Små steg. ”Det är ingen som stenhårt driver frågan att gå ner i arbetstid för samma lön, men jag utreder möjligheten”, säger Nya Ålands huvudförtroendeman Karin Erlandsson.

Kortare dag – fungerar det?

Ett landskap – två tidningar

Åland har 29 000 invånare.

Tidningen Åland grundades 1891 och ingår i dag i koncernen Ålands Tidnings-Tryckeri Ab (ÅTT) som även har ett tidningstryckeri, en reklam- och webbbyrå samt fastigheter. Anders Wiklöf äger personligen 4,6 procent av aktierna i ÅTT. Investeringsbolaget Wiklöf & Lundqvist ab äger 25,2 procent av aktierna. ÅTT har 49 anställda.

Nya Åland grundades 1981 efter den så kallade tidningskrisen då chefredaktören och en stor del av tidningen Ålands redaktion avskedades. I början gavs tidningen ut av ett andelslag, på 1990-talet blev Nya Åland ett aktiebolag och 2001 gick Wiklöf Holding och Konstsamfundet in som ägare. Nya Åland trycks på ÅTT:s tryckeri. Företaget har i dag 31 anställda.

JOURNALISTI
24.9.2015

Lina Laurent, Mariehamn, text
Theresa Axén, foto

Personalen behöver något nytt och positivt tänkte Nya Ålands huvudförtroendeman Karin Erlandsson och presenterade ett radikalt förslag.

”Som många andra mediehus har vi under de tre senaste åren haft tre olika samarbetsförhandlingar. Det har på alla sätt varit skit och lett till att det här inte är världens mest attraktiva arbetsplats”, säger Karin Erlandsson.

På ett framtidsseminarium i fjol presenterade hon därför en idé hon gått och tänkt på länge: redaktionen kunde jobba sex timmar per dag i stället för sju och en halv – med samma lön.

Styrelsen kontrade med att förslaget var intressant och att möjligheterna kan utredas men då ska kvälls- och söndagstilläggen bort, något som kan spara pengar.

Nya Åland står inför omfattande förändringar. Den första januari 2016, om bara tre månader, övergår mediehuset till att ge ut tre papperstidningar per vecka i stället för fem, distributionen senareläggs, e-tidningen fortsätter utkomma varje dag och nyhetsdygnet förlängs. Samtidigt ska företaget locka tillbaka läsare och annonsörer.

På redaktionen innebär omställningen till det digitala i praktiken att man tar i bruk ett helt nytt arbetsschema. Morgonmöte klockan nio och arbete mellan nio och fem hör till en förgången tid. I januari ska redaktionen jobba i fler skift, börja tidigare på morgonen och jobba senare på kvällen.

Erlandsson konstaterar att tidpunkten skulle vara optimal för ytterligare förändringar.

”Vi ska ändå ändra allt och kan passa på att övergå till en sex timmars dag på samma gång.”

Bland Erlandssons kolleger har reaktionerna varit blandade. De flesta är försiktigt optimistiska men vet för lite för att ta ställning för eller emot en sextimmarsdag. En av frågorna många vill ha svar på handlar om ekonomi. Hur påverkas den egna inkomsten om söndagstillägg och tillägg för obekväma arbetstider försvinner?

Enligt kollektivavtalet kan man inte slopa tilläggen. Arbetsgivaren och den anställda kan tillsammans komma överens om att tilläggen betalas som en klumpsumma. Den ska motsvara det arbete en anställd utför på kvällar och helger.

 

Karin Erlandsson sitter vid redaktionens mötesbord på andra våningen och visar översta raden på ett stort ihoprullat papper. Med röd tusch har hon skrivit: Namn, lön 80 procent, lön 100 procent, lön utan tillägg och lön med tillägg. I spalterna under finns uträkningar för var och en i den 17 personer stora redaktionen.

”Det är som ett korsord. Jag försöker lösa ekvationen på hur en sex timmars dag skulle bli så rättvis som möjligt.”

I den första kalkylen skulle lönen stiga mest (upp till 540 euro) för dem som redan i dag jobbar 80 procent och sjunka mest (minus 480 euro) för dem som jobbar mycket helger och kvällar.

”Så kan den slutliga lösningen inte se ut. Vi kan inte gå in och sänka lönen för våra kolleger”, säger Erlandsson.

Även om pengar är viktigt är många på redaktionen oroliga för en helt annan sak: ”Hur ska vi hinna?”

I samband med de senaste årens samarbetsförhandlingar har åtta personer sagts upp. Samtidigt har Nya Åland satsat på att bli en multimedial föregångare där redaktörerna skriver, gör teveinslag och är aktiva på sociala medier. En av dem som fått axla ett allt större ansvar är sportreportern Oscar Magnusson. I november i fjol ledde sparåtgärderna till att sporten blev en enmansredaktion.

”Jag har ingen att bolla idéer med, ingen som läser mina texter och ingen jag kan planera längre helheter med. Det känns tungt att inte kunna lyfta blicken eftersom fokus hela tiden är på nästa dag.”

Magnusson ser i grunden en kortare arbetsdag som något positivt. Ifall han själv hade mer fritid skulle han kanske träna mera.

”Jag skulle kanske må bättre och vara piggare. Men, i ljuset av vår verklighet blir jag mer tveksam. Kommer vi att hinna göra allting? Det är alltid något som händer, alltid.”

Nya Åland är en framåtriktad tidning där redaktionen är van att kasta sig in i det okända. I mina samtal med flera av de anställda går det mellan raderna att läsa att många tänjer på sina gränser, jobbar över och upplever att arbetstakten blivit allt hårdare. Samtidigt finns en stark sammanhållning och hög ambitionsnivå.

Nyhetschef Anna Björkroos konstaterar att hennes kolleger inte har någon självbevarelsedrift, att de ständigt kommer med nya idéer och aldrig är rädda att prova nya saker.

”På typiskt Nyan-sätt tänker vi 20 sekunder och sätter sedan igång. Det leder till att vi gör allt på känsla och inte har tid att stanna upp och göra en plan. Det är farligt eftersom vi anpassar oss fort och det onormala blir normalt.”

 

I våningen under sitter Patrik Ekblom som sedan den första september är ny vd för Nya Åland. Om redaktionen ska jobba sex eller sju och en halv timme är inte en fråga han ägnar alltför mycket tid – det ”låter som en bra grej” – men nu gäller det att fatta rätt beslut för att det över huvudtaget ska finnas en tidning kvar. År 2014 var Nya Ålands resultat minus 137 600 euro.

”Det blir en tuff vinter, höst och vår. I år kan vi ta en smäll men inte 2016. Ifall läsarna och annonsörerna godkänner de nya lösningarna så borde våra kalkyler fungera.”

Frågan på allas läppar är om tidpunkten för den digitala satsningen är den rätta. Efter att Nya Åland i våras berättade om sina planer att minska antalet papperstidningar upplevde konkurrenten tidningen Åland en ökning i antalet prenumerationer.

Vad händer då om satsningen inte lyckas? Nya Ålands styrelseordförande Edgar Vickström, som också är vice vd för Wiklöf Holding, säger att han absolut inte har några som helst löften från ägarna om mer pengar.

”Som styreleordförande strävar jag efter att företaget levererar en så bra produkt att den kan leva på sin egen förträfflighet. Att gå till ägarna och be om mer pengar för att man misslyckats med att sköta bolaget är inte ett alternativ.”

Nya Ålands framtid, med eller utan en sex timmars arbetsdag, är i sista hand i händerna på Anders Wiklöf som personligen äger 37 procent av Nya Åland. Han äger för övrigt också en del av den koncern som ger ut tidningen Åland.

”Jag har stött och hjälpt Nya Åland under många år. Att Åland har två tidningar tycker jag är en demokratifråga och det tror jag att alla på Åland vet.”

Anders Wiklöf vill inte direkt svara på om det finns en smärtgräns för hur mycket han är villig att stöda Nya Åland i framtiden. Han betonar ändå hur viktigt det är att också ha känsla i det man gör.

”Ibland kan man ha en kapitalistisk hjärna men ett socialistiskt hjärta. Jag vill ju ändå ha två tidningar på Åland.”

Ett landskap – två tidningar

Åland har 29 000 invånare.

Tidningen Åland grundades 1891 och ingår i dag i koncernen Ålands Tidnings-Tryckeri Ab (ÅTT) som även har ett tidningstryckeri, en reklam- och webbbyrå samt fastigheter. Anders Wiklöf äger personligen 4,6 procent av aktierna i ÅTT. Investeringsbolaget Wiklöf & Lundqvist ab äger 25,2 procent av aktierna. ÅTT har 49 anställda.

Nya Åland grundades 1981 efter den så kallade tidningskrisen då chefredaktören och en stor del av tidningen Ålands redaktion avskedades. I början gavs tidningen ut av ett andelslag, på 1990-talet blev Nya Åland ett aktiebolag och 2001 gick Wiklöf Holding och Konstsamfundet in som ägare. Nya Åland trycks på ÅTT:s tryckeri. Företaget har i dag 31 anställda.

Sex timmars arbetsdag – fyra röster

”Jag blev jätteglad. Det vi och hela branschen behöver är kreativitet och framåtanda. Jag ser framförallt förslaget som en en motivationsfråga för personalen. Det är också modernt att tänka sig kortare arbetsdagar eftersom arbetslivets nyckelord är flexibilitet och arbetsglädje.”

Edgar Vickström, styrelseordförande för Nya Ålands tidningsaktiebolag

 

”Det går aldrig. Det var min spontana reaktion, men ju mer jag tänkt på möjligheterna, desto mer tänd blir jag på idén. Jag tror att kvaliteten på jobbet går upp och att man hanterar stress bättre om man har mer tid att varva ner.”

Jonas Bladh, chefredaktör, Nya Åland

 

”Jag tycket det är ett modigt drag. Om de anställda genuint står bakom förslaget, deltar i det frivilligt och ser det som en bra sak är en sex timmars arbetsdag något positivt.”

Sanna Nikula, ombud på Journalistförbundet

 

”Arbetet är bara en del av livet. Om man har en hård belastning privat kan möjligheten att jobba mindre ha en stor betydelse för ens välmående. För att undvika att en kortare arbetsdag leder till mer stress behövs öppenhet, bra ledarskap, prioritering och en tydlig målsättning.”

Anniina Ropponen, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta