Om att göra en pudel

JOURNALISTI
18.12.2014

Dan Lolax, text

dan.lolax@fabsy.fi
Skribenten är samhällsreporter på Åbo Underrättelser. Skriver också Nyhetsbloggen.

Men även om det finns orsaker som leder fram till dåliga beslut så kan journalisten aldrig subtrahera bort sig själv, skriver Dan Lolax.

En lördag förmiddag börjar arbetstelefonen plinga.

En rad e-postmeddelanden från lokalpolitiker och kommunala och statliga tjänstemän skvallrar om att hur jag rubricerat en artikel om vindkraft inte fallit i god jord.

Meddelandena innehåller olika grader av förvåning, irritation och ilska.

I korthet handlar det om att landskapets NTM-central sett vissa aspekter av en vindkraftsplan som problematiska. Artikeln jag skrivit håller streck men rubriken antyder att centralen har problem med hela planen.

Ett politiskt beslut om vindkraften i den aktuella kommunen är i antågande. Frågan är känslig. Därför alla dessa e-postmeddelanden denna lördag förmiddag.

Det är sådant här som förstör en journalists veckoslut, som sänder hen genom krisens fem faser.

Förnekelse. Det måste vara fråga om ett missförstånd. Det känsliga läget leder till övertolkningar; betydelser som inte finns skrivs in.

Ilska. Det är fan inte mitt problem om tjänstemän uttrycker sig slarvigt, eller om de upplever att ett helt projekt hänger på en enda rubrik.

Köpslående. Okej, nu lugnar vi ner oss. På måndag löser jag det här med några telefonsamtal. Jag kan visa hur rubrik och innehåll hänger ihop på ett logiskt sätt.

Depression. Jag är värdelös som journalist. Hade jag bara ägnat rubriken lite mer tid hade den här fadäsen undvikits. Men nej. Är man en idiot så är man.

Accepterande. Gjort är gjort. Jag har skrivit en dålig rubrik och det är inget att hymla om. Det är bara att erkänna misstaget och gå vidare.

Vilket jag också gör. Redan på söndag kväll, efter att jag beslutat att jag ska göra en pudel nästa dag, börjar tungsinnet lätta. Jag sover bättre än natten innan.

Journalister gör olika typer av misstag. En mångfald av misstag föder en mångfald av bortförklaringar. Det finns alltid något att skylla på – resursbrist, tidspress, missförstånd, bångstyriga intervjuobjekt och så vidare.

Men även om det finns orsaker som leder fram till dåliga beslut så kan journalisten aldrig subtrahera bort sig själv.



8 2020
Arkisto

Harva meistä on korvaamaton superneuvottelija

Työehtosopimukset ovat siitä käteviä, että niiden ansiosta tavan ihmisen ei juuri koskaan tarvitse huolehtia lomista, työajasta, vähimmäispalkasta tai siitä, maksetaanko sairauden ajalta palkkaa, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Onneksi minä en joudu jakamaan mediatukia

”Mediatukea olisi rehdimpää perustella työpaikkojen säilymisellä kuin demokratialla”, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Vapaapäivien pitäminen on sinulle lähinnä uuvuttavaa, Minna Holopainen

STT:n vastaava päätoimittaja Minna Holopainen tekee töitä melkein koko ajan ja on mahdollisesti itsekin tekoäly.

Näin syntyy Trendin syysmuotijuttu

Trendi tilasi stylisti ja valokuvaaja -työparilta helmikuussa syysmuotijutun. Kesällä kuvaaja ja malli vaihtuivat koronan takia. Juttu kuvattiin elokuussa kotieläintilalla.

Kielenhuollon päämaja ei ole käymässä turhaksi

”On viisainta, ettei yleiskielessä sooloilu karkaa käsistä. Tämä aika ei varsinaisesti kaipaa lisää ymmärryksen puutetta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vi måste respektera – och kredda varandra

”Vi måste respektera varandras arbete och kredda den som kreddas bör”, skriver Felicia Bredenberg.

Koronasta vauhtia muutoksiin

”Voisiko pandemiakurjuuden keskeltä löytyä jotain hyvääkin? Voidaanko esimerkiksi itsensä työllistäjille saada vihdoin pandemian vauhdittamana turvatumpi asema”, kysyy Suomen freelance-journalistien uusi puheenjohtaja Maria Markus.

Munkit ja possut

Kesätoimittaja Ilkka Vänttisen kuvissa näkyi sikoja juuri niin kuin pitikin – ja lisäksi jotain aivan muuta.

Uutistoimistotuki ehkä osaksi median koronatukea – tuen haku on alkanut

Median koronatukea voi saada journalistisen työn kustannuksiin. Myöntämisen ehtona on mainosmyynnin lasku. Erillistä uutistoimintaan suunnattua tukea on saanut aiemmin muun muassa STT.

Etävaltuusto nosti hien otsalle

Kuuluuko? Näkyykö? Journalistiliiton historian ensimmäisessä valtuuston hybridikokouksessa teknisiä pulmia ratkottiin lennosta, kirjoittaa Kira Närhi.

Herrasmies on poissa

Kuolleita: Toimittaja Matti Vainio 20. 6. 1935 Sortavala – 5. 9. 2020 Hämeenlinna

Arvostettu monitoiminainen

Kuolleita: Toimittaja Liisa Laine Oulu 25. 3. 1936 – 8. 8. 2020 Helsinki

Hjärtat klappade för nyheter och rättvisa

Döda: Journalisten Ia Henriksson 5. 1. 1974 Helsingfors – 11. 7. 2020 Helsingfors

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta