KSF Media förnyar genom kaos

JOURNALISTI
6.11.2014

Lina Laurent, text
Matti Berg, grafik

På landets största svenskspråkiga kommersiella mediehus pågår en manöver som internt döpts till Operation Rädda KSF Media. Företagets årsverken skärs ner från 248 till 200 och organisationen byggs om från grunden.

Hashtaggarna #bevarahbl och #bevaraksfmedia, fyllde många journalisters twitterflöde den sista september. Den första oktober fick 19 personer sparken från KSF Media, 29 personer lämnade bolaget genom andra arrangemang. Vid samma tidpunkt hade Journalistförbundets fackavdelning vid Hufvudstadsbladet lämnat in två skrivelser till KSF Medias styrelseordförande Kaj-Gustaf Bergh och till vd Barbro Teir.

Fackavdelningen lyfte fram att personalminskningen skulle få ”förödande följder för ambitionen att upprätthålla Hufvudstadsbladet som en kvalitativt högtstående rikstidning”. Fackavdelningen krävde dessutom en styrelseplats för en personalrepresentant samt att ledningen skulle häva två uppsägningar som kompensation för anställningen av den nya innehållsdirektören, som anställts under pågående samarbetsförhandlingar.

I dag pågår arbetet med KSF Medias nya organisation för fullt. Gamla och nya produkters profiler preciseras, strukturerna för de fem enheterna gås igenom och upphovsrättsfrågor synas. De anställda har fått besked om vilka uppgifter de ska jobba med i framtiden och tills det sker, eller parallellt, jobbar en del med gamla och nya arbetsuppgifter.

”Alla ska veta vem deras närmaste chef är, sedan får det bli jätte råddigt. Att vara med och bygga upp den nya organisationen hör till jobbet och jag tror genuint på att goda idéer föds när människor sätter sig ner och jobbar tillsammans”, säger Teir.

Marianne Sundholm, nyvald ordförande för Hbl:s fackavdelning säger att det just nu känns yrt på redaktionen.

”Men det är naturligt i mellanskedet. Överlag har det varit tungt, processen med uppsägningar var otroligt utdragen och upprivande. Nu önskar vi oss mest av allt en diskussion om innehållet och en klar riktning för vad vi ska göra.”

 

Många anställda vittnar om dåligt förtroende för ledningen. Kaj-Gustaf Bergh säger att han uppfattar läget annorlunda.

”Jag skulle säga att ledningens åtgärder har ett mycket stort stöd bland KSF Medias anställda. I alla organisationer finns sådana som har annan åsikt och som motsätter sig förändringen och det är naturligt.”

Barbro Teir säger att hon känt av förtroendebristen men påpekar att det handlar om en ömsesidig relation.

”Det finns också splittringar inom personalen men det är ingenting jag ska blanda mig i.”

Kan bristen på förtroende dels bero på att tidigare samarbetsförhandlingar och reformer inte lett till önskat resultat? Ta till exempel HBL Kväll, som redaktionen utvecklat till en helt digital produkt men som blev en ”pdf-tidning” efter ett styrelsebeslut.

”Jag vill inte kritisera den tidigare ledningen men jag kan säga att vi nu kommer att jobba annorlunda. Jag tycker inte att styrelsen ska fatta operativa beslut på samma sätt man gjort tidigare”, säger Teir.

Åtgärderna på KSF Media är drastiska och förnyelsen sköts med snabb tidtabell. Vad anser då Kaj-Gustaf Bergh, med ett uppskattat resultat på minus 5,7 miljoner euro, borde ledningen ha agerat tidigare och annorlunda?

”Jag tycker att KSF Media är en framgångshistoria. Vi har lyckats bibehålla det som är viktigt, fortfarande har folk tillgång till högklassig rapportering om det som sker, både i pappersform och idag även i digital form i dag. Om man tittar på omvärlden och den här branschen är jag stolt över vad vi lyckats åstadkomma”, säger Bergh.

 

Ett av den redaktionella fackavdelningens krav var en styrelseplats för en personalrepresentant. Bergh nekar ändå att han någonsin skulle ha hört talas om ett sådant krav från facket.

”Det finns en klubb vid Hbl som framfört en sådan önskan men det är nog inte facket det. Det är helt skilda saker”, säger han.

Journalistförbundets fackavdelning vid Hbl kallas också Fackklubben vid Hbl och den har cirka 70 medlemmar. Fackavdelningen vid Hbl framförde kravet på en styrelseplats i två olika skrivelser, daterade 29 och 30 september.

Bergh går till slut med på att kommentera frågan om en personalrepresentant på ett allmänt plan.

”Styrelsen representerar ägarna och en styrelsemedlem kan inte vara invald för att representera någon annan. I Finland har vi en tradition av att ha personalrepresentanter i ledningsgruppen och det har vi också haft vid KSF Media”, säger Bergh.

Men när Barbro Teir tillträdde omorganiserades också ledningsgrupperna. I den nya så kallade kärnledningsgruppen finns enbart vd:n och de fem direktörerna. Personalen har i dag en representant i den så kallade utvidgade ledningsgruppen, där närmare 30 chefer och mellanchefer sitter.

”I en så stor grupp finns risken att personalrepresentanten inte får en syl i vädret. Jämfört med läget tidigare har personalrepresentantens roll försvagats”, säger huvudförtroendeman Sylvia Bjon.

 

En fråga som väckt mycket känslor på redaktionen är rekryteringen av den nya innehållsdirektören Martina Harms-Aalto. Harms-Aalto satt fram till i våras i KSF Medias styrelse, hon har en stark koppling till Svenska folkpartiet och saknar färsk erfarenhet från mediebranschen. Dessutom har hon bindningar till flera finlandssvenska organisationer. Men kontakterna var inget problem, det var just insiderperspektivet Barbro Teir ville ha.

”Jag har lagt märke ett ointresse för lokalpolitik och kulturpolitik i KSF Medias tidningar. En bra journalist kan komma långt med ordentlig research men hen släpps inte in bakom kulisserna. Jag ville ha någon som vet hur det går till, som vet hur besluten fattas och vem som känner vem. Det känns jäkligt fräscht att ha en person med annan bakgrund som får oss att tänka om.”

Ser du ingen risk med att starka kopplingar kan påverka rapporteringen?

”Om hon inte klarar av att ta distans så är det mitt problem och arbetsresultatet får visa hur det går. Men alla journalister är människor med bindningar. Tänk på våra egna kulturjournalister som själva är författare eller på journalister som är aktiva i föreningar och syjuntor – det är lika korrumperande.”

Läs även: Konsulterna i kulisserna
De styr förnyade KSF Media
En krympande effekt

 



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta