Frilans i kulisserna

JOURNALISTI
3.9.2015

Lina Laurent
lina.laurent@vintermedia.fi
Skribenten är frilansjournalist från Helsingfors och Kuru.

Ett öppet och transparent medieföretag vinner på att berätta om sin frilansstrategi, skriver Lina Laurent.

I det så kallade mediekortet hittar annonsörer enkelt grundläggande information om ett medieföretags produkter. Läsare, tittare eller lyssnare hittar information om medieutbud och kostnader på webbsidor riktade specifikt till dem. Den som vill jobba på ett medieföretag hittar ofta en ansökningsblankett eller information om vem hon eller han kan kontakta under rubriken Jobba hos oss eller Karriärmöjligheter. Är du inne i bolaget finns allt på en intern webbplats.

Men frilansarna, som blir allt fler och som tillsammans med externa produktionsbolag står för en allt större del av mediennehållet, hittar sällan ens grundläggande information som faktureringsadress eller namn på ansvarig inköpare på medieföretagets webbplats. Yle, med en särskild information för produktionsbolag, är ett undantag.

 

Ett öppet och transparent medieföretag vinner på att berätta om sin frilansstrategi, om en sådan över huvud taget finns, och på att skriva ut vilka riktlinjer som styr företagets frilanssamarbete och inköp av frilansmaterial. Vad kräver eller förväntar sig mediehuset av frilansen? Vad erbjuder företaget i sin tur åt henne eller honom? Vad påverkar arvodet och hur kommer man överens om det? Vilka etiska principer är viktiga för företaget och på vilket sätt förväntas frilansen följa dem?

Och sist men inte minst, hur förhåller sig medieföretaget till att en frilans eller ett produktionsbolag jobbar både med redaktionella och kommersiella texter?

Flera medieföretag är nämligen väldigt noga med att samma personer inom ett bolag inte får syssla med de här två olika uppdragen samtidigt. För många frilansar, också för mig själv, är det ändå en naturlig del av arbetsbilden att jobba både för dagstidningar, tidskrifter, organisations- och företagstidningar. Möjligheten att kunna arbeta för så gott som vem som helst är just det som ger frihet – och en säkrare inkomst.

Visst för jag för en ständig inre dialog om hur min journalistroll ser ut i relation till rollen som företagare och mångsysslare. Jag tror också att vi är många som har egna etiska principer för hur vi kombinerar våra olika roller på ett naturligt sätt. I praktiken handlar det ofta om konkreta val, att skriva eller inte skriva. Hur lång paus borde jag till exempel ha mellan att ha översatt ett företags webbtexter tills det att jag kan skriva om företaget som journalist? Kan jag någonsin göra det eller är det bättre att tipsa en kollega?

 

När frilansar, blivande frilansar och studenter i dag söker svar på praktiska, etiska och juridiska frågor gör alla på olika sätt. Vi träffas, ringer och mejlar varandra, ställer frågor på sociala medier och talar med anställda på Journalistförbundet. Självklart har vi en intensiv kontakt med våra uppdragsgivare också men kunde det inte vara lite enklare?

Mer och öppen information för frilansar kunde dels bidra till att synliggöra frilansjobbet, dels kunde tydligare riktlinjer göra livet lättare för både frilansen och inköparen. De här riktlinjerna ska vi jobba på tillsammans med uppdragsgivarna, ett frukostmöte med lite tilltugg och en chans att träffa företagets övriga frilansar skulle inte sitta helt fel – bara som ett tips.



5 2020
Arkisto

Tämä voi olla ainoa tilaisuutemme mediatukeen

Ruotsissa, Tanskassa ja Norjassa valtio on jakanut journalismille koronatukea 24 – 66 miljoonaa euroa normaalin mediatuen päälle. Suomessa tiedonvälitystä ei tueta, vielä. Nyt tilanne on kuitenkin lupaavampi kuin vuosikymmeniin, kirjoittaa Maria Pettersson.

Kuohuva toimitus on loistopaikka edetä uralla, Riikka Räisänen

Ylen uutis- ja ajankohtaistoimituksen päätoimittaja tietää jo, kuka kolumnisti seuraavaksi ehdottaa yhtiön rahoituksen leikkaamista.

Koronan mukana kiire katosi ja filosofia palasi

Kodissamme on nukuttu enemmän kuin aikoihin. Yhtenä yönä en saanut unta, kun olin nukkunut niin jumalattoman paljon edellisinä, kirjoittaa Lauri Rotko.

Medier med mössan i hand

”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.

Mediatuki on demokratiatuki – ja poliitikkojen olisi aika ymmärtää se

”Median asia ei ole vain median asia. Se on kansalaisten asia. Ja tämä tuntuu poliitikoilta unohtuneen”, kirjoittaa Hanne Aho.

Arvoisat kansalaiset, muistakaa resilienssi!

”Lohdullista – mutta samalla oireellista – on se, että moni journalisti pyrkii edelleen selittämään resilienssin”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Verkko toi uutta ay-koulutukseen

”Verkkokoulutus osoittautui yllättävän käteväksi ja vuorovaikutukselliseksi koulutusmuodoksi”, kirjoittaa työehtoasiamies Terhi Tarvainen.

Direktsändningarnas man

Döda: Redaktör Tomas Ek 6. 1.1957 Helsingfors – 2. 5.2020 Helsingfors

Teräväkielinen pomo muisti myös kannustaa

Kuolleita: Päätoimittaja Pekka Hyvärinen 20. 7. 1951 Kuopio – 10. 5. 2020 Helsinki

Uutisia, ei niinkään analyysejä

Kuolleita: Toimittaja Olli Pohjanpalo 21. 3. 1954 Hamilton Kanada – 11. 5. 2020 Helsinki

”Julkaistu kuva oli hyvä kuva”

Kuolleita: Valokuvaaja Mauri Vuorinen 11. 10. 1928 Hämeenkyrö – 30. 3. 2020 Tampere

Oikeutta puolustava marjakapitalisti

Kuolleita: Toimittaja Helena Hyvärinen 6.11. 1950 Tampere – 1.5.2020 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta