Bloggaren som fixade jobbet

JOURNALISTI
25.9.2014

Lina Laurent, teksti

Jussi Vierimaa, kuvat


Har ekonomiskt framgångsrika bloggare lösningen? En lösning på frågan hur medier ska locka unga läsare och på hur man ska generera inkomster från webben?

Malena Björndahl har knappt sovit alls den senaste natten. Nu har hon rest drygt åtta timmar i bil från Karleby till Åbo och sjungit ”Lille katt” för sin fem månader gamla son de sista hundra  kilometrarna. Men i hennes uppenbarelse syns inga spår av trötthet: ögonen ler, make-upen sitter perfekt liksom kläderna, som för övrigt känns bekanta.

Björndahl skriver en livsstilsblogg som når ut till läsare i både Finland och Sverige. Det estetiska intrycket är viktigt och Björndahl funderar noggrant på vilken bild hon ger av sig själv i offentligheten. Det är inget sammanträffande att dagens klädsel, eller outfit, som Björndahl kallar den, också är med på färskt foto på bloggen.

”Visst tänker jag mycket på kläderna och helheten men mest respons får jag för att jag är så glad på mina bloggbilder. Jag vill att folk ska komma till min blogg för att slappna av och för att bli på gott humör.”

Björndahls blogg Malenami fyller sex år i år. Att den blivit så populär att hon  i dag kan försörja sig på bloggen och på de arbetstillfällen bloggen genererar är  resultatet av en noggrann planering och ett målmedvetet arbete.

”Det är bara att börja blogga. Det finns så otroligt mycket jobb för bloggare och så himmelens många möjligheter.”

Innan Björndahl lanserade bloggen hade hon fyllt den med innehåll i två månaders tid – så att den inte skulle kännas ofärdig. De första åren hade hon stenkoll på Google Analytics och följde med vad som intresserade läsarna mest och varifrån läsarna kom.

Björndahls blogg är som en miniversion av ett modernt mediebolag och det mesta gör hon själv: uppdaterar och planerar bloggen, säljer reklam, gör banners, svarar på e-post, upprätthåller kontakt med samarbetspartners, planerar fotograferingar och föreläsningar och tar bloggbilder. Eller så gör hon som i dag, reser till Åbo för att vara modell för en finländsk kläddesigner tillsammans med en annan känd livsstilsbloggare.

 

Björndahls blogg har i dag över 20 000 unika läsare per vecka och hennes Insta­gramkonto över 6 600 följare. Som en jämförelse kan nämnas att Hbl.fi har kring 80 000 unika besökare i veckan och kring 680 följare på Instagram. Vasabladet.fi har cirka 38 000 unika besökare  i veckan.

Många damtidningar och specialtidskrifter har knutit till sig kända bloggprofiler för att nå bloggarnas läsare och för att kunna rikta reklam till specifika målgrupper. De finlandssvenska mediehusen har hållit låg profil. Tidningarnas blogginlägg skrivs vanligen av redaktionens
egna journalister, utan extra ersättning, och många har svårt att hinna uppdatera bloggen under arbetstid. Varken HSS Medias eller KSF Medias tidningar säljer riktad reklam till bloggarna, båda företagen uppger resursbrist som orsak.

KSF Medias marknadsdirektör Fredrik Nars säger att bolaget internt diskuterat samarbeten med bloggare men inte gjort några sådana eftersom man inte sett en ekonomisk fördel i det. Han påpekar att bolagets egna bloggar hittills stått för en ganska liten del av trafiken på webben.

”De pengar bloggarna hade inbringat skulle inte ha räddat några jobb. Om vi till ett rimligt pris kan jobba med en bloggare som attraherar en massa läsare så är det förstås lönsamt.”

HSS Media har nu tagit ett första steg mot att satsa lite mer på bloggar och lanserade i början av september en hockeyblogg där skribenten är Erik Riska från Vasa Sport.

Malena Björndahl jobbar självständigt och är inte knuten till någon bloggportal eller till något mediehus.

”Det ger en frihet jag älskar men visst kunde jag tänka mig att jobba för ett mediehus –  ingen har någonsin frågat mig om jag är intresserad.”

 

När blogginnehåll varvas med reklam och marknadsföring finns det risk för att läsarnas förtroende missbrukas. Smygreklam på bloggar har varit ett återkommande samtalsämne som var särskilt aktuellt hösten 2013 när Konsumentombudsmannen publicerade riktlinjer för identifiering av reklam i bloggar. Konsumentombudsmannen har för övrigt även riktlinjer för identifiering av reklam i tidskrifter och Journalistreglerna är tydliga när det gäller smygreklam.

Malena Björndahl länkar ibland till klädmärken hon gillar utan att det är frågan om reklam. Andra gånger länkar  hon till webbutiker och erbjuder läsarna rabatt­koder – då handlar det oftast ett marknadsföringssamarbete. Hon kan  också berätta om produkter hon testat och skriver då in att det handlar om ett samarbete eller en bloggåva. Att hon är ambassadör för en svensk smyckesdesigner känner hon att hon inte behöver nämna varje gång smyckena syns på bild.

”Jag måste få ha lite frihet på bloggen. De som läser min blogg är smarta kvinnor som vet vem jag samarbetar med och som kan urskilja reklam från annat innehåll.”

Björndahl kontaktas dagligen av tiotals företag som vill skicka henne produkter för att hon ska nämna dem på sin blogg. Oftast säger hon nej, dels för att produkterna är gåvor som ger skattepåföljder men också för att det är besvärligt att skicka dem tillbaka.

”Jag märkte ganska tidigt att jag inte behövde kläderna som kom på posten och valde att hellre fakturera. Vill någon ha synlighet så ska den betala för det. Jag vet mitt värde.”

Bloggare som lever på sitt bloggande har fått mycket uppmärksamhet i medierna. Diskussionen har också haft en femi­nistisk vinkling eftersom en stor del av de ekonomiskt framgångsrika bloggarna är unga kvinnor. Kritiseras kvinnors konsumtionsintresse mera än mäns konsumtion? Varför väcker bloggarnas inkomster så mycket känslor?

Björndahl är redan lite trött på debatten om pengarna.

”I Sverige lyfts unga företagsamma kvinnor fram och finns till och med på löpsedlarna, det händer inte hos oss. Här är bloggandet fortfarande nytt för många och en del har kanske svårt att föreställa sig vilken mängd arbete som ligger bakom en bra blogg.”

Björndahl tror att bloggarna är framtidens försäljningskanal. När hon ser till-baka på de senaste åren är det en sak är hon särskilt stolt över:

”Jag lovade mig själv att jag skulle bli stor utan att jävlas eller provocera och det har jag lyckats med.”

Även Suomen Blogimedias och Bablers vd  Tanja Ylikangas, HSS Medias digitala  annonsförsäljare Anna Snickars,  journalisterna och bloggarna Linn Jung och  Peppe Öhman samt Ratatas chefredaktör  Karin Lindroos har intervjuats för artikeln.

 

Reklam på allt fler bloggar

  • Under det senaste året har flera kända finlandssvenska bloggare sökt nya modeller för att få inkomster genom sitt bloggande.
  • Bland andra Linn Jung, Peppe Öhman, Karin Lindroos och Kasper Strömman har inlett samarbete med företagen Babler och Suomen Blogimedia, vilka säljer reklam till bloggarna och som har ensamrätt till innehållssamarbete med bloggaren.
  • Bloggportalen Ratata samarbetar sedan början av 2014 också med Suomen Blogimedia när det gäller reklamförsäljning. Banners kan publiceras på samtliga 4 300 Ratatabloggar och enskilda bloggare kan inte påverka vilka företag som gör reklam eller inte. Eventuella inkomster tillfaller Ratata.

 



4 2019
Arkisto

Rahahautomo

Valokuvausjärjestö Finnfoto kylpee rahassa, jota se ei ole saanut jaettua kuvaajille.

"Politiikan toimittajat puhuvat liian vähän politiikan sisällöistä"

Vuoden journalistin Vappu Kaarenojan mielestä osa politiikan journalismista tuo mieleen urheilusivut.

Jos sössii lehdistönvapauden, voi heittää hyvästit demokratialle

Kansalaisen kannalta on yhdentekevää, lopettaako journalisti työskentelyn ennakkosensuurin vai netissä käydyn vihakampanjan seurauksena, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Maailma muuttuu vihamielisemmäksi toimittajia kohtaan

Suomi nousi tänä vuonna sananvapaustilaston kakkoseksi, mutta entistä harvemmassa massa tilanne on hyvä tai tyydyttävä. Kymmenen viime vuoden aikana työnsä vuoksi on kuollut yli 700 journalistia.

Freelanceriksi jääminen on heittäytymistä epävarmuuteen, jossa nirsous johtaa konkurssiin

Ennen halusin tehdä ensisijassa yhteiskunnallisesti merkittävää ja lukijaa koskettavaa journalismia. Sittemmin on valjennut yrittäjän arjen totuus, kirjoittaa Lauri Rotko.

Antaisit itse paremmat erätaukohaastattelut, Susanna Luikku

Avun toimittaja Susanna Luikku tähtäsi jääkiekkoilijaksi, mutta päätyi urheilutoimittajaksi. Hän suhtautuu kriittisesti otteluiden erätaukohaastatteluihin.

Haaga-Helian journalismiopiskelijat tarkistivat kansainvälisessä projektissa kuusi EU-väitettä. ”Työssä huomasi, miten paljon asiaa muutamaan lauseeseen saattaa sisältyä”, sanoo Emmi Syrjäniemi (oik.), joka oli mukana tarkistamassa Ville Niinistön (vihr.) twiittiä. Vierellä tarkistustyötä ohjannut lehtori Kaarina Järventaus.

Journalismin opiskelijat tarkistivat EU-väitteitä: enemmistö ”sinne päin”

EU-vaaleihin liittyvä projekti muistuttaa toimittajia tarkistamaan siteerausten faktat ja miettimään otsikoista syntyviä vaikutelmia.

Kom till Afrika, här finns plats!

När det gäller den finska marknaden för Afrikanyheter behöver jag sällan konkurrera med någon, skriver Journalistens nya kolumnist Liselott Lindström, Afrikastringer för Yle.

Ei mitään muttia – vai sittenkin pari?

Verbittömiä lauseita, mutta-sanalla alkavia virkkeitä, ja-sanan pois jättäviä listauksia. Kaikkia näkyy journalistisissa teksteissä jatkuvasti. Mutta saako näin tehdä, pohtii Ville Eloranta.

Pk-media, invandringskritik och andra ord

Vad finns inbyggt i begrepp som politisk korrekt (pk), islamisering, patriot eller i en valseger som liknas vid en tsunami, frågar Jeanette Björkqvist.

Hyvä juttu, ei kauppoja

Tuomo Pirttimaan juttukeikka Norjan vuonolle sujui kuin unelma, kunnes tuli aika kartoittaa aiheen virallista puolta.

Toimittaja aikoo erota päätoimittajan vaaliehdokkuuden takia

Sanomalehti Pohjalaisen päätoimittajan ehdokkuus eduskuntavaaleissa hiertää toimituksen ja johdon välejä.

Nuoret haluavat reunoilta kovettunutta juustosämpylää siinä missä muutkin

Nuorten hupenevaa kiinnostusta ammattiyhdistysliikkeeseen selitetään usein joko sen imago-ongelmalla tai nuorten ideologisilla valinnoilla. Syy on kuitenkin muualla, kirjoittaa liiton opiskelijalähettiläs Martta Kallionpää.

Tervetuloa takaisin

Journalistiliitossa kokeillaan, millaisia tuloksia eronneiden jäsenten takaisin houkutteleminen tuottaa, liiton tiedottaja Manu Haapalainen kirjoittaa.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta