Våra ord, vårt ansvar

JOURNALISTI
17.12.2015

Dan Lolax
dan.lolax@fabsy.fi
Skribenten är samhällsjournalist på Åbo Underrättelser. Skriver Nyhetsbloggen.

Om vi glömmer bort mediernas förstoringsglaseffekt och tror att en plötslig fokusering på minoriteters brott ska falla i neutral jord, är vi då det journalistiska uppdraget troget, frågar Dan Lolax.

Vad gav nyhetsåret 2015 oss journalister? Nu tänker jag inte på nyhetshändelserna, de som summeras i krönikor i slutet av månaden. Jag tänker på vilka insikter vi fått under det gångna året om vårt värv och dess förutsättningar.

För min del har jag under årets sista månader stärkts i min tro på att bra journalistik inte garanterar en bättre värld men skapar förutsättningar för en sådan. Dålig journalistik gör oddsen sämre.

Speciellt ords betydelse och hur vi förmedlar dem har jag tänkt på. Om vi med de bästa intentioner och utgående från rådande journalistiska regler trots allt skapar en skev bild av verkligheten, vilket är då vårt ansvar?

Om vi illustrerar luddiga bedömningar om att Finland på grund av asylsökande och invandrare inte är lika säkert som i fjol med ett foto av beväpnade jihadister, ger vi då en korrekt bild av verkligheten? Så gjorde Iltalehti (4. 11) efter att Skyddspolisen hållit presskonferens.

Om vi glömmer bort mediernas förstoringsglaseffekt och tror att en plötslig fokusering på minoriteters brott ska falla i neutral jord, är vi då det journalistiska uppdraget troget? Den första december vek Helsingin Sanomat en helsida åt en våldtäkt i Hesperiaparken där den misstänkte var en asylsökande. I samma tidning fick en våldtäktsdom mot en finländsk man – offret var en femtonårig flicka – en notis.

 

Jag är fräck nog att svara på mina egna frågor och jag svarar nej. Nej, vi ger inte en korrekt verklighetsbeskrivning om vi med rubrik- och bildsättning och förhastade slutsatser börjar likna det drägg som kletar ner sociala medier med lögner och hat.

Nej, vi är inte det journalistiska uppdraget troget om vi glömmer att vi ansvarar för hur vår rapportering upplevs. Det handlar inte om att utelämna uppgifter om till exempel en misstänkt våldtäktsman utan om att sätta brottet i ett sammanhang och därmed också föra en redaktionell diskussion före: Varför rapporterar vi om detta brott och hur?

Jag fick höra att FNB:s strategi i misstänkta våldtäktsfall är att klargöra om asylsökande är inblandade. ”Med anledning av den debatt som pågår i samhället om asylsökande och flyktingkrisen anser vi att det var nödvändigt att gå ut med informationen om att asylsökande misstänks”, skriver redaktionschefen Jan Snellman som svar på en fråga jag ställde. ”Annars kan läsarna säga att vi döljer något för dem.”

FNB ger misstankarna proportioner genom att visa hur asylsökande är representerade i brottsstatistiken, tillägger Snellman. Det är förstås en del av ett gediget jobb men faktum kvarstår: I Finland finns nu en minoritet som är underkastad en granskning som de flesta andra går fri från.

Förstoringsglaseffekten är en del av vårt ansvar, och för att ta det ansvaret på allvar måste vi också granska sådant som misstänksamma läsare struntar i eftersom det inte tjänar deras rasbiologiska människo- och världssyn.

President Sauli Niinistö sa i Yle Radio 1:s frågestund (5. 12) att ”människor som vill vara här måste acceptera våra centrala värderingar, demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter”. Presidenten syftade på asylsökande men vi journalister får aldrig tro att de orden är avsedda för en minoritet enbart. De gäller precis alla.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta