Professionella pixlar. Bildjournalistiken får tekniskt bättre förutsättningar i och med förbättrade mobilskärmar, men ännu är reportrarnas bildberättande i barnskorna. ”Många broadcastinghus var inte beredda på den här utvecklingen, men det går åt rätt håll”, tycker Rolf Granqvist, webbredaktör på Yle i Vasa.

Tusen sluddrande ord

JOURNALISTI
15.10.2015

Johan Svenlin, text
Johannes tervo, foto

Proffsfotografer är oroade över att vi vänjer oss vid dålig bildjournalistik. Reporterns bild med mobiltelefon anses duga också på stora mediehus.

Sista veckan i september utlovades en blodröd supermåne som inte setts på 33 år. Naturfenomen som sol- och månförmörkelser, blixtar och norrsken väcker alltid intresse hos allmänheten. Få är ändå beredda att offra nattsömnen för att uppleva dem med egna ögon.

För nyhetsredaktionerna innebär det en utmaning. Att sätta egna fotografers begränsade arbetstid på att nattetid bevaka en röd måne är inte att tänka på. Dessutom finns en risk att månen skyms av moln. Då återstår två möjligheter: man uppmanar läsarna att skicka in bilder och litar på att de är tillräckligt bra eller använder samma bild som alla andra, nämligen den som kablas ut genom bildbyråerna.

Hanna-Kaisa Hämäläinen, frilansfotograf och ordförande för Finlands Frilansjournalister, är orolig över en utveckling, där medierna vänjer sina läsare vid en allt sämre bildkvalitet. Hon anser att mediernas sätt att använda allmänhetens bilder har spårat ur fullständigt.

”Jag kan förstå att man efterlyser bilder från avlägsna eller isolerade platser dit man inte kan skicka ut en fotograf, men nu verkar redaktionerna utgå ifrån att det kommer in amatörfoton från varje nyhetshändelse.”

Hon nämner Iltalehtis beslut att utrusta sina reportrar med kameror som ett annat skrämmande exempel på utvecklingen.

”Det har hänt mig flera gånger på senaste tiden att fotouppdrag dragits tillbaka i sista stund, eftersom reporterns bild med mobiltelefon ansetts duga.”

 

Hon ser tecken på att bildkraven minskat i takt med att webbnyheterna fått större plats i medievanorna.

”Ofta illustreras webbnyheter med bilder som fullständigt saknar innebörd och som i själva verket stör nyheten. Av någon konstig anledning verkar man tycka att det inte behövs någon bildjournalistik på webben. Det är paradoxalt med tanke på att vi lever i en visuell tid när bilder är viktigare än någonsin.”

Rolf Granqvist, webbjournalist på Yle i Vasa och inbiten hobbyfotograf, håller inte med om att bildjournalistiken på webben går åt det sämre hållet. Han har coachat sina reporterkollegor för att bli bättre fotografer och tycker sig se en positiv utveckling, även om han dagligen river sig håret över enskilda bilder.

”Visst finns det fortfarande drag av amatörmässighet i de bilder som Yle-reportrar tagit, men när jag tittar ett eller två år tillbaka ser jag en tydlig utveckling mot det bättre.”

Han påminner om att stillbilder är ett nytt sätt att berätta för Yle- reportrar.

”De har kommit hit för att göra radio och tv, men nu förväntas de också skriva och fotografera. Det är som att börja sjunga. Vissa gillar det och andra känner sig obekväma med det nya.”

När det gäller supermånen fanns det också en tredje inofficiell möjlighet att få bilder: att ladda ner dem från Flickr eller någon annan portal som bjuder på creative commons-bilder. Där sätter hobby- fotografer av alla slag ut sina bilder med förhoppningen att de ska få stor spridning som möjligt. Under arbetet med denna artikel kontaktades ett tiotal finländska personer som under pseudonym lagt ut creative commons -bilder, men ingen av dessa ville medverka i artikeln. En del av hobbyfotograferna håller på sin upphovsrätt, medan andra ser uppmärksamhet och stor spridning som en tillräcklig belöning.

”Hobbyfotografering är en form av galenskap som tar en massa tid och pengar. Jag har aldrig försökt göra business av mina bilder. Det skulle kräva noggrann planering och systematisk arkivering och då känns det inte längre som en hobby”, förklarar Granqvist.

Han bedömer att han sätter fyra-fem timmar i snitt i veckan på att dokumentera sin vardag och sin omgivning. Bilderna publicerar han på Instagram, där han har drygt 7 200 följare.

”Jag undviker analysinstrument på fritiden och har därför ingen riktig uppfattning om hur mina bilder sprids. Tekniskt är det lätt att nappa bilderna och visst finns det en risk att de rymmer iväg utan att man kan kontrollera dem.”
 

Källan av gratisbilder kan vara lockande att ösa ur när webbnyheter snabbt behöver illustreras. Ingen märker väl något om vi laddar ner en gratisbild?

”Jag kan inte garantera att det inte finns någon creative commons -bild på vår webb, men vi har medvetet hållit en mycket restriktiv linje. Vi hade en diskussion för några år sedan och bestämde oss då för att undvika bilder utan tydlig upphovsrätt”, säger Patrik Stenvall på HSS Media.

Också KSF Media följer samma princip.

”Vi har ingen utskriven policy, men våra behov uppfylls av våra egna fotografer, frilansare och de etablerade bildbyråer som vi anlitar. I de få fall där gratisbilder används hos oss är det viktigt att fotografen får information om publiceringen och uppges som upphovsman”, säger Susanna Ilmoni på KSF Media.

De är eniga om att kvaliteten på creative commons -bilderna inte motsvarar bilder tagna av proffsfotografer. Ilmoni ser inte amatörbilderna som någon direkt konkurrens för proffsfotografer.

”De har ofta en amatörmässig skrovlighet över sig som gör att de avviker från bildbyråernas utbud. Jag tror knappast att de tar jobb ifrån proffsfotografer.”

Också Stenvall anser att skillnaden i kvalitet är tydlig.

”Det finns ändå en risk att abstrakta nyhetsämnen kan komma att illustreras med lättillgängliga gratisbilder som har en diffus koppling till ämnet. Jag hoppas att det dröjer länge innan det blir så”, säger Stenvall.

Den röda månen skymdes denna gång av moln och det var lätt för tidningarna att välja bildbyråernas utbud från andra kontinenter. Nästa totala solförmörkelse kan ses i Finland 2018. Få se vems bilder vi serveras då.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta