Små steg. ”Det är ingen som stenhårt driver frågan att gå ner i arbetstid för samma lön, men jag utreder möjligheten”, säger Nya Ålands huvudförtroendeman Karin Erlandsson.

Kortare dag – fungerar det?

Ett landskap – två tidningar

Åland har 29 000 invånare.

Tidningen Åland grundades 1891 och ingår i dag i koncernen Ålands Tidnings-Tryckeri Ab (ÅTT) som även har ett tidningstryckeri, en reklam- och webbbyrå samt fastigheter. Anders Wiklöf äger personligen 4,6 procent av aktierna i ÅTT. Investeringsbolaget Wiklöf & Lundqvist ab äger 25,2 procent av aktierna. ÅTT har 49 anställda.

Nya Åland grundades 1981 efter den så kallade tidningskrisen då chefredaktören och en stor del av tidningen Ålands redaktion avskedades. I början gavs tidningen ut av ett andelslag, på 1990-talet blev Nya Åland ett aktiebolag och 2001 gick Wiklöf Holding och Konstsamfundet in som ägare. Nya Åland trycks på ÅTT:s tryckeri. Företaget har i dag 31 anställda.

JOURNALISTI
24.9.2015

Lina Laurent, Mariehamn, text
Theresa Axén, foto

Personalen behöver något nytt och positivt tänkte Nya Ålands huvudförtroendeman Karin Erlandsson och presenterade ett radikalt förslag.

”Som många andra mediehus har vi under de tre senaste åren haft tre olika samarbetsförhandlingar. Det har på alla sätt varit skit och lett till att det här inte är världens mest attraktiva arbetsplats”, säger Karin Erlandsson.

På ett framtidsseminarium i fjol presenterade hon därför en idé hon gått och tänkt på länge: redaktionen kunde jobba sex timmar per dag i stället för sju och en halv – med samma lön.

Styrelsen kontrade med att förslaget var intressant och att möjligheterna kan utredas men då ska kvälls- och söndagstilläggen bort, något som kan spara pengar.

Nya Åland står inför omfattande förändringar. Den första januari 2016, om bara tre månader, övergår mediehuset till att ge ut tre papperstidningar per vecka i stället för fem, distributionen senareläggs, e-tidningen fortsätter utkomma varje dag och nyhetsdygnet förlängs. Samtidigt ska företaget locka tillbaka läsare och annonsörer.

På redaktionen innebär omställningen till det digitala i praktiken att man tar i bruk ett helt nytt arbetsschema. Morgonmöte klockan nio och arbete mellan nio och fem hör till en förgången tid. I januari ska redaktionen jobba i fler skift, börja tidigare på morgonen och jobba senare på kvällen.

Erlandsson konstaterar att tidpunkten skulle vara optimal för ytterligare förändringar.

”Vi ska ändå ändra allt och kan passa på att övergå till en sex timmars dag på samma gång.”

Bland Erlandssons kolleger har reaktionerna varit blandade. De flesta är försiktigt optimistiska men vet för lite för att ta ställning för eller emot en sextimmarsdag. En av frågorna många vill ha svar på handlar om ekonomi. Hur påverkas den egna inkomsten om söndagstillägg och tillägg för obekväma arbetstider försvinner?

Enligt kollektivavtalet kan man inte slopa tilläggen. Arbetsgivaren och den anställda kan tillsammans komma överens om att tilläggen betalas som en klumpsumma. Den ska motsvara det arbete en anställd utför på kvällar och helger.

 

Karin Erlandsson sitter vid redaktionens mötesbord på andra våningen och visar översta raden på ett stort ihoprullat papper. Med röd tusch har hon skrivit: Namn, lön 80 procent, lön 100 procent, lön utan tillägg och lön med tillägg. I spalterna under finns uträkningar för var och en i den 17 personer stora redaktionen.

”Det är som ett korsord. Jag försöker lösa ekvationen på hur en sex timmars dag skulle bli så rättvis som möjligt.”

I den första kalkylen skulle lönen stiga mest (upp till 540 euro) för dem som redan i dag jobbar 80 procent och sjunka mest (minus 480 euro) för dem som jobbar mycket helger och kvällar.

”Så kan den slutliga lösningen inte se ut. Vi kan inte gå in och sänka lönen för våra kolleger”, säger Erlandsson.

Även om pengar är viktigt är många på redaktionen oroliga för en helt annan sak: ”Hur ska vi hinna?”

I samband med de senaste årens samarbetsförhandlingar har åtta personer sagts upp. Samtidigt har Nya Åland satsat på att bli en multimedial föregångare där redaktörerna skriver, gör teveinslag och är aktiva på sociala medier. En av dem som fått axla ett allt större ansvar är sportreportern Oscar Magnusson. I november i fjol ledde sparåtgärderna till att sporten blev en enmansredaktion.

”Jag har ingen att bolla idéer med, ingen som läser mina texter och ingen jag kan planera längre helheter med. Det känns tungt att inte kunna lyfta blicken eftersom fokus hela tiden är på nästa dag.”

Magnusson ser i grunden en kortare arbetsdag som något positivt. Ifall han själv hade mer fritid skulle han kanske träna mera.

”Jag skulle kanske må bättre och vara piggare. Men, i ljuset av vår verklighet blir jag mer tveksam. Kommer vi att hinna göra allting? Det är alltid något som händer, alltid.”

Nya Åland är en framåtriktad tidning där redaktionen är van att kasta sig in i det okända. I mina samtal med flera av de anställda går det mellan raderna att läsa att många tänjer på sina gränser, jobbar över och upplever att arbetstakten blivit allt hårdare. Samtidigt finns en stark sammanhållning och hög ambitionsnivå.

Nyhetschef Anna Björkroos konstaterar att hennes kolleger inte har någon självbevarelsedrift, att de ständigt kommer med nya idéer och aldrig är rädda att prova nya saker.

”På typiskt Nyan-sätt tänker vi 20 sekunder och sätter sedan igång. Det leder till att vi gör allt på känsla och inte har tid att stanna upp och göra en plan. Det är farligt eftersom vi anpassar oss fort och det onormala blir normalt.”

 

I våningen under sitter Patrik Ekblom som sedan den första september är ny vd för Nya Åland. Om redaktionen ska jobba sex eller sju och en halv timme är inte en fråga han ägnar alltför mycket tid – det ”låter som en bra grej” – men nu gäller det att fatta rätt beslut för att det över huvudtaget ska finnas en tidning kvar. År 2014 var Nya Ålands resultat minus 137 600 euro.

”Det blir en tuff vinter, höst och vår. I år kan vi ta en smäll men inte 2016. Ifall läsarna och annonsörerna godkänner de nya lösningarna så borde våra kalkyler fungera.”

Frågan på allas läppar är om tidpunkten för den digitala satsningen är den rätta. Efter att Nya Åland i våras berättade om sina planer att minska antalet papperstidningar upplevde konkurrenten tidningen Åland en ökning i antalet prenumerationer.

Vad händer då om satsningen inte lyckas? Nya Ålands styrelseordförande Edgar Vickström, som också är vice vd för Wiklöf Holding, säger att han absolut inte har några som helst löften från ägarna om mer pengar.

”Som styreleordförande strävar jag efter att företaget levererar en så bra produkt att den kan leva på sin egen förträfflighet. Att gå till ägarna och be om mer pengar för att man misslyckats med att sköta bolaget är inte ett alternativ.”

Nya Ålands framtid, med eller utan en sex timmars arbetsdag, är i sista hand i händerna på Anders Wiklöf som personligen äger 37 procent av Nya Åland. Han äger för övrigt också en del av den koncern som ger ut tidningen Åland.

”Jag har stött och hjälpt Nya Åland under många år. Att Åland har två tidningar tycker jag är en demokratifråga och det tror jag att alla på Åland vet.”

Anders Wiklöf vill inte direkt svara på om det finns en smärtgräns för hur mycket han är villig att stöda Nya Åland i framtiden. Han betonar ändå hur viktigt det är att också ha känsla i det man gör.

”Ibland kan man ha en kapitalistisk hjärna men ett socialistiskt hjärta. Jag vill ju ändå ha två tidningar på Åland.”

Ett landskap – två tidningar

Åland har 29 000 invånare.

Tidningen Åland grundades 1891 och ingår i dag i koncernen Ålands Tidnings-Tryckeri Ab (ÅTT) som även har ett tidningstryckeri, en reklam- och webbbyrå samt fastigheter. Anders Wiklöf äger personligen 4,6 procent av aktierna i ÅTT. Investeringsbolaget Wiklöf & Lundqvist ab äger 25,2 procent av aktierna. ÅTT har 49 anställda.

Nya Åland grundades 1981 efter den så kallade tidningskrisen då chefredaktören och en stor del av tidningen Ålands redaktion avskedades. I början gavs tidningen ut av ett andelslag, på 1990-talet blev Nya Åland ett aktiebolag och 2001 gick Wiklöf Holding och Konstsamfundet in som ägare. Nya Åland trycks på ÅTT:s tryckeri. Företaget har i dag 31 anställda.

Sex timmars arbetsdag – fyra röster

”Jag blev jätteglad. Det vi och hela branschen behöver är kreativitet och framåtanda. Jag ser framförallt förslaget som en en motivationsfråga för personalen. Det är också modernt att tänka sig kortare arbetsdagar eftersom arbetslivets nyckelord är flexibilitet och arbetsglädje.”

Edgar Vickström, styrelseordförande för Nya Ålands tidningsaktiebolag

 

”Det går aldrig. Det var min spontana reaktion, men ju mer jag tänkt på möjligheterna, desto mer tänd blir jag på idén. Jag tror att kvaliteten på jobbet går upp och att man hanterar stress bättre om man har mer tid att varva ner.”

Jonas Bladh, chefredaktör, Nya Åland

 

”Jag tycket det är ett modigt drag. Om de anställda genuint står bakom förslaget, deltar i det frivilligt och ser det som en bra sak är en sex timmars arbetsdag något positivt.”

Sanna Nikula, ombud på Journalistförbundet

 

”Arbetet är bara en del av livet. Om man har en hård belastning privat kan möjligheten att jobba mindre ha en stor betydelse för ens välmående. För att undvika att en kortare arbetsdag leder till mer stress behövs öppenhet, bra ledarskap, prioritering och en tydlig målsättning.”

Anniina Ropponen, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet



6 2019
Arkisto
Ylessä työskentelevät Seurin veljekset löysivät toisensa aikuisuuden kynnyksellä. Ville (oik.) vei Ollin alaikäisenä Helsingin baareihin.” kuva: Jaakko Martikainen

Miltä tuntuu, kun haastateltavat kuvittelevat jatkuvasti puhuvansa veljelle?

Tai kun joutuu kilpailemaan perheenjäsenen kanssa saman alan työpaikoista? Toimittajina työskentelevät sisarusparit avasivat perhe- ja työsuhteitaan.

Jos työnantaja ei ole uskollinen, ei työntekijänkään tarvitse olla

”Työntekijän ei ole järkevää sitoutua tai joustaa enempää kuin työpaikka on valmis sitoutumaan ja joustamaan”, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Ylelle vinoilu loppuu sinun vahtivuorollasi, Johanna Lahti?

Johanna Lahti aloittaa marraskuussa Ilta-Sanomien uutena vastaavana päätoimittajana. ”Kiroiluni on asettunut sellaiselle tasolle, että minut voi päästää huoletta myös kalustettuihin huoneisiin.”

Lukijat maksavat luottamuksesta, epäpuhtaasta journalismista ja fermentointikursseista

Journalismia on aina rahoitettu muullakin kuin hardcore-uutisilla. Journalistien on vain vaikea myöntää sitä, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Näin syntyvät media-alan työehtosopimukset

Paljonko saat palkkaa, kuinka pitkä lomasi on ja joudutko tekemään kiky-tunteja? Muun muassa nämä kysymykset ratkaistaan syksyn ja talven tes-neuvotteluissa. Näin neuvotteluvalmistelut etenevät.

Maryan Abdulkarim on muun muassa kolumnisti, käsikirjoittaja, kirjailija ja taiteilija. ”Tätä urapolkua en osannut suunnitella, vaan asiat ovat seuranneet toisiaan. Kun joku pyytää mukaan johonkin, mietin aina, olenko riittävän hyvä tähän. Mutta kun epäilyistään huolimatta lähtee mukaan, huomaa, että okei – minusta on myös tähän.”

Miksi vähemmistön asiat näyttäytyvät enemmistön kiusana, kysyy Maryan Abdulkarim

”Sysäys ajatusteni sanallistamiseen oli Helsingin Sanomien juttu, jossa lukija kysyi, miksi suihku ja vessanpönttö sijoitetaan kylpyhuoneessa vierekkäin niin, että sukat kastuvat, ja arkkitehti vastasi, että esteettömyysmääräysten takia.”

Pari klikkausta voittaa pään raapimisen

”Arvailu ja kritiikitön googlailu ovat journalismissa edelleen turhan yleisiä menetelmiä varsinkin kiireessä. Ilahduttavan moni toimittaja on kuitenkin vähitellen löytänyt luotettavat verkkopalvelut”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Emojier som journalistik

”Uppdateringen är mångas första kontakt med den journalistik som följer och att fånga läsarens uppmärksamhet är i det här fallet att färga den”, skriver Dan Lolax.

Huolellinen töistä sopiminen helpottaa asiakkaan ja freelancerin elämää

Vaikka ulkoistettaessa työstä halutaan eroon, työn suunnittelu ei saisi päättyä ostajan päässä siihen, kun päätös ulkoistamisesta tehdään, kirjoittaa Hanna Kokkonen.

Raskaus ei ole syy olla jatkamatta määräaikaisuutta

”Raskauden tai äitiyden takia voi tulla helposti syrjityksi huomaamattaan. Aina työnantajakaan ei ymmärrä tekevänsä väärin”, kirjoittaa Journalistiliiton lakimies Rami Lindström.

Tommy Pohjola on kokenut penkoja

Tommy Pohjola aloittaa Journalistin määräaikaisena toimittajana 2. syyskuuta.

Alaston paparazzi nappasi uutiskuvan

”Vielä vettä tippuen kaivoin kameran laukusta, vaihdoin zoomin ja otin matalan tähtäysasennon kylmälle ikkunalaudalle”, kirjoittaa Jukka Järvelä.

Intohimoinen tekniikkatoimittaja

Kuolleita: Toimittaja Tero Lehto 25. 5. 1978 Espoo – 3. 7. 2019 Helsinki

Kotiseutu- ja paikallislehtimies

Kuolleita: paikallislehtimies Kurt Ratia 28. 9. 1943 Lahti – 11. 3. 2019 Hyvinkää

Intohimona radio

Kuolleita: toimittaja Heikki Peltonen 27. 6. 1947 Uusikaupunki – 3. 7. 2019 Merikarvia

Toimittajasta jäi muisto itärajalle

Kuolleita: toimittaja Urho Kinnunen 28. 6. 1930 Ilomantsi – 18. 6. 2019 Ilomantsi

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta