Innehåll till salu. Inte.

JOURNALISTI
26.11.2015

Magnus Londen
magnus.londen@gmail.com
Skribenten är frilansjournalist och författare från Helsingfors.

Som företagare och läsare inser jag självklart det helt nödvändiga med både klassisk och nya arter av annonsering. Men ska journalister användas till det, frågar Magnus Londen.

”Behövs journalistik och journalister i framtiden?”

Den berättigade frågan ställde en förstaårsstuderande vid Soc & kom mig här om veckan.

Jag kontrade med mantrat: undersökande, förklarande och berättande journalistik kommer alltid att behövas – allt ryms inte i en uppdatering på sociala medier och...

Så där är det. Varje yrkesgrupp bär på en stolthet och motarbetar sin egen utplåning. Hotell- branschen försvarar sig mot Airbnb. Taxibranschen får polisens hjälp mot Uber. Men i slutändan klarar sig ändå bara den som anpassar sig, som är tillräckligt bra och som visar att den behövs. Och som behärskar sitt kärnuppdrag.

I våra mediehus KSF Media och HSS Media har ledningen uppenbarligen, åtminstone delvis, tappat tron på journalistikens kärnuppdrag: att granska och förklara. Så här står det till exempel på ksfmedia.fi när man talar till annonsörerna:

”... vi på KSF Media har grundat en avdelning där de som jobbar är experter på att producera innehåll och design och har lång bakgrund av journalistisk produktion. Vi fokuserar alltid på att öka försäljningen för våra samarbetspartners samtidigt som vi stärker deras bränd.”

På sin blogg skrev HSS Medias Linn Jung å sin sida i januari på tal om sitt nya jobb med advertorials: ”Här i min office skriver vi mest solskenshistorier. OCH DET ÄR SÅ OTROLIGT ROLIGT!”

Den enskilda journalisten ska förstås göra det som är roligt. Eller helt enkelt ta emot de jobb som erbjuds, ofta har man inget val.

Men om vi ser bortom individen är dessa resonemang liktydiga med att ledningen – de som borde tro allra mest – sträcker upp händerna och säger, allright, vi glömmer idealen (usch, fult ord), nu är den journalistiska berättelsen till salu.
 

Som företagare och läsare inser jag självklart det helt nödvändiga med både klassisk och nya arter av annonsering. Men ska journalister användas till det? Nej, för i min bubbla är det att ge upp journalistiken, att använda en yrkeskunskap till något helt annat än vad som är avsikten. Häng mig bara om du tycker det låter elitistiskt.

Att anpassa sig ska inte betyda att kapitulera. Det ska betyda att bli bättre, att tro på sig själv, att förstå tiden man lever i. Vad har till exempel finska Longplay och rikssvenska Filter gemensamt?

1. Passionerade innovatörer.

2. Grym satsning på oberoende och berättande journalistik.

3. Utdömda som omöjliga projekt (av ekonomiska orsaker).

4. Slutresultatet: helsikes mycket annonser i en pappersprodukt (i senaste nr har Filter 32 sidor annonser) och/eller tillräckligt mycket betalande prenumeranter.

Däremot får man som sagt intrycket att KSF/HSS Media – de är förstås inte ensamma om detta – inte längre tror på journalistiken och journalisterna. Och det samma gäller för övrigt många läsare.

 

Så tillbaka till grundfrågan: Finns det behov av journalistik i framtiden?

Ja, åtminstone så länge vi vill bidra till en öppen västerländsk demokrati, där företag och myndigheter kan och ska granskas.

Men journalistiken måste i så fall vara förbannat bra. Så bra att ingen ens kommer på tanken att försöka köpa innehåll av oss, så bra att läsarna inte kan leva utan den, så bra att de som annonserar vill betala för att synas i samband med de bästa berättarna och granskarna.

Det blir inte lätt. Men feg och visionslös är den som inte försöker.



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta