Det bidde ingenting

JOURNALISTI
26.2.2015

Dan Lolax, text

dan.lolax@fabsy.fi

Skribenten är samhällsreporter på Åbo Underrättelser. Skriver också Nyhetsbloggen.

Trots mycket prat om samarbete så har de finlandssvenska mediehusen gjort slag i saken främst då ”samarbete” förekommit som första led i det så falska ordet ”samarbetsförhandling”.

Ja, det har funnits gemensamma projekt – om var läsarna känner sig hemma och om deras privatekonomi. I mars sjösätts ett gemensamt fondspel.

Men projekten känns inte som den kraftansträngning som behövs. På sistone har pratet om samarbete ersatts med uppvärmd Ylekritik. Det tyder på att idéerna börjat sina.

 

Mediehusen ska mätas med sina egna måttstockar. Samarbetet var trots allt ett uttalat mål, en röd tråd genom fjolårets mediediskussion.

Outtalat förblev exakt hur samarbetet var tänkt att skapa en bättre journalistik och lindra tidningarnas ekonomiska lidanden.

En sorts färdkost fanns i professor Tom Morings fjolårsrapport om det finlandssvenska medielandskapet.

Förslagen i rapporten togs knappast emot med odelad entusiasm men allt tydde på att mediechefernas avsikter skulle omsättas i praktiken.

 

Svante Wahlbeck, vd för HSS Media, ondgör sig över att man inte gör tillräckligt mycket tillsammans. Hans irritation är begriplig. Just den här aspekten av vår bransch är kroniskt trög.

På ett högskolepolitiskt seminarium för ett tag sedan hörde jag landskapsdirektören Olav Jern säga att det bara finns en bransch i Svenskfinland som samarbetar sämre än högskolorna och det är medierna.

Det blir allt svårare att argumentera mot Jern.

 

De stora förändringarna har gjorts på varsitt håll. Paradoxalt nog syns de främst i papperstidningen.

Åbo Underrättelser har gjort om layouten, Borgåbladet och Östra Nyland blev Östnyland och gränserna mellan KSF-tidningarnas innehåll har överlag blivit luddigare.

Men tanken om en gemensam webbportal, verkar vara begravd – tillsammans med andra idéer.

 

I vilken grad branschfolket är besviket över det här beror på vilka förhoppningar som funnits.

De flesta är säkert ense om att då det handlar om att inte bara trygga utan också utveckla de finlandssvenska medierna så måste man tänka fördomsfritt.

Men det är skäl att komma ihåg att en strikt ekonomiskt motiverad samarbetstanke är något annat än en som utgår från journalistiken.

 

Avgörande är att samarbetet stärker de enskilda tidningarnas relevans för läsarna.

Ta som exempel en samarbetstanke som har förverkligats. Tidningarnas gemensamma materialbank används förhoppningsvis i den utsträckningen som relevansen motiverar.

Det handlar om att göra annat än att bara fylla tidningen med text, vilket i sin tur gör det svårt att applicera ett krasst ekonomiskt synsätt på det journalistiska samarbetet.

 

Trots det här ska det inte vara omöjligt att samarbeta på ett sätt som utgår från journalistiken och inkluderar ekonomin.

Men just nu framstår de finlandssvenska mediecheferna, efter att ha konstaterat stundens allvar och utlovat samarbete, som Mäster skräddare – han som av en bit tyg först skulle sy en rock, sedan ett par byxor, sedan en väst och till slut ett par vantar.

Sedan bidde det ingenting.



5 2020
Arkisto

Tämä voi olla ainoa tilaisuutemme mediatukeen

Ruotsissa, Tanskassa ja Norjassa valtio on jakanut journalismille koronatukea 24 – 66 miljoonaa euroa normaalin mediatuen päälle. Suomessa tiedonvälitystä ei tueta, vielä. Nyt tilanne on kuitenkin lupaavampi kuin vuosikymmeniin, kirjoittaa Maria Pettersson.

Kuohuva toimitus on loistopaikka edetä uralla, Riikka Räisänen

Ylen uutis- ja ajankohtaistoimituksen päätoimittaja tietää jo, kuka kolumnisti seuraavaksi ehdottaa yhtiön rahoituksen leikkaamista.

Koronan mukana kiire katosi ja filosofia palasi

Kodissamme on nukuttu enemmän kuin aikoihin. Yhtenä yönä en saanut unta, kun olin nukkunut niin jumalattoman paljon edellisinä, kirjoittaa Lauri Rotko.

Medier med mössan i hand

”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.

Mediatuki on demokratiatuki – ja poliitikkojen olisi aika ymmärtää se

”Median asia ei ole vain median asia. Se on kansalaisten asia. Ja tämä tuntuu poliitikoilta unohtuneen”, kirjoittaa Hanne Aho.

Arvoisat kansalaiset, muistakaa resilienssi!

”Lohdullista – mutta samalla oireellista – on se, että moni journalisti pyrkii edelleen selittämään resilienssin”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Verkko toi uutta ay-koulutukseen

”Verkkokoulutus osoittautui yllättävän käteväksi ja vuorovaikutukselliseksi koulutusmuodoksi”, kirjoittaa työehtoasiamies Terhi Tarvainen.

Direktsändningarnas man

Döda: Redaktör Tomas Ek 6. 1.1957 Helsingfors – 2. 5.2020 Helsingfors

Teräväkielinen pomo muisti myös kannustaa

Kuolleita: Päätoimittaja Pekka Hyvärinen 20. 7. 1951 Kuopio – 10. 5. 2020 Helsinki

Uutisia, ei niinkään analyysejä

Kuolleita: Toimittaja Olli Pohjanpalo 21. 3. 1954 Hamilton Kanada – 11. 5. 2020 Helsinki

”Julkaistu kuva oli hyvä kuva”

Kuolleita: Valokuvaaja Mauri Vuorinen 11. 10. 1928 Hämeenkyrö – 30. 3. 2020 Tampere

Oikeutta puolustava marjakapitalisti

Kuolleita: Toimittaja Helena Hyvärinen 6.11. 1950 Tampere – 1.5.2020 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta