”Vi tar allt på allvar men gör det glädjefullt”, säger programledare Maria Maunsbach. Kollegan Robert Jacobsson som är sexolog tycker det bästa med jobbet är förtroendet som läsare, lyssnare och medverkande visar för programmet. Foto: Sandra Henningsson

De vill starta en sexrevolution

JOURNALISTI
30.4.2015

Lina Laurent, text
Sandra Henningsson, foto

Sveriges Radios Ligga med P3 skapar nya normer för hur medier kan ta upp frågor om sexualitet och relationer.

”Maria, vilken sexposition ska vi ta?”

Robert Jacobsson, sexreporter, sexolog och socionom, tittar frågande på sin arbetskamrat programledaren Maria Maunsbach. I en trång röd soffa som står mitt i det öppna kontorslandskapet på Sveriges Radio i Malmö prövar de under gapskratt olika ställningar.

Vad gör man inte för en bra bild?

Kolleger som går förbi himlar med ögonen eller kastar gliringar åt deras håll: ”En alldeles vanlig dag på jobbet?”

Vi går upp till redaktionens kontor på andra våningen. Den ena väggen pryds av teckningar på könsorgan, läsarbrev och av tidningsurklipp som handlar om programmet eller programledarna. På fönsterbrädet står grönväxter och på fikabordet en färsk blombukett med rosor och nejlikor. Dörren pryds av en affisch med programmets slogan: ”Ligga med P3 – din knullkompis i etern”. Men inga sexleksaker?

”Visst skulle vi behöva lite dildos och andra leksaker för trovärdigheten skull”, säger producent Amal Aziz och skrattar.

Det är i det här rummet en sexrevolution är på uppgång. En revolution som både ska förbättra svenskarnas sexliv och andra medieföretagsbevakning av sex och relationer – åtminstone om redaktionen får bestämma.


Ligga med P3 startade som ett webbprojekt i oktober 2010. Några månader senare började programmet sändas i radio, en timme måndag till torsdag, året runt. Webben är ändå den främsta kanalen. Där publiceras artiklar, erotiska noveller, ljudklipp, videor och krönikor. Att redaktionen är aktiv på sociala medier är en självklarhet och en förutsättning för att programmet ska vara nära läsarna och lyssnarna. Den officiella målgruppen är 16 – 25-åringar men utifrån responsen vet redaktörerna att de når ut till en mycket bredare skara, både till yngre och äldre.

”Ibland gör vi reportage om viktiga teman som vi på förhand vet att inte kommer att nå en bred publik även om de borde. Då sammanfattar vi kärnan i reportaget i en rolig bild eller i en eller två meningar så att även de som inte orkar, vill eller har tid att lyssna på det långa inslaget kan ta del av det på ett annat sätt”, säger Robert Jacobsson.

Ett exempel på ett sådant tema är hur tjejer kränks genom att kallas för hora eller slampa. Redaktionen gjorde flera inslag kring temat men kokade också ner det viktigaste budskapet i en vers på rim.

Maria Maunsbach plockar fram sin mobiltelefon och reciterar:

En madrass ligger i sängen – / det är ofta det som är poängen! / Att knulla allt du kan hitta gör dig inte till en jävla fitta. / Inte heller till en slampa eller hora, du har liksom inget att förlora! / Så, knulla inte nån eller tiotusen, du stoppar vad fan du vill i musen!!

 

När man lyssnarLigga med P3 får man intrycket av att Malmöborna gärna berättar om sitt sexliv för hela svenska folket. Människor som blir intervjuade svarar på frågor om var och hur de haft sex utomhus. I Samtalet diskuterar en handfull panelister allt från hur man blir ihop till nakenhet och onani – rakt på sak och oftast väldigt explicit.

Att hitta personer som är villiga att ställa upp med egen röst hör ändå till det svåraste och mest tidskrävande i arbetet.

”Jag har jobbat tre månader på ett inslag om manliga prostituerade och varit i kontakt med trettio personer men ingen har ännu gått med på att tala med egen röst. Inslaget sänds när jag hittar någon som ställer upp”, säger Robert Jacobsson.

Maria Maunsbach påpekar att det däremot inte råder någon brist på idéer.

”Det är snarare tvärtom. Jag känner ibland att det är svårt att begränsa sig eftersom det finns så oändligt mycket som har med vårt område att göra.”

Redaktionen är övertygad om att programmet har en viktig roll som vägvisare. Det är många andra också. Riksförbundet För Sexuell Upplysning belönade år 2013 Ligga med P3 med RFSU-priset. Programmet har också nominerats till Stora Radiopriset 2012 i kategorin Årets folkbildare samt till Prix Europa 2012 i kategorin Radio Innovation.

”Vi driver en ny sorts journalistik som tvingar de andra mediehusen att tänka om. Jag ser Ligga med P3 som ett historiskt kapitel där vi är måttstocken som andra kan följa”, säger Robert Jacobsson. Han lyfter samtidigt fram att programmets viktigaste målsättning är att nå ut till läsare och lyssnare.

”Det finns många människor som har ett dåligt sexliv och som är missnöjda. De har inte fått all den information de hade behövt och där kan vi hjälpa dem.”

Men parallellt med alla lovord har programmet, eller snarare dess innehåll, mött en hel del motstånd och kritik. Både inom Sveriges Radio och utanför har människor ifrågasatt ifall detta är något public service ska syssla med och många har frågat hur detaljerat man kan tala om sex och sexualitet i radion.

”Vårt språkbruk och speciellt vårt val att tala om kuk och fitta har kritiserats, särskilt av småbarnsföräldrar. Det har också sagts att vi gör homopropaganda eftersom vi alltid har med ett HBTQ-perspektiv”, säger Robert Jacobsson.

Ord som uppfattas som för grova, explicita beskrivningar av olika sexformer och särskilt inslag om analsex har fått kritiker att anmäla Ligga med P3 till Granskningsnämnden för radio och tv. Programmet har anmälts sammanlagt nio gånger men samtliga beslut har varit friande.

Robert Jacobsson som varit med i Ligga med P3 ända sedan starten tror att programmet kommer att känna av större påtryckningar i framtiden.

”Det finns många konservativa strömningar som bubblar under ytan och som redan syns i samhällsdebatten.”

 

Att gänget bakom Ligga med P3 trivs med sitt jobb är uppenbart. Alla tre gläds över förtroendet både läsare, lyssnare och medverkande visar när de delar med sig av sina erfarenheter i intervjuer eller när de skicka in sina frågor till Fråga Robert. För att inte tala om de lyssnare som skickar in sina mest privata sexuella fantasier i form av erotiska noveller.

Amal Aziz sträcker upp händerna mot taket.

”Tänk att få jobba med sex hela tiden. Jag tänker redan nu på hur det kommer att vara den dag jag slutar på Ligga med P3 – jag kommer aldrig att få ett lika kul jobb.”

Maria Maunsbach säger att hon ofta upplever stunder av ren och skär glädje på jobbet.

”Det är en härlig upplevelse av gemenskap som infinner sig när jag inser att många känslor jag själv upplevt är ganska allmängiltiga och att andra också haft dem. Dessutom är det skitroligt att få spela in töntiga filmer.”

Sex tips av Ligga med P3

Var nyfiken.
Våga ta alla teman på allvar och skämta inte till det. Det ska inte bli en freakshow.
Var inkluderande och ha ett HBTQ perspektiv.
Hitta inte på diagnoser som inte finns, läs på och förankra exemplen med forskning.
Ha med olika nyanser när du rapporterar om svåra ämnen.
Se möjligheterna till nytänk i och med att området har många ämnen som inte tagits upp i medierna tidigare.

 

Exempel på finländska medier som svarar på sex- och relationsfrågor:


Sex och sånt i Radio Extrem. Lyssnarfrågor besvaras av sexualterapeuter.
Från topp till tå i tidskriften Eos. Frågespalt för barn och unga på Eos webb. Eos ges ut av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik.
Våga fråga i Kyrkpressen. Frågespalt med fokus på tro och andlighet men också om relationer och familjen.
Rakkauden FAQ på Nelonen. Panel med kändisar som diskuterar olika teman. Sexualterapeuterna ger ”de rätta svaren”. Spelades in 2013, går nu i repris.
Kysy seksistä i Iltasanomat. Frågor besvaras av RFSUs experter.
Suhdeklinikka på City.fi. Frågor besvaras av ev.lut. kyrkans familjerådgivare.

 

Sex och sånt en föregångare


Bland finlandssvenska medier är det i dag främst public service som erbjuder regelbundna inslag eller artiklar om sex, sexualitet och relationer om och för unga. Radio Extrems Sex och sånt på Svenska Yle startade i början av 2000-talet och är på många sätt en föregångare. Det är ett sällsynt långlivat program som överlevt otaliga organisationsreformer och som hela tiden utvecklats, senast genom att börja producera teve.

Tilltalet är ledigt och med finns både lyssnarfrågor, paneldiskussioner, intervjuer och korta upplysningsfilmer som gjorts med glimten i ögat. Sevärda är bland annat den där programledaren Dan Granqvist testar brasiliansk vaxning eller den där hans kolleger illustrerar tankar kring analsex genom en scen där en bil ska köras in i ett garage.

Dan Granqvist säger att Sex och sånt behövs så länge lyssnarna fortsätter skicka in frågor.

”Det finns ett stort behov av mera kunskap men det är inte bara medierna som ska fixa det. Föräldrar och lärare måste tala mera om sex och sexualitet och visa att det är okej att prata om det.”

På finska är mediehusens utbud av motsvarande innehåll för unga tunt. Snart ska paletten ändå utvidgas. Finska Yle börjar på hösten sända ett program om sexualitet för unga där målgruppen är 13–15-åringar.

”Det är en utmanande målgrupp och kombinationen sex och tonåringar är delikat. Vårt program kommer därför uttryckligen att handla om sexualitet och inte om hur man har sex”, säger ansvariga producenten Hyppe Salmi.

Det nya programmet produceras i samarbete med stiftelsen Sexpo som bland annat ska bidra med expertsvar.

”Trots att det finns en massa information på webben vill folk bli bekräftade och bemötta, de vill höra att de duger som de är”, säger sexualterapeut Patricia Thesleff som bland annat jobbar som sakkunnig och som utbildare på Sexpo.

Hon hoppas att frågor om sexualitet skulle avdramatiseras i medierna där negativa nyheter om sexköp, pedofili eller annat sexuellt utnyttjande ofta dominerar.

”Vi ska se sexualiteten som något positivt och som en livskraft.”

Lina Laurent



3 2019
Arkisto

Inhimillinen erehdys

Toimittaja Ilkka Pernu luuli päässeensä unelmaduuniin, mutta huomasi pian antaneensa journalistin ammattitaitonsa markkinointiviestinnälle. Entistä useampi toimittaja tekee journalismin ohella konsultointia ja muuta viestintätyötä. Heikentääkö se median uskottavuutta?

”Joka jutussa on oltava ilmastonäkökulma”

Vihreän Langan päätoimittajan Riikka Suomisen mukaan media alisuorittaa ilmastonmuutoksen.

Kansainvälinen kuvajournalismi vaatii lentämistä – siksi siitä on luovuttava, sanoo Touko Hujanen

Ilmastonmuutosnäkökulma lävisti Vuoden kuvajournalistin koko työn ja arjen.

Oikeasti haluaisit olla muotitoimittaja, Pekka Mervola

Keskisuomalaisen päätoimittaja kirjoittaa paljon kolumneja, joista syntyy usein kohuja. Ylestä hän puhuu pomonsa kanssa korkeintaan kerran kuussa.

Toimittajien keskiluokkaisuus vaikuttaa uutisointiin köyhiä koskevista laeista

Toimittajat unohtivat sote-uudistuksesta sosiaalipalveluiden puolen. Sen unohtivat myös lainsäätäjät, mutta eipä heitä siitä juuri tiedotusvälineissäkään muistuteltu. Miksi olisi, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Jukka Koivulan, 32, mielestä Jyväskylän kaltaiset yliopistokaupungit häviävät siinä, etteivät työllistä kouluttamiaan toimittajia niin hyvin kuin voisivat. Itse hän muutti Jyväskylään reilu neljä vuotta sitten Maaseudun Tulevaisuuden aluetoimittajaksi.

Yli tuhat kolmekymppistä katosi

Kolmekymppisissä on käynyt media-alalla kato, kertovat Journalistiliiton ja työnantajien tilastot. Taantuma teki alalle tulosta vaikeaa.

Hanna Ilkko maskeeraa näyttelijä Hannu-Pekka Björkmanin Nyrkki-tv-sarjan kuvauksissa Vantaalla.

"Luulin että puuteroit vaan neniä"

Maskeeraajan täytyy tietää, mitä seuraavassa kohtauksessa tapahtuu.

Stark röst. Samar Yazbek var det stora affischnamnet på årets upplaga av Umeå Littfest, där hon berättade om situationen i Syrien och arbetet med boken Nitton kvinnor – Berättelser om syriskt motstånd.

Samlar in berättelser om motståndet

Samar Yazbek låter nitton kvinnor berätta om de fasor de upplevde under Syriekrisens första år.

Koulutusmyynnistä lisätuloja mediataloille

Mediatalot tekevät lisäbisnestä kouluttamalla yrityksiä ja viranomaisia. ”On eduksi journalismille, mitä paremmin sekä haastattelija että haastateltava osaavat hommansa”, Tekniikan Maailman päätoimittaja Reijo Ruokanen sanoo.

Ylen karjalankielinen freelancer Natalia Giloeva pitää karjalankielisiä uutisia päätyönään. Häntä ilahduttaa, että esimerkiksi uutisia varten luotu počinruočči eli siansaksa on levinnyt muiden karjalankielisten käyttöön. ”Haluaisin että karjalaiset vaikuttaisivat itse kieleensä, ettei sitä tekisi ainoastaan kääntäjä tai lautakunta.”

Kuibo parem karjalakse?

Vähemmistökielen sanasto kasvaa käännösuutisilla ja Facebook-kyselyillä.

Näin syntyy Ylen Tulosilta

Eduskuntavaali-illan tv-lähetyksen valmistelu alkaa melkein vuotta ennen h-hetkeä. Vaali-iltana on töissä satoja yleläisiä.

Zeldan viides, kulisseja käsittelevä numero syntyy paljolti sähköisten viestimien varassa, koska Hanna Valle opiskelee Amsterdamissa. Aiempien numeroiden teemat ovat ruumis, rakkaus, valta ja mieli. ”Zeldan lähtökohta on feministinen, mutta annamme tilaa käsitellä monenlaisia tuntemuksia ja havaintoja. On hienoa laajentaa lukijoiden näkemystä maailmasta ja rakenteista, jotka siihen vaikuttavat.”

Vapaaehtoisten kokeilujen koti

Visuaalinen suunnittelija Hanna Valle halusi rakentaa ympärilleen yhteisön, jonka kanssa käsitellä tärkeitä aiheita. Syntyi verkkolehti Zelda.

Vikesin toiminnanjohtaja Auli Starck vieraili maaliskuussa Myanmarissa Yangon Film Schoolissa. Maan poliittisesta tilanteesta huolimatta opiskelijat ovat pystyneet tekemään myös kriittisiä dokumentteja. Kuvassa on Starckin kanssa koulun henkilökuntaa, opiskelijoita ja valmistuneita, jotka ovat edelleen mukana sen toiminnassa, vasemmalta Nwaye Zar Che Soe, Wai Mar Nyunt, Lindsey Merrison, Aleksandra Minkiewicz, Starck, Soe Arkar Htun, Khin Myanmar.

Kokoaan suurempi "nollaseiska"

Viestintä ja kehitys -säätiö moninkertaistaa journalisteilta kerätyn solidaarisuusrahan. Kuluva vuosi on Vikesin viidestoista.

Vinnande samarbete. Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund vid prisutdelning i januari i år.

Avslöjade Danmarks största bankskandal – belönades med Cavlingpriset

Samarbetet mellan Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund fungerade väl, men det nationsöverskridande granskande arbetet krävde också råd och kunskapsdelning från kollegor runt om i världen.

Terveystiedon toimittaja

Uusi päätoimittaja Anne Lahnajärvi haluaa Mediuutisten tuottavan lääkäreiden puheenaiheet.

Apua ammatillisiin unelmiin

Haaveiletko tietokirjan kirjoittamisesta, valokuvanäyttelystä tai opintomatkasta? Journalisti listaa apurahoja journalisteille, kuvittajille ja kääntäjille.

Journalisti täyttää huhtikuussa 95 vuotta. ”Vuosien saatossa lehti on muuttunut järjestökentän rasahdusten raportoijasta koko median, journalismin ja viestintäalan suuntaa kommentoivaksi ja muokkaavaksi voimaksi”, sanoo päätoimittaja Maria Pettersson.

Journalistin paperiversio uudistui, verkkolehti uudistuu seuraavaksi

Päätoimittaja Maria Pettersson lupaa alan syvällistä arviointia ja reilua mediakritiikkiä.

När intrycket är färgat

Fullständig objektivitet är en platonsk idé men hurdant intryck journalisten gör är hårdvaluta. Lämnar intrycket en partifärg är devalveringen i full gång, skriver Dan Lolax.

Tähtien määrä katosi puolueen nimestä

Vanhoilla puolueilla on teksteissä vakiintuneet käyttönimensä ja lyhenteensä, mutta toimiiko sama ”aakkosmankeli” uusilla, pohtii Ville Eloranta.

Avoimuus parantaisi palkkakeskustelua

Media-alan työn tulokset ovat kaikkien nähtävillä, mutta miksi työstä maksettava korvaus ei ole, kysyy Tytti Oras.

Taloutta tv-uutisissa kommentoineista poliitikoista yli 90 prosenttia miehiä

Muita miesvetoisia aiheita olivat muun muassa ulko- ja turvallisuuspolitiikka, sisäpolitiikka, vaalit ja teollisuus, ilmenee Joonas Lehtosen pro gradusta.

Väinöt sekaisin

Elettiin vuotta 1975. Olin Savon Sanomien kesätoimittajana Helsingissä. Etyk-hulinan lomassa tapahtui muutakin – muun muassa kesätoimittajan nimisekoilu, kirjoittaa Ilkka Vänttinen.

Sopimalla voi pelastaa työpaikan

Journalistiliiton juristi Sanna Nikula ei vieläkään ole varma, mikä sai työnantajan muuttamaan mielensä. Kertaalleen irtisanotulle löytyi kuitenkin uusi työ.

Koura- ja Bonnier-palkinnot jaettiin

KOURA-koulutusrahasto palkitsi tv-, radio- ja verkkosisältöjä kuudessa kategoriassa. Erikoispalkinnot saivat Ylen Sara Rigatellin ja MTV:n Timo Innasen jutut seksuaalisesta ahdistelusta ja häirinnästä.

Kainuulainen urheilumies on poissa

Kuolleita: Toimittaja Seppo Karppinen 9.1.1944 Kajaani – 7.12.2018 Kajaani

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta