Konsulterna i kulisserna

JOURNALISTI
6.11.2014

Lina Laurent, text

När mediehusen rekryterar, formar om sina produkter eller omorganiserar har konsultbyråer en viktig roll. Vi har talat med två centrala konsulter i mediesvenskfinland.

Den ena leder ett företag som genom ett pedagogiskt grepp vill få ledningen och de anställda att prata med varandra. Bland uppdragsgivarna finns MittMedia, HD-Sydsvenskan, KSF Media och snart Alma-media. Den andra jobbar bland annat med rekrytering och fanns i kulisserna både när Åbo Underrättelser anställde en ny chefredaktör och när KSF Media och HSS Media anställde nya verkställande direktörer.

Konsulterna Bo-Magnus Salenius, en av Learningmiles grundare och Mats Kockberg, vd på Interpersona har varit inblandade i så gott som alla stora händelser i de finlandssvenska mediehusen under det senaste året. Vad tycker de om förändringarna som är på gång och vilken syn har de på sin egen roll?

Mats Kockberg tar emot på sitt kontor i centrum av Helsingfors. På mötesbordet ligger det senaste numret av Interpersonas nyhetsbrev och pärmen pryds av Kaj-Gustaf Bergh, styrelseordförande i KSF Media och vd för Konstsamfundet.

Under de senaste tjugo åren har Kockberg utfört flera uppdrag med anknytning till Hufvudstadsbladet och KSF Media. På 1990-talet granskade Interpersona de tvåspråkiga hushållens prenumerationer och tidningspreferenser. När Hbl blev tabloid 2004 var det Interpersona som höll i fokusgrupperna som tyckte till om de olika förslagen. När Kaj-Gustaf Bergh tillträdde som vd för Konstsamfundet 2006 utvärderade Interpersona ledarskapet i de av Konstsamfundet ägda företagen. År 2009 var KSF Medias nuvarande vd Barbro Teir gästkolumnist i Interpersonas nyhetsbrev, fem år senare var hon en av de personer Kockberg lade fram för KSF Medias styrelse när en ny vd skulle väljas.

 

Trots att Kockbergs företag varit inblandat i de mest centrala medieutnämningarna i Svenskfinland under de senaste sex månaderna ser han ingen stor risk för att utnämningarna blir för likriktade.

”Man måste säkerställa att man är tillräckligt vidsynt. Rekryterarens duglighet mäts i hur breda kontakter man har”, säger Kockberg.

Kockberg poängterar att hans roll i utnämningsprocesserna är rådgivarens.

”Besluten fattas alltid av styrelsen. Vi lyfter fram kandidater som uppfyller de kriterier som styrelsen lagt fram och kan fungera som bollplank för vd:n eller styrelsen. Under de senaste medieutnämningarna har jag varit noggrann med att alltid avsluta ett uppdrag innan jag tagit emot följande eftersom det råder en viss konkurrens.”
Kockberg säger att det ändå inte finns så hemskt många personer som har de egenskaper en mediechef behöver i en tid av stor omställning.

”Hon eller han ska ha en journalistisk integritet, stort kunnande om den egna branschen, kunskap att kunna genomföra en förändring och goda kunskaper i finska.”
HSS Medias nya vd som inte har någon erfarenhet av mediebranschen passar inte direkt in i din beskrivning.

”Utnämningen är ett exempel på att processerna i de finlandssvenska mediehusen sett väldigt olika ut. I Vasa ville de ha en trygg, stark general manager.”

 

Mats Kockberg har själv erfarenhet av mediebranschen. Under 1980-talet jobbade han som chefredaktör och vd för tidningen Forum för ekonomi och teknik, senare har han bland annat gjort läsarundersökningar för flera medieföretag. Att medieföretagen just nu är inne i en kris är ingen överraskning för honom.

”Ända sedan 1990-talet har man sett de mörka molnen närma sig men låtit bli att utveckla något nytt. Dels har journalisterna varit dåliga på att granska sig själva men också ledarskapsmässigt har man missat rejält.”

Kockberg hoppas att företag kunde komma bort från att söka orsaker till misslyckande i yttre faktorer och i stället satsa energin på att utveckla sig själv.

”Det är helt åt skogen att hålla på och skylla på momsen, yleskatten, konjunkturer eller i värsta fall på konsumenterna. Det leder bara till en allmän apati som lätt sprider sig.”

Han lyfter också fram sin oro för demokratin.

”Jag bekymrar mig inte så mycket för framtiden, ur askan skapas alltid något nytt. Jag är mer orolig för nuläget. Samarbetsförhandlingar och annat tråkigt som är på gång gör att journalisterna själva är mitt i stormens öga. Vilka är då förutsättningarna för att kunna beskriva omvärlden?”

 

Om Mats Kockberg rör sig mer i kulisserna är Bo-Magnus Salenius och företaget Learningmiles desto mer synligt. När ledningen i HSS Media och KSF Media talar om öppna processer där alla får vara med och utveckla företaget är det framtidsverkstäderna de syftar på. Dessa har en direkt koppling till Learningmiles.

”Vi har mycket jobb just nu. Men visst har jag gått och väntat på frågan om varför många mediehus just nu och samtidigt insett att dialog och kulturförändring är viktigt”, säger Salenius.

Enligt Salenius baserar sig framtidsverkstäderna och den så kallade ”Lärmilen för ledare” på dialog och pedagogik.

”Det vi gör med företagen handlar om att få till stånd en kulturförändring, en bättre dialog mellan medarbetare och ledning och en genuin vilja att jobba med digitaliseringen.”
Om konceptet inte fungerar, finns det inte en risk att samtliga kommersiella finlandssvenska mediehus begår samma misstag, samtidigt?

”Vi är inte konsulter i en traditionell bemärkelse, vilka kommer in i ett företag med råd om hur produkten eller organisationen ska se ut. Framtidsverkstäderna tvingar medarbetarna att röja tid i sina almanackor och att sitta ner med varandra för att tala och själva jobba fram lösningar.”

Learningmiles jobbar med både MittMedia och KSF Media. Bolag som genomför omfattande sparpaket parallellt med framtidsverkstäderna. Hur skapar man motivation för förnyelse?

”Uppsägningarna är smärtsamma men den krassa sanningen är att en del av förnyelsen handlar om att anpassa kostymen till ett nytt sätt att jobba. Ifall folk skulle vara imponerade av det jobb mediehusen gör i dag skulle läsarprofilen inte ha en tyngd på dem som är 60 år och äldre.”

Har journalisterna en felaktig bild av branschen och dess framtid?

”Nej. Men de som ser vad som pågår har det lättare att anpassa sig. Det gäller ledarna likaväl. Sedan kan ledningen sköta saker bättre och sämre. Inget mediehus jag följt med kan få hemskt höga poäng i hur de skött uppsägningarna. Deras problem är att det är så bråttom med allt och att det samtidigt rinner pengar ur bolagen.”

En detalj som sticker ut i KSF Medias samarbete med Learningmiles är att vd:n Barbro Teirs dotter jobbar för konsultföretaget. Salenius påpekar att hans företag anlitades i december 2013 innan Teir blev vd. Sedan Teir anställdes har båda parterna varit väldigt tydliga med att dottern inte jobbar med uppdraget för KSF Media utan med andra projekt på Learningmiles.

RÄTTELSE:

Mats Kockberg var chefredaktör för Forum november 1978 - april 1980, dvs. ett och ett halvt år kring 1970-talet, och inte under "1980-talet" som det står i artikeln.

 

.Vill du veta mera? Läs: KSF Media förnyar genom kaos

De styr förnyade KSF Media
En krympande effekt

Konsultbolagen

Följande fyra konsultföretag har spelat en viktig roll i KSF Medias omorganisering.

LearningMiles

Vad: Konsultföretag som ”hjälper kunden att själv hitta lösningar”
Nu: Ordnar ledarskapsutbildning och framtidsverkstäder på KSF Media. Samarbetar tätt med Ralf Blomqvist på Maindialog som håller i framtidsverkstäder på HSS Media. Ledde på uppdrag av KSF Media ”Allfinlandsvenska framtidsverkstaden” med KSF Media, Nya Åland, Åbo Underrättelser, HSS Media och FNB. Tog initiativet till idésmedjan Lokalt & digitalt liv där kommuner och mediehus sökte nya samarbetsformer. Med var KSF Media, HSS Media, Norran, Sibbo, Grankulla och Närpes.
Tidigare: Startade framtidsverkstäder som fortfarande pågår i svenska mediekoncernen MittMedia.
Central person: Bo-Magnus Salenius (1965), vd. Har hållit i det nordiska tidningsledarprogrammet NMP, jobbat med tidningsutgivarna och har utfört flera uppdrag för kommuner och Kommunförbundet.

Interpersona

Vad: Konsultföretag specialiserat på ledarskaps- och styrelseutvärderingar
Nu: Med i rekryteringsprocessen när HSS Media och KSF Media anställde nya verkställande direktörer och när ÅU anställde chefredaktör.
Tidigare: Uppdrag för Konstsamfundet, Luckan, Svenska litteratursällskapet och Fiskars. Har även gjort läsarundersökningar för bl.a. Frisk Bris och Kyrkpressen.
Central person: Vd Mats Kockberg (1950) är också ordförande för redaktionsrådet i Frisk Bris som ges ut av KSF Media Holding.

Palmu

Vad: Byrå för tjänstedesign
Nu: Jobbar med KSF Medias marknadsavdelning med konceptutveckling, främst med avseende på nya produkter och tjänster till företagskunder.
Tidigare: Inledde samarbetet med KSF Media när Hbl Kväll utvecklades 2013. Har jobbat och jobbar med flera andra mediehus, bl.a. Aller Media, Sanoma, Alma och MTV Katsomo.
Centrala personer: Peter Barkman vd och servicedesigner, Mikko Jäppinen, servicedesigner och Timo Ketonen, partner och servicedesigner, som också är medlem i Stiftelsen för Åbo Akademi.

Avaus Marketing Innovations

Vad: Företag specialiserat på försäljningsdriven marknadsföring
Nu: Jobbar sedan hösten 2013 med att utveckla KSF Medias strategier och metoder för kundhantering, främst med marknadsförings- och försäljningsorganisationen.
Tidigare: Har jobbat och jobbar med bl.a. Sanoma och HBO Nordic.
Centrala personer: Emma Storbacka, manager och Mika Laru, head of Customer Insight and Analytics.

 



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta