De vill starta en sexrevolution

Sveriges Radios Ligga med P3 skapar nya normer för hur medier kan ta upp frågor om sexualitet och relationer.

”Vi tar allt på allvar men gör det glädjefullt”, säger programledare Maria Maunsbach. Kollegan Robert Jacobsson som är sexolog tycker det bästa med jobbet är förtroendet som läsare, lyssnare och medverkande visar för programmet. Foto: Sandra Henningsson

JOURNALISTI
30.4.2015

Lina Laurent, text
Sandra Henningsson, foto

”Maria, vilken sexposition ska vi ta?”

Robert Jacobsson, sexreporter, sexolog och socionom, tittar frågande på sin arbetskamrat programledaren Maria Maunsbach. I en trång röd soffa som står mitt i det öppna kontorslandskapet på Sveriges Radio i Malmö prövar de under gapskratt olika ställningar.

Vad gör man inte för en bra bild?

Kolleger som går förbi himlar med ögonen eller kastar gliringar åt deras håll: ”En alldeles vanlig dag på jobbet?”

Vi går upp till redaktionens kontor på andra våningen. Den ena väggen pryds av teckningar på könsorgan, läsarbrev och av tidningsurklipp som handlar om programmet eller programledarna. På fönsterbrädet står grönväxter och på fikabordet en färsk blombukett med rosor och nejlikor. Dörren pryds av en affisch med programmets slogan: ”Ligga med P3 – din knullkompis i etern”. Men inga sexleksaker?

”Visst skulle vi behöva lite dildos och andra leksaker för trovärdigheten skull”, säger producent Amal Aziz och skrattar.

Det är i det här rummet en sexrevolution är på uppgång. En revolution som både ska förbättra svenskarnas sexliv och andra medieföretagsbevakning av sex och relationer – åtminstone om redaktionen får bestämma.


Ligga med P3 startade som ett webbprojekt i oktober 2010. Några månader senare började programmet sändas i radio, en timme måndag till torsdag, året runt. Webben är ändå den främsta kanalen. Där publiceras artiklar, erotiska noveller, ljudklipp, videor och krönikor. Att redaktionen är aktiv på sociala medier är en självklarhet och en förutsättning för att programmet ska vara nära läsarna och lyssnarna. Den officiella målgruppen är 16 – 25-åringar men utifrån responsen vet redaktörerna att de når ut till en mycket bredare skara, både till yngre och äldre.

”Ibland gör vi reportage om viktiga teman som vi på förhand vet att inte kommer att nå en bred publik även om de borde. Då sammanfattar vi kärnan i reportaget i en rolig bild eller i en eller två meningar så att även de som inte orkar, vill eller har tid att lyssna på det långa inslaget kan ta del av det på ett annat sätt”, säger Robert Jacobsson.

Ett exempel på ett sådant tema är hur tjejer kränks genom att kallas för hora eller slampa. Redaktionen gjorde flera inslag kring temat men kokade också ner det viktigaste budskapet i en vers på rim.

Maria Maunsbach plockar fram sin mobiltelefon och reciterar:

En madrass ligger i sängen – / det är ofta det som är poängen! / Att knulla allt du kan hitta gör dig inte till en jävla fitta. / Inte heller till en slampa eller hora, du har liksom inget att förlora! / Så, knulla inte nån eller tiotusen, du stoppar vad fan du vill i musen!!

 

När man lyssnarLigga med P3 får man intrycket av att Malmöborna gärna berättar om sitt sexliv för hela svenska folket. Människor som blir intervjuade svarar på frågor om var och hur de haft sex utomhus. I Samtalet diskuterar en handfull panelister allt från hur man blir ihop till nakenhet och onani – rakt på sak och oftast väldigt explicit.

Att hitta personer som är villiga att ställa upp med egen röst hör ändå till det svåraste och mest tidskrävande i arbetet.

”Jag har jobbat tre månader på ett inslag om manliga prostituerade och varit i kontakt med trettio personer men ingen har ännu gått med på att tala med egen röst. Inslaget sänds när jag hittar någon som ställer upp”, säger Robert Jacobsson.

Maria Maunsbach påpekar att det däremot inte råder någon brist på idéer.

”Det är snarare tvärtom. Jag känner ibland att det är svårt att begränsa sig eftersom det finns så oändligt mycket som har med vårt område att göra.”

Redaktionen är övertygad om att programmet har en viktig roll som vägvisare. Det är många andra också. Riksförbundet För Sexuell Upplysning belönade år 2013 Ligga med P3 med RFSU-priset. Programmet har också nominerats till Stora Radiopriset 2012 i kategorin Årets folkbildare samt till Prix Europa 2012 i kategorin Radio Innovation.

”Vi driver en ny sorts journalistik som tvingar de andra mediehusen att tänka om. Jag ser Ligga med P3 som ett historiskt kapitel där vi är måttstocken som andra kan följa”, säger Robert Jacobsson. Han lyfter samtidigt fram att programmets viktigaste målsättning är att nå ut till läsare och lyssnare.

”Det finns många människor som har ett dåligt sexliv och som är missnöjda. De har inte fått all den information de hade behövt och där kan vi hjälpa dem.”

Men parallellt med alla lovord har programmet, eller snarare dess innehåll, mött en hel del motstånd och kritik. Både inom Sveriges Radio och utanför har människor ifrågasatt ifall detta är något public service ska syssla med och många har frågat hur detaljerat man kan tala om sex och sexualitet i radion.

”Vårt språkbruk och speciellt vårt val att tala om kuk och fitta har kritiserats, särskilt av småbarnsföräldrar. Det har också sagts att vi gör homopropaganda eftersom vi alltid har med ett HBTQ-perspektiv”, säger Robert Jacobsson.

Ord som uppfattas som för grova, explicita beskrivningar av olika sexformer och särskilt inslag om analsex har fått kritiker att anmäla Ligga med P3 till Granskningsnämnden för radio och tv. Programmet har anmälts sammanlagt nio gånger men samtliga beslut har varit friande.

Robert Jacobsson som varit med i Ligga med P3 ända sedan starten tror att programmet kommer att känna av större påtryckningar i framtiden.

”Det finns många konservativa strömningar som bubblar under ytan och som redan syns i samhällsdebatten.”

 

Att gänget bakom Ligga med P3 trivs med sitt jobb är uppenbart. Alla tre gläds över förtroendet både läsare, lyssnare och medverkande visar när de delar med sig av sina erfarenheter i intervjuer eller när de skicka in sina frågor till Fråga Robert. För att inte tala om de lyssnare som skickar in sina mest privata sexuella fantasier i form av erotiska noveller.

Amal Aziz sträcker upp händerna mot taket.

”Tänk att få jobba med sex hela tiden. Jag tänker redan nu på hur det kommer att vara den dag jag slutar på Ligga med P3 – jag kommer aldrig att få ett lika kul jobb.”

Maria Maunsbach säger att hon ofta upplever stunder av ren och skär glädje på jobbet.

”Det är en härlig upplevelse av gemenskap som infinner sig när jag inser att många känslor jag själv upplevt är ganska allmängiltiga och att andra också haft dem. Dessutom är det skitroligt att få spela in töntiga filmer.”

Sex tips av Ligga med P3

Var nyfiken.
Våga ta alla teman på allvar och skämta inte till det. Det ska inte bli en freakshow.
Var inkluderande och ha ett HBTQ perspektiv.
Hitta inte på diagnoser som inte finns, läs på och förankra exemplen med forskning.
Ha med olika nyanser när du rapporterar om svåra ämnen.
Se möjligheterna till nytänk i och med att området har många ämnen som inte tagits upp i medierna tidigare.

 

Exempel på finländska medier som svarar på sex- och relationsfrågor:


Sex och sånt i Radio Extrem. Lyssnarfrågor besvaras av sexualterapeuter.
Från topp till tå i tidskriften Eos. Frågespalt för barn och unga på Eos webb. Eos ges ut av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik.
Våga fråga i Kyrkpressen. Frågespalt med fokus på tro och andlighet men också om relationer och familjen.
Rakkauden FAQ på Nelonen. Panel med kändisar som diskuterar olika teman. Sexualterapeuterna ger ”de rätta svaren”. Spelades in 2013, går nu i repris.
Kysy seksistä i Iltasanomat. Frågor besvaras av RFSUs experter.
Suhdeklinikka på City.fi. Frågor besvaras av ev.lut. kyrkans familjerådgivare.

 

Sex och sånt en föregångare


Bland finlandssvenska medier är det i dag främst public service som erbjuder regelbundna inslag eller artiklar om sex, sexualitet och relationer om och för unga. Radio Extrems Sex och sånt på Svenska Yle startade i början av 2000-talet och är på många sätt en föregångare. Det är ett sällsynt långlivat program som överlevt otaliga organisationsreformer och som hela tiden utvecklats, senast genom att börja producera teve.

Tilltalet är ledigt och med finns både lyssnarfrågor, paneldiskussioner, intervjuer och korta upplysningsfilmer som gjorts med glimten i ögat. Sevärda är bland annat den där programledaren Dan Granqvist testar brasiliansk vaxning eller den där hans kolleger illustrerar tankar kring analsex genom en scen där en bil ska köras in i ett garage.

Dan Granqvist säger att Sex och sånt behövs så länge lyssnarna fortsätter skicka in frågor.

”Det finns ett stort behov av mera kunskap men det är inte bara medierna som ska fixa det. Föräldrar och lärare måste tala mera om sex och sexualitet och visa att det är okej att prata om det.”

På finska är mediehusens utbud av motsvarande innehåll för unga tunt. Snart ska paletten ändå utvidgas. Finska Yle börjar på hösten sända ett program om sexualitet för unga där målgruppen är 13–15-åringar.

”Det är en utmanande målgrupp och kombinationen sex och tonåringar är delikat. Vårt program kommer därför uttryckligen att handla om sexualitet och inte om hur man har sex”, säger ansvariga producenten Hyppe Salmi.

Det nya programmet produceras i samarbete med stiftelsen Sexpo som bland annat ska bidra med expertsvar.

”Trots att det finns en massa information på webben vill folk bli bekräftade och bemötta, de vill höra att de duger som de är”, säger sexualterapeut Patricia Thesleff som bland annat jobbar som sakkunnig och som utbildare på Sexpo.

Hon hoppas att frågor om sexualitet skulle avdramatiseras i medierna där negativa nyheter om sexköp, pedofili eller annat sexuellt utnyttjande ofta dominerar.

”Vi ska se sexualiteten som något positivt och som en livskraft.”

Lina Laurent



1 2019
Arkisto

Kasvukipuja

Voimisteluvalmentamista käsitelleestä Urheilulehden jutusta syntyi jälkipyykki, jonka takia Urheilutoimittajain liitosta erosi jäseniä. Se kertoo urheilujournalismin muutoksesta, joka on ollut tuloillaan pitkään.

Vihaviestien vyörytyksessä

Oikeustoimittaja Päivi Happonen ihmetteli Ylen blogissa Oulun poliisin tiedotuslinjaa. Poliisi kritisoi Happosta Twitterissä ja se aiheutti vihaviestien tulvan.

IS:ssa uutisia tekevät kaikki osastot. ”Sanoisin, että osastojen välillä on enemmän yhteistyötä kuin kilpailua. Yleensä IS:n saamasta uutisesta iloitaan osastorajojen yli”, sanoo Ilta-Sanomien uutispäällikkö Elina Koivisto (toinen oikealta). Kuvassa myös politiikan erikoistoimittaja Timo Haapala, Uutis- ja yhteiskuntatoimituksen esimies Miia Honkanen, rikostoimittaja Niko Ranta, urheilun esimies Vesa Rantanen ja toimittaja Miikka Hujanen.

STT:n siteerausmäärät romahtivat

STT:n eniten siteeraamien viestimien kärkikymmenikkö pysyi lähes ennallaan, mutta siteerausten määrä laski yli kolmanneksen. Kärjessä jatkavat Yle ja HS. Ilta-Sanomat kipusi neljänneksi, ja Maaseudun Tulevaisuus nousi ensi kertaa kymmenen joukkoon.

Uudelleenjärjestelyjen jälkeen pääkirjoituksia kirjoittavat Aamulehdessä toimituksen johtoryhmä, uutispäälliköt ja osa toimittajista, sanoo päätoimittaja Jussi Tuulensuu. ”Linjan noudattamisesta vastaa päätoimittaja, joka myös muodostaa tarvittaessa lehden kannan merkittävimpiin aiheisiin.” Kuvassa Yleisradio haastattelee Tuulensuuta Aamulehden yt-neuvottelujen seurauksista 29. marraskuuta.

Kuka päättää lehden linjan?

Aamulehti lakkautti pääkirjoituksista huolehtineen artikkelitoimituksensa ja vähensi pääkirjoitusten määrää. Satakunnan Kansa luopui erityisistä pääkirjoittajista jo vuonna 2015. Mitä tekevät muut maakuntalehdet?

Uutiset vaikuttavat vaaleihin

Vaikka vaalitentteihin valittaisiin kuinka hienoja ja tärkeitä teemoja, ne eivät välttämättä jätä äänestäjien tietoisuuteen edes haaleaa muistijälkeä. Uutiset jättävät, kirjoittaa Elina Grundström.

För tio år sedan var Jannike Store planeringschef på Radio Vega. I dag är hon teatertekniker på Unga Teatern och elektriker med det egna bolaget ”Käringen med strömmen”. På teatern gör hon allt från scenografier till kluriga tekniska lösningar. Hon har bland annat konstruerat radiostyrda höns (Pettson och Findus) och självlysande äpplen (Mio min Mio).

”De mest givande kaffepauserna finns på raksan”

De bytte bransch, men har haft stor nytta av sin journalistiska bakgrund. Möt Jannike Store, Eva Hagman och Sanne Wikström som alla valde ”Plan B”.

Jussi Turunen valmistui Itä-Suomen yliopiston Joensuun kampukselta teologian maisteriksi neljä vuotta sitten, mutta palasi tekemään ylioppilaslehti Uljasta. Vaikka lehden äkillinen lakkauttaminen oli erikoinen kokemus, Turusen paloa journalistin työhön se ei sammuttanut.

Ei niin uljas loppu

Ylioppilaslehti Uljas lakkautettiin vain 34 päivää uuden päätoimittajan palkkaamisen jälkeen. Turun ja Tampereen ylioppilaslehdissä tilanne elää, mutta Oulun lehti sai rehtorista ystävän.

Valtaa vain muiden myöntyessä

Kun tietokirjailija väittää omiaan, kustannustoimittaja korjaa keskustellen. Antti Heikkilän kohukirjan kaltaisen teoksen kustannuspäätöstä hänen on kuitenkin vaikea muuttaa muuksi.

Tuija Siltamäki saatteli Aviisin määrittelemättömän mittaiselle ilmestymistauolle. Hänet kuvattiin tammikuussa Tampereen ylioppilaskunnan toimistossa, josta melkein koko henkilökunta on muuttanut korkeakoulujen yhdistyessä syntyneen uuden ylioppilaskunnan tiloihin Hervantaan.

Kuin viimeistä Aviisia

Tuija Siltamäki päätoimitti mahdollisesti maailmanhistorian viimeisen Aviisin. ”Ylioppilaslehtien tulevaisuudessa huolettaa halu sitoutua yhteisiin asioihin, jotka eivät ole joka hetki mieluisia.”

Airin Bahmani kirjoitti Syyrian sota -kirjaa Kansalliskirjaston rauhassa.

Kenttätöissä Irakissa

Toimittaja Airin Bahmani haastattelee Lähi-idässä Syyrian sodan uhreja, poliitikkoja ja feministejä.

Av-kääntäjä Jukka Sorsa pelkää, että av-kääntämisestä on tulossa matalapalkka-ala, jolle ei kannata kouluttautua. Hänen työnsä Pre-Textin työsuhteisena freelancerina ovat vähentyneet viime vuosina.

Kolmen kastin kääntäjät

Av-kääntäjä Jukka Sorsa haluaa tes-neuvotteluissa kohentaa erityisesti ei-työsuhteisten freelancereiden asemaa. He ovat kääntäjistä heikoimmassa asemassa.

Kuvat kätevästi Etuovesta tai Oikotieltä

Moni toimitus poimii ilmaiskuvia juttuihinsa asunnonvälityssivustoilta. Käyttöehdot antavat konserneille oikeuden kuvien julkaisuun ilman eri korvausta.

Cheerleadingissä ei ole pakollisia liikkeitä, vaan jokainen esitys on erilainen. Tämä tekee arvostelusta haastavaa. Cheerleading-tuomari Anne Achtén kanssa harjoittelemassa oli helsinkiläisen Funky Team Gorillaz -joukkueen jäseniä.

Tyylipisteiden jakaja

Radiotuottaja Anne Achté arvioi olevansa Euroopan ahkerin cheerleading-tuomari.

Palvelujournalismia aikuistuville

Säde Mäkipää, 26, on aloittanut Improbatur-lehden päätoimittajana.

Ormen äter sin svans

Varför väcker Liike Nyt intresse? För att nyhetsmedierna bevakar den. Vi är en orm som äter sin egen svans, skriver Dan Lolax.

Ihan vain eduskuntavaalit

Kun me toimittajat nimeämme vaalit, kyse on tarinan käännekohdan etsimisestä. Mutta tiedättekö mitä? Vallankumousta ei ole tulossa, Janne Zareff kirjoittaa.

Gallupin aika

Kapeneeko puolueen etumatka toiseen tai hiipuuko puolueen kannatus vielä silläkin hetkellä, kun lukija lukee gallup-uutista, kysyy Vesa Heikkinen.

Tyhmänä uskaltaa

Kun Teollisuusneuvos ehdotti löylyjen jälkeen, että myös Aamulehti kutsuisi koripallojoukkuetta Nansoksi, Matti Mörttinen ei epäillyt vastata suorasukaisesti.

Tärkeä, mutta aina epävarma näyttö

Kari Raivion Näytön paikka -kirja korostaa tutkitun tiedon tärkeyttä, mutta muistuttaa sen iäti epävarmasta luonteesta – siitä, miten huonosti se sopii journalismin joko-tai-maailmaan, kirjoittaa Marja Honkonen.

Linda Pelkonen voitti hovissa

Helsingin hovioikeus on tuominnut toimittaja Linda Pelkoselle lukuisia kertoja soitelleen miehen laittomasta uhkauksesta sakkoihin.

Psykologiliitto antoi potkut päätoimittajalleen

Hannele Peltosen potkujen taustalla ovat päätoimittajan ja lehteä kustantavan Psykologiliiton johdon väliset jännitteet, joista Journalisti kertoi viime syksynä.

Ommöblering i HSS-toppen

HSS Media byter vd. Under rekryteringsprocessen sköts jobbet av Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg.

Gardberg: Viktigt ha stöd då det stormar

Yle Spotlights Annvi Gardberg har tilldelats Topeliuspriset. Journalisten bad Gardberg om tre tips på hur en journalist klarar sig då det stormar som hårdast.

Yhdistykset

Journalistiliiton jäsenyhdistykset tiedottavat.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta