakerna till att den påkostade matrisorganisationen så plötsligt övergavs.

KSF Medias senaste organisationsförändring lämnade en del öppna frågor bland läsare, branschfolk och inte minst inom den egna personalen. Informationen har varit knapphändig bland annat kring orsakerna till att den påkostade matrisorganisationen så plötsligt övergavs.

”Vi är glada över att den misslyckade matrisorganisationen kommer att skrotas och ersättas med en plattare organisation som är mer inriktad på digital publicering”, säger Marianne Sundholm, ordförande för Fackavdelningen vid Hufvudstadsbladet.

Journalistens uppföljning av situationen på KSF Media råkade sammanfalla med att en officiell skrivelse förbereddes inom Fackavdelningen vid Hbl. Det fanns olika uppfattningar inom styrelsen om hur man skulle formulera sig om ledningens agerande.

I en telefonintervju gavs Barbro Teir, vd på KSF Media, möjlighet att ge sin syn på de senaste vändningarna inom bolaget och förklara koncernledningens olika beslut. Hon svarade öppet med utförliga motiveringar. Bland annat gav hon sin förklaring till varför den tidigare innehållsdirektören Martina Harms-Aalto försvunnit både från organisationsschemat och redaktionsrutan. I den nya organisationsmodellen fanns nämligen endast en innehållsdirektör och Harms-Aalto erbjöds därför en annan tjänst inom koncernen.

”Hon tackade nej till tjänsten. Det är synd att vi tappade den unika kompetens som hon har, men det är ett fritt land.”


Harms-Aalto ville inte uttala sig på telefon om sin korta karriär som innehållsdirektör. Hon bekräftade dock att hon tackat nej till ett erbjudande om en tjänst på en lägre nivå med helt andra uppgifter och sade att hon blev avskedad 20 april. För en stor del av personalen var detta okänt ännu sex veckor efter uppsägningsbeskedet.

Två timmar efter att telefonintervjun med Barbro Teir avslutats ringde hon upp igen och meddelade kort att hon drar tillbaka alla sina uttalanden. Eftersom skrivelsen inte godkänts av fackklubbens styrelse ville hon inte bemöta någon kritik.

Debatt: Intervju under falska premisser

17.6.2015 kl 13.30

I Journalisten 8/2015 skriver Johan Svenlin om den telefonintervju han gjorde med mig den 28 maj, och att jag ett par timmar efter samtalet drog tillbaka alla mina uttalanden. Orsaken till detta förtiger Svenlin, trots att han mycket väl känner till den: i början av telefonsamtalet motiverade han intervjun med att Fackavdelningen vid Hbl har gjort en skrivelse som jag ”borde få tillgång till mycket snart, ifall du inte redan har den”, och därefter lät mig förstå att han citerade skrivelsen på en rad punkter.

Efter intervjun frågade jag fackavdelningens ordförande när jag får skrivelsen, och hon uppgav att det är oklart om det alls blir någon skrivelse. Då ringde jag tillbaka till Svenlin och förklarade att jag självklart inte kan kommentera påståenden som han framfört under falska premisser.

Det hade varit ärligt av Svenlin att inte undanhålla Journalistens läsare denna information. Journalistreglerna, punkt 8: ”Det är journalisters plikt att sträva efter en sanningsenlig informationsförmedling.”

Allt jag sade i intervjun med Svenlin återkommer jag gärna till i en intervju som handlar om läget hos oss, men inte i en artikel om en skrivelse som jag till dags datum (11.6) inte mottagit.

När det gäller den interna informationsgången i KSF Media vill jag tillbakavisa kritiken – vi informerar och diskuterar öppet på informationsmöte för hela bolaget, avdelningsmöten, samarbetsdelegationen och intranät. Vi informerar både internt och externt om större förändringar efter att besluten om dem är fattade i rätt instanser. Enskilda medarbetare har ändå ett rättsskydd som vi som arbetsgivare måste beakta, och detta gäller även anställda i ledande positioner.

Barbro Teir
Vd och ansvarig utgivare, KSF Media

 

 

Debatt: Svar till Barbro Teir

17.6.2015 kl 13.30

Tack för hänvisningen till Journalistreglerna. Det är alltid bra att påminna om vikten av sanningsenlig informationsförmedling och att man inte förtiger obekväma beslut.

Jag brukar inte arbeta under falska premisser och har inte heller i det här fallet fört någon bakom ljuset. I mejlet där jag bad om telefonintervjun beskrev jag mitt ärende så här:

"Hej! Jag skriver en kort grej för Journalisten om KSF Medias organisationsförändring och skulle gärna höra din syn på saken. Kan jag ringa dig i morgon torsdag, gärna vid 13-tiden?"

Det var en normal uppföljning av Journalistens bevakning av de finlandssvenska mediehusen. Vid tidpunkten för själva intervjun trodde jag felaktigt att Fackavdelningen vid Hbl:s styrelse antagit den skrivelse som var under arbete. Hur som helst fanns det, och finns fortfarande, frågeställningar och kritik av allmänintresse som riktar sig mot KSF Medias ledning, vare sig de formulerats i en officiell skrivelse eller ej. För att bestyrka att frågorna faktiskt också diskuteras bland personalen, och inte bara mellan nyfikna journalistkollegor, hänvisade jag till skrivelsen.

Om journalisters plikter vill jag ännu tillägga att det är en viktig uppgift för journalister utifrån att lyfta fram kritik som anställda inte vågar framföra inom det egna bolaget, kanske på grund av rädsla för repressalier.

Johan Svenlin
Frilansjournalist



4 2019
Arkisto

Rahahautomo

Valokuvausjärjestö Finnfoto kylpee rahassa, jota se ei ole saanut jaettua kuvaajille.

"Politiikan toimittajat puhuvat liian vähän politiikan sisällöistä"

Vuoden journalistin Vappu Kaarenojan mielestä osa politiikan journalismista tuo mieleen urheilusivut.

Jos sössii lehdistönvapauden, voi heittää hyvästit demokratialle

Kansalaisen kannalta on yhdentekevää, lopettaako journalisti työskentelyn ennakkosensuurin vai netissä käydyn vihakampanjan seurauksena, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Maailma muuttuu vihamielisemmäksi toimittajia kohtaan

Suomi nousi tänä vuonna sananvapaustilaston kakkoseksi, mutta entistä harvemmassa massa tilanne on hyvä tai tyydyttävä. Kymmenen viime vuoden aikana työnsä vuoksi on kuollut yli 700 journalistia.

Freelanceriksi jääminen on heittäytymistä epävarmuuteen, jossa nirsous johtaa konkurssiin

Ennen halusin tehdä ensisijassa yhteiskunnallisesti merkittävää ja lukijaa koskettavaa journalismia. Sittemmin on valjennut yrittäjän arjen totuus, kirjoittaa Lauri Rotko.

Antaisit itse paremmat erätaukohaastattelut, Susanna Luikku

Avun toimittaja Susanna Luikku tähtäsi jääkiekkoilijaksi, mutta päätyi urheilutoimittajaksi. Hän suhtautuu kriittisesti otteluiden erätaukohaastatteluihin.

Haaga-Helian journalismiopiskelijat tarkistivat kansainvälisessä projektissa kuusi EU-väitettä. ”Työssä huomasi, miten paljon asiaa muutamaan lauseeseen saattaa sisältyä”, sanoo Emmi Syrjäniemi (oik.), joka oli mukana tarkistamassa Ville Niinistön (vihr.) twiittiä. Vierellä tarkistustyötä ohjannut lehtori Kaarina Järventaus.

Journalismin opiskelijat tarkistivat EU-väitteitä: enemmistö ”sinne päin”

EU-vaaleihin liittyvä projekti muistuttaa toimittajia tarkistamaan siteerausten faktat ja miettimään otsikoista syntyviä vaikutelmia.

Kom till Afrika, här finns plats!

När det gäller den finska marknaden för Afrikanyheter behöver jag sällan konkurrera med någon, skriver Journalistens nya kolumnist Liselott Lindström, Afrikastringer för Yle.

Ei mitään muttia – vai sittenkin pari?

Verbittömiä lauseita, mutta-sanalla alkavia virkkeitä, ja-sanan pois jättäviä listauksia. Kaikkia näkyy journalistisissa teksteissä jatkuvasti. Mutta saako näin tehdä, pohtii Ville Eloranta.

Pk-media, invandringskritik och andra ord

Vad finns inbyggt i begrepp som politisk korrekt (pk), islamisering, patriot eller i en valseger som liknas vid en tsunami, frågar Jeanette Björkqvist.

Hyvä juttu, ei kauppoja

Tuomo Pirttimaan juttukeikka Norjan vuonolle sujui kuin unelma, kunnes tuli aika kartoittaa aiheen virallista puolta.

Toimittaja aikoo erota päätoimittajan vaaliehdokkuuden takia

Sanomalehti Pohjalaisen päätoimittajan ehdokkuus eduskuntavaaleissa hiertää toimituksen ja johdon välejä.

Nuoret haluavat reunoilta kovettunutta juustosämpylää siinä missä muutkin

Nuorten hupenevaa kiinnostusta ammattiyhdistysliikkeeseen selitetään usein joko sen imago-ongelmalla tai nuorten ideologisilla valinnoilla. Syy on kuitenkin muualla, kirjoittaa liiton opiskelijalähettiläs Martta Kallionpää.

Tervetuloa takaisin

Journalistiliitossa kokeillaan, millaisia tuloksia eronneiden jäsenten takaisin houkutteleminen tuottaa, liiton tiedottaja Manu Haapalainen kirjoittaa.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta