Att skriva med en forskare

JOURNALISTI
5.2.2015

Lina Laurent, text

Forskaren skrollar igenom dokumentet med över 100  000 tecken. Där finns transkriberade intervjusnuttar, länkar till forskningsrapporter, lösryckta miljöbeskrivningar, fragment av en text som ska bli ett reportage, vårt reportage.

Forskaren tittar på mig och utbrister leende: ”Det är ju nästan färdigt.” Jag undrar om hon skämtar. Till deadline är det tre dagar.

När Kone-stiftelsen i somras utlyste stipendier för journalistik och produktioner som synliggör samhällsklyftor i Finland var en av målsättningarna att sammanföra människor från olika yrkesgrupper: forskare, journalister, bildjournalister, konstnärer, skådespelare med flera.

Tanken är att man med en bredare bakgrund ska hitta nya sätt att lyfta fram viktiga samhällsfrågor och att de som jobbar kring temat ska lära sig av varandra. Två forskare, en fotograf och jag ska belysa hemlöshet bland unga i huvudstadsregionen.

 

På många redaktioner är grupparbete i dag vardag och flera journalister har bevisat att man når bättre resultat när man jobbar i par. Trots det sitter vi alltför mycket och alltför ofta ensamma vid våra datorer.

Tanken på att få bolla tankar om exempelvis symboliken i en miljöbeskrivning med en i ämnet insatt forskare känns närmast utopistisk. Feedback och redigering speciellt före
publicering är något både fast anställda och frilansar drömmer om.

Att forskaren och jag haft olika syn på hur absolut en deadline är eller hur en text ser ut som nästan är färdig utgör samarbetets små aha-upplevelser. Hur man i praktiken jobbar som en arbetsgrupp har också varit spännande. Vid en av intervjuerna var vi sex personer kring samma bord: den som intervjuades, hens vänner, fotografen, forskaren och jag.

 

Men när texten ska mejslas fram blir skillnaderna i våra arbetssätt mer påtagliga: Forskaren tänker på de stora linjerna, på nationella och internationella studier som berör vårt tema eller på hur den intervjuades unika berättelse återspeglar det rådande ekonomiska systemet.

Jag tänker på läsaren, på berättelsen, på övergångarna, på att ha lagom mängd närvaro kombinerat med fakta och på hur texten samspelar med bilderna.

 

En dag före deadline känns reportaget klart men vad hände med nytänket?

Forskaren vågade inte pilla i texten och lägga in kopplingar till studier om hur ojämlikhet fördelar sig i samhället. Jag, som i mitt innersta genuint tror på att texter bara blir bättre när de redigeras flera gånger, kände kontrollbehovet öka och vägrade stryka ett bra citat. Enligt forskaren tog citatet bort udden från den intervjuades kärnbudskap.

Vi har styrts av våra konventioner om hur en vetenskaplig text ska se ut och hur en journalistisk text ska se ut. Eftersom vårt slutresultat ska publiceras i en tidning har det journalistiska formatet vägt starkast. Men måste det vara så?

Kanske vi ändå borde lyfta fram kopplingen till nyliberalismen eller förklara parallellerna till Baron Münchhausen. Det är ännu en dag till deadline. Vi sätter oss ner tillsammans – allt är möjligt.

Skribenten ingår i en arbetsgrupp vars reportage publiceras i tidningen Iso Numero i mars.



4 2019
Arkisto

Rahahautomo

Valokuvausjärjestö Finnfoto kylpee rahassa, jota se ei ole saanut jaettua kuvaajille.

"Politiikan toimittajat puhuvat liian vähän politiikan sisällöistä"

Vuoden journalistin Vappu Kaarenojan mielestä osa politiikan journalismista tuo mieleen urheilusivut.

Jos sössii lehdistönvapauden, voi heittää hyvästit demokratialle

Kansalaisen kannalta on yhdentekevää, lopettaako journalisti työskentelyn ennakkosensuurin vai netissä käydyn vihakampanjan seurauksena, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Maailma muuttuu vihamielisemmäksi toimittajia kohtaan

Suomi nousi tänä vuonna sananvapaustilaston kakkoseksi, mutta entistä harvemmassa massa tilanne on hyvä tai tyydyttävä. Kymmenen viime vuoden aikana työnsä vuoksi on kuollut yli 700 journalistia.

Freelanceriksi jääminen on heittäytymistä epävarmuuteen, jossa nirsous johtaa konkurssiin

Ennen halusin tehdä ensisijassa yhteiskunnallisesti merkittävää ja lukijaa koskettavaa journalismia. Sittemmin on valjennut yrittäjän arjen totuus, kirjoittaa Lauri Rotko.

Antaisit itse paremmat erätaukohaastattelut, Susanna Luikku

Avun toimittaja Susanna Luikku tähtäsi jääkiekkoilijaksi, mutta päätyi urheilutoimittajaksi. Hän suhtautuu kriittisesti otteluiden erätaukohaastatteluihin.

Haaga-Helian journalismiopiskelijat tarkistivat kansainvälisessä projektissa kuusi EU-väitettä. ”Työssä huomasi, miten paljon asiaa muutamaan lauseeseen saattaa sisältyä”, sanoo Emmi Syrjäniemi (oik.), joka oli mukana tarkistamassa Ville Niinistön (vihr.) twiittiä. Vierellä tarkistustyötä ohjannut lehtori Kaarina Järventaus.

Journalismin opiskelijat tarkistivat EU-väitteitä: enemmistö ”sinne päin”

EU-vaaleihin liittyvä projekti muistuttaa toimittajia tarkistamaan siteerausten faktat ja miettimään otsikoista syntyviä vaikutelmia.

Kom till Afrika, här finns plats!

När det gäller den finska marknaden för Afrikanyheter behöver jag sällan konkurrera med någon, skriver Journalistens nya kolumnist Liselott Lindström, Afrikastringer för Yle.

Ei mitään muttia – vai sittenkin pari?

Verbittömiä lauseita, mutta-sanalla alkavia virkkeitä, ja-sanan pois jättäviä listauksia. Kaikkia näkyy journalistisissa teksteissä jatkuvasti. Mutta saako näin tehdä, pohtii Ville Eloranta.

Pk-media, invandringskritik och andra ord

Vad finns inbyggt i begrepp som politisk korrekt (pk), islamisering, patriot eller i en valseger som liknas vid en tsunami, frågar Jeanette Björkqvist.

Hyvä juttu, ei kauppoja

Tuomo Pirttimaan juttukeikka Norjan vuonolle sujui kuin unelma, kunnes tuli aika kartoittaa aiheen virallista puolta.

Toimittaja aikoo erota päätoimittajan vaaliehdokkuuden takia

Sanomalehti Pohjalaisen päätoimittajan ehdokkuus eduskuntavaaleissa hiertää toimituksen ja johdon välejä.

Nuoret haluavat reunoilta kovettunutta juustosämpylää siinä missä muutkin

Nuorten hupenevaa kiinnostusta ammattiyhdistysliikkeeseen selitetään usein joko sen imago-ongelmalla tai nuorten ideologisilla valinnoilla. Syy on kuitenkin muualla, kirjoittaa liiton opiskelijalähettiläs Martta Kallionpää.

Tervetuloa takaisin

Journalistiliitossa kokeillaan, millaisia tuloksia eronneiden jäsenten takaisin houkutteleminen tuottaa, liiton tiedottaja Manu Haapalainen kirjoittaa.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta