Den döda glesbygden

JOURNALISTI
27.11.2014

Lina Laurent

Men sedan händer något - studenterna välkomnas av människor, skriver Lina Laurent.

Studenterna kastar i tur och ordning en knappnål på en vägkarta över södra Finland. En låg mur byggd av leksaksklossar avgränsar området där knappnålarna kan landa,
avståndet till Helsingfors blir högst 150 kilometer.

Lepsämä, Kanunki, Kauraketo, Ahmoo, Ylike … Knappnålens spets pekar på byar och orter med namn som ingen av studenterna hört talas om tidigare. Dit ska de åka, helst med allmänna kommunikationsmedel. De ska stanna fem till sex timmar på orten, göra observationer, tala med människor och sedan skriva ett fältreportage: en berättelse med en röd tråd där både personbeskrivning, miljöbeskrivning och dialog finns med.

Hur studenterna lyckas i sitt uppdrag varierar. Många fokuserar på sin egen berättelse, på jakten efter intervjuobjekt, på kalla fingertoppar eller på sin resa till orten. Genom berättarjagen lyser låga förväntningar och en inställning om att det inte finns någonting intressant att skriva om.

Men sedan händer något – studenterna välkomnas av människor som förvånat men nyfiket ber den oväntade gästen stiga över tröskeln. En student blir hembjuden till en ensam pensionär, som inte tvekar att ta sin middagslur trots besöket. En annan pratar med barn i en byskola, som nästa år läggs ner. En tredje deltar i en litteraturcirkel och blir bjuden på skumvin.

Det blir sexton beskrivningar av glesbygden och lika många möten med människor som alltför sällan får sin röst hörd i huvudstadsregionens stora medier.

En person som velat lyfta fram liknande berättelser är bildjournalisten Touko Hujanen. Om allt går som planerat publiceras ”artesanlokaltidningen” Uuden Maan Sanomat före julafton. I tidningen lyfts personer och platser i det ”mystiska” Nyland fram genom text och bild. När Hujanen den 16 november lade ut sitt projekt på gräsrotsfinansieringstjänsten Mesenaatti nådde han redan under det första dygnet minimimålet på 3 000 euro.

Glesbygden har uppenbart berättelser som intresserar och det gäller för oss journalister att vara där och lyssna. Men när Hujanen betonar det mystiska i vår närmiljö hoppas jag att journalister överlag och i allt större utsträckning skulle fokusera på glesbygden – inte för att den är exotisk utan för att den är ett lika naturligt bevakningsområde som vilket annat område som helst.



8 2020
Arkisto

Harva meistä on korvaamaton superneuvottelija

Työehtosopimukset ovat siitä käteviä, että niiden ansiosta tavan ihmisen ei juuri koskaan tarvitse huolehtia lomista, työajasta, vähimmäispalkasta tai siitä, maksetaanko sairauden ajalta palkkaa, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Onneksi minä en joudu jakamaan mediatukia

”Mediatukea olisi rehdimpää perustella työpaikkojen säilymisellä kuin demokratialla”, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Vapaapäivien pitäminen on sinulle lähinnä uuvuttavaa, Minna Holopainen

STT:n vastaava päätoimittaja Minna Holopainen tekee töitä melkein koko ajan ja on mahdollisesti itsekin tekoäly.

Näin syntyy Trendin syysmuotijuttu

Trendi tilasi stylisti ja valokuvaaja -työparilta helmikuussa syysmuotijutun. Kesällä kuvaaja ja malli vaihtuivat koronan takia. Juttu kuvattiin elokuussa kotieläintilalla.

Kielenhuollon päämaja ei ole käymässä turhaksi

”On viisainta, ettei yleiskielessä sooloilu karkaa käsistä. Tämä aika ei varsinaisesti kaipaa lisää ymmärryksen puutetta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vi måste respektera – och kredda varandra

”Vi måste respektera varandras arbete och kredda den som kreddas bör”, skriver Felicia Bredenberg.

Koronasta vauhtia muutoksiin

”Voisiko pandemiakurjuuden keskeltä löytyä jotain hyvääkin? Voidaanko esimerkiksi itsensä työllistäjille saada vihdoin pandemian vauhdittamana turvatumpi asema”, kysyy Suomen freelance-journalistien uusi puheenjohtaja Maria Markus.

Munkit ja possut

Kesätoimittaja Ilkka Vänttisen kuvissa näkyi sikoja juuri niin kuin pitikin – ja lisäksi jotain aivan muuta.

Uutistoimistotuki ehkä osaksi median koronatukea – tuen haku on alkanut

Median koronatukea voi saada journalistisen työn kustannuksiin. Myöntämisen ehtona on mainosmyynnin lasku. Erillistä uutistoimintaan suunnattua tukea on saanut aiemmin muun muassa STT.

Etävaltuusto nosti hien otsalle

Kuuluuko? Näkyykö? Journalistiliiton historian ensimmäisessä valtuuston hybridikokouksessa teknisiä pulmia ratkottiin lennosta, kirjoittaa Kira Närhi.

Herrasmies on poissa

Kuolleita: Toimittaja Matti Vainio 20. 6. 1935 Sortavala – 5. 9. 2020 Hämeenlinna

Arvostettu monitoiminainen

Kuolleita: Toimittaja Liisa Laine Oulu 25. 3. 1936 – 8. 8. 2020 Helsinki

Hjärtat klappade för nyheter och rättvisa

Döda: Journalisten Ia Henriksson 5. 1. 1974 Helsingfors – 11. 7. 2020 Helsingfors

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta