Linjedragning i fel riktning

JOURNALISTI
5.11.2015

Lina Laurent
lina.laurent@vintermedia.fi
Skribenten är frilansjournalist från Helsingfors och Kuru.

En så pass liten tidning som Hbl har inte råd att förlora den image och goodwill de mest kända redaktörerna står för, skriver Lina Laurent.

KSF Media motiverar de nya riktlinjerna för hur bolaget ska bevilja tjänstledighet med att det behövs dedikerade och engagerade anställda ”i det brytningsskede företaget och hela branschen befinner sig i”. KSF Media säger också att man kommer att fortsätta omorganisera verksamheten och att det i den förändringsprocess som pågår ”inte är i bolagets intresse att hantera ett stort antal tjänstledigheter”.

Ett företag har förstås all rätt att själv bestämma om hur det beviljar tjänstledighet, förutom när det handlar om den lagstadgade rätten till ledighet för studier och undervisningsuppdrag. Men, är den nya linjen verkligen i KSF Medias intresse?

 

KSF Media har länge förhållit sig positivt till anställda som ansökt om tjänstledighet. På sin oavlönade tjänstledighet har anställda bland annat skrivit eller illustrerat böcker, fortbildat sig och jobbat med teater. Andra har varit lediga för att vidga vyerna på ett annat sätt. Något som på sikt ger en bättre journalistik – även om det inte ens varit målsättningen.

KSF Media har internt konstaterat att frågan om tjänstledigheter berört en ganska liten grupp medarbetare. Den som läst sin Hufvudstadsbladet kan lätt räkna ut att gruppen består av journalister som är starka profiler och av journalister som många läsare har en relation till. Den relationen har mediebolaget också förstått att förstärka och värna om.

Till exempel när det gäller böcker recenseras de egna redaktörernas verk ofta snabbt efter utgivningen. Böckerna säljs i företagets kundtjänst och redaktörerna uppträder på Hbl:s scen på Helsingfors bokmässa. Profilerna intervjuas också i andra sammanhang av kolleger i mediebranschen och de ställer upp i paneldebatter och på andra evenemang – som Hbl-journalister. De är med och skapar varumärket Hbl.

När fast anställda är tjänstlediga kan företaget dessutom anställa lägre avlönade vikarier och få in nytt fräscht kunnande i företaget. För trots att ingen i dagens läge talar om rekrytering måste medieföretag förbereda sig på att hitta morgondagens profiler.

 

Ledningen för KSF Media låter internt förstå att det nu finns flera personer som hört sig för om möjligheterna till tjänstledighet. Är det en slump eller ett symptom på att det finns något som driver bort anställda från företaget? Att i det läget svara med en strikt personalpolitik och riktlinjer som sträcker sig fram till 2018 är knappast konstruktivt.

Arbetsgivaren kunde tänka mindre principfast och i stället tänka på vad man kan förlora genom de nya riktlinjerna. Arbetsgivaren kunde också fundera på vad som skulle få anställda att trivas bättre på jobbet överlag. Många av journalisterna som jobbar på Mannerheimvägen 18 är frustrerade och upplever att den länge efterlysta satsningen på innehåll, med andra ord på journalistik, fortfarande lyser med sin frånvaro.

Risken finns att både tidningens starka profiler och även andra redaktörer känner att Hbl inte längre är en tillräckligt attraktiv arbetsplats. En så pass liten tidning som Hbl har inte råd att förlora den image och goodwill de mest kända redaktörerna står för. Den har inte heller råd att skapa ännu mer internt missnöje bland de anställda – det är inte i bolagets intresse.



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta