”Vi tar allt på allvar men gör det glädjefullt”, säger programledare Maria Maunsbach. Kollegan Robert Jacobsson som är sexolog tycker det bästa med jobbet är förtroendet som läsare, lyssnare och medverkande visar för programmet. Foto: Sandra Henningsson

De vill starta en sexrevolution

JOURNALISTI
30.4.2015

Lina Laurent, text
Sandra Henningsson, foto

Sveriges Radios Ligga med P3 skapar nya normer för hur medier kan ta upp frågor om sexualitet och relationer.

”Maria, vilken sexposition ska vi ta?”

Robert Jacobsson, sexreporter, sexolog och socionom, tittar frågande på sin arbetskamrat programledaren Maria Maunsbach. I en trång röd soffa som står mitt i det öppna kontorslandskapet på Sveriges Radio i Malmö prövar de under gapskratt olika ställningar.

Vad gör man inte för en bra bild?

Kolleger som går förbi himlar med ögonen eller kastar gliringar åt deras håll: ”En alldeles vanlig dag på jobbet?”

Vi går upp till redaktionens kontor på andra våningen. Den ena väggen pryds av teckningar på könsorgan, läsarbrev och av tidningsurklipp som handlar om programmet eller programledarna. På fönsterbrädet står grönväxter och på fikabordet en färsk blombukett med rosor och nejlikor. Dörren pryds av en affisch med programmets slogan: ”Ligga med P3 – din knullkompis i etern”. Men inga sexleksaker?

”Visst skulle vi behöva lite dildos och andra leksaker för trovärdigheten skull”, säger producent Amal Aziz och skrattar.

Det är i det här rummet en sexrevolution är på uppgång. En revolution som både ska förbättra svenskarnas sexliv och andra medieföretagsbevakning av sex och relationer – åtminstone om redaktionen får bestämma.


Ligga med P3 startade som ett webbprojekt i oktober 2010. Några månader senare började programmet sändas i radio, en timme måndag till torsdag, året runt. Webben är ändå den främsta kanalen. Där publiceras artiklar, erotiska noveller, ljudklipp, videor och krönikor. Att redaktionen är aktiv på sociala medier är en självklarhet och en förutsättning för att programmet ska vara nära läsarna och lyssnarna. Den officiella målgruppen är 16 – 25-åringar men utifrån responsen vet redaktörerna att de når ut till en mycket bredare skara, både till yngre och äldre.

”Ibland gör vi reportage om viktiga teman som vi på förhand vet att inte kommer att nå en bred publik även om de borde. Då sammanfattar vi kärnan i reportaget i en rolig bild eller i en eller två meningar så att även de som inte orkar, vill eller har tid att lyssna på det långa inslaget kan ta del av det på ett annat sätt”, säger Robert Jacobsson.

Ett exempel på ett sådant tema är hur tjejer kränks genom att kallas för hora eller slampa. Redaktionen gjorde flera inslag kring temat men kokade också ner det viktigaste budskapet i en vers på rim.

Maria Maunsbach plockar fram sin mobiltelefon och reciterar:

En madrass ligger i sängen – / det är ofta det som är poängen! / Att knulla allt du kan hitta gör dig inte till en jävla fitta. / Inte heller till en slampa eller hora, du har liksom inget att förlora! / Så, knulla inte nån eller tiotusen, du stoppar vad fan du vill i musen!!

 

När man lyssnarLigga med P3 får man intrycket av att Malmöborna gärna berättar om sitt sexliv för hela svenska folket. Människor som blir intervjuade svarar på frågor om var och hur de haft sex utomhus. I Samtalet diskuterar en handfull panelister allt från hur man blir ihop till nakenhet och onani – rakt på sak och oftast väldigt explicit.

Att hitta personer som är villiga att ställa upp med egen röst hör ändå till det svåraste och mest tidskrävande i arbetet.

”Jag har jobbat tre månader på ett inslag om manliga prostituerade och varit i kontakt med trettio personer men ingen har ännu gått med på att tala med egen röst. Inslaget sänds när jag hittar någon som ställer upp”, säger Robert Jacobsson.

Maria Maunsbach påpekar att det däremot inte råder någon brist på idéer.

”Det är snarare tvärtom. Jag känner ibland att det är svårt att begränsa sig eftersom det finns så oändligt mycket som har med vårt område att göra.”

Redaktionen är övertygad om att programmet har en viktig roll som vägvisare. Det är många andra också. Riksförbundet För Sexuell Upplysning belönade år 2013 Ligga med P3 med RFSU-priset. Programmet har också nominerats till Stora Radiopriset 2012 i kategorin Årets folkbildare samt till Prix Europa 2012 i kategorin Radio Innovation.

”Vi driver en ny sorts journalistik som tvingar de andra mediehusen att tänka om. Jag ser Ligga med P3 som ett historiskt kapitel där vi är måttstocken som andra kan följa”, säger Robert Jacobsson. Han lyfter samtidigt fram att programmets viktigaste målsättning är att nå ut till läsare och lyssnare.

”Det finns många människor som har ett dåligt sexliv och som är missnöjda. De har inte fått all den information de hade behövt och där kan vi hjälpa dem.”

Men parallellt med alla lovord har programmet, eller snarare dess innehåll, mött en hel del motstånd och kritik. Både inom Sveriges Radio och utanför har människor ifrågasatt ifall detta är något public service ska syssla med och många har frågat hur detaljerat man kan tala om sex och sexualitet i radion.

”Vårt språkbruk och speciellt vårt val att tala om kuk och fitta har kritiserats, särskilt av småbarnsföräldrar. Det har också sagts att vi gör homopropaganda eftersom vi alltid har med ett HBTQ-perspektiv”, säger Robert Jacobsson.

Ord som uppfattas som för grova, explicita beskrivningar av olika sexformer och särskilt inslag om analsex har fått kritiker att anmäla Ligga med P3 till Granskningsnämnden för radio och tv. Programmet har anmälts sammanlagt nio gånger men samtliga beslut har varit friande.

Robert Jacobsson som varit med i Ligga med P3 ända sedan starten tror att programmet kommer att känna av större påtryckningar i framtiden.

”Det finns många konservativa strömningar som bubblar under ytan och som redan syns i samhällsdebatten.”

 

Att gänget bakom Ligga med P3 trivs med sitt jobb är uppenbart. Alla tre gläds över förtroendet både läsare, lyssnare och medverkande visar när de delar med sig av sina erfarenheter i intervjuer eller när de skicka in sina frågor till Fråga Robert. För att inte tala om de lyssnare som skickar in sina mest privata sexuella fantasier i form av erotiska noveller.

Amal Aziz sträcker upp händerna mot taket.

”Tänk att få jobba med sex hela tiden. Jag tänker redan nu på hur det kommer att vara den dag jag slutar på Ligga med P3 – jag kommer aldrig att få ett lika kul jobb.”

Maria Maunsbach säger att hon ofta upplever stunder av ren och skär glädje på jobbet.

”Det är en härlig upplevelse av gemenskap som infinner sig när jag inser att många känslor jag själv upplevt är ganska allmängiltiga och att andra också haft dem. Dessutom är det skitroligt att få spela in töntiga filmer.”

Sex tips av Ligga med P3

Var nyfiken.
Våga ta alla teman på allvar och skämta inte till det. Det ska inte bli en freakshow.
Var inkluderande och ha ett HBTQ perspektiv.
Hitta inte på diagnoser som inte finns, läs på och förankra exemplen med forskning.
Ha med olika nyanser när du rapporterar om svåra ämnen.
Se möjligheterna till nytänk i och med att området har många ämnen som inte tagits upp i medierna tidigare.

 

Exempel på finländska medier som svarar på sex- och relationsfrågor:


Sex och sånt i Radio Extrem. Lyssnarfrågor besvaras av sexualterapeuter.
Från topp till tå i tidskriften Eos. Frågespalt för barn och unga på Eos webb. Eos ges ut av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik.
Våga fråga i Kyrkpressen. Frågespalt med fokus på tro och andlighet men också om relationer och familjen.
Rakkauden FAQ på Nelonen. Panel med kändisar som diskuterar olika teman. Sexualterapeuterna ger ”de rätta svaren”. Spelades in 2013, går nu i repris.
Kysy seksistä i Iltasanomat. Frågor besvaras av RFSUs experter.
Suhdeklinikka på City.fi. Frågor besvaras av ev.lut. kyrkans familjerådgivare.

 

Sex och sånt en föregångare


Bland finlandssvenska medier är det i dag främst public service som erbjuder regelbundna inslag eller artiklar om sex, sexualitet och relationer om och för unga. Radio Extrems Sex och sånt på Svenska Yle startade i början av 2000-talet och är på många sätt en föregångare. Det är ett sällsynt långlivat program som överlevt otaliga organisationsreformer och som hela tiden utvecklats, senast genom att börja producera teve.

Tilltalet är ledigt och med finns både lyssnarfrågor, paneldiskussioner, intervjuer och korta upplysningsfilmer som gjorts med glimten i ögat. Sevärda är bland annat den där programledaren Dan Granqvist testar brasiliansk vaxning eller den där hans kolleger illustrerar tankar kring analsex genom en scen där en bil ska köras in i ett garage.

Dan Granqvist säger att Sex och sånt behövs så länge lyssnarna fortsätter skicka in frågor.

”Det finns ett stort behov av mera kunskap men det är inte bara medierna som ska fixa det. Föräldrar och lärare måste tala mera om sex och sexualitet och visa att det är okej att prata om det.”

På finska är mediehusens utbud av motsvarande innehåll för unga tunt. Snart ska paletten ändå utvidgas. Finska Yle börjar på hösten sända ett program om sexualitet för unga där målgruppen är 13–15-åringar.

”Det är en utmanande målgrupp och kombinationen sex och tonåringar är delikat. Vårt program kommer därför uttryckligen att handla om sexualitet och inte om hur man har sex”, säger ansvariga producenten Hyppe Salmi.

Det nya programmet produceras i samarbete med stiftelsen Sexpo som bland annat ska bidra med expertsvar.

”Trots att det finns en massa information på webben vill folk bli bekräftade och bemötta, de vill höra att de duger som de är”, säger sexualterapeut Patricia Thesleff som bland annat jobbar som sakkunnig och som utbildare på Sexpo.

Hon hoppas att frågor om sexualitet skulle avdramatiseras i medierna där negativa nyheter om sexköp, pedofili eller annat sexuellt utnyttjande ofta dominerar.

”Vi ska se sexualiteten som något positivt och som en livskraft.”

Lina Laurent



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta