Bloggaren som fixade jobbet

Har ekonomiskt framgångsrika bloggare lösningen? En lösning på frågan hur medier ska locka unga läsare och på hur man ska generera inkomster från webben?
JOURNALISTI
25.9.2014

Lina Laurent, teksti

Jussi Vierimaa, kuvat


Malena Björndahl har knappt sovit alls den senaste natten. Nu har hon rest drygt åtta timmar i bil från Karleby till Åbo och sjungit ”Lille katt” för sin fem månader gamla son de sista hundra  kilometrarna. Men i hennes uppenbarelse syns inga spår av trötthet: ögonen ler, make-upen sitter perfekt liksom kläderna, som för övrigt känns bekanta.

Björndahl skriver en livsstilsblogg som når ut till läsare i både Finland och Sverige. Det estetiska intrycket är viktigt och Björndahl funderar noggrant på vilken bild hon ger av sig själv i offentligheten. Det är inget sammanträffande att dagens klädsel, eller outfit, som Björndahl kallar den, också är med på färskt foto på bloggen.

”Visst tänker jag mycket på kläderna och helheten men mest respons får jag för att jag är så glad på mina bloggbilder. Jag vill att folk ska komma till min blogg för att slappna av och för att bli på gott humör.”

Björndahls blogg Malenami fyller sex år i år. Att den blivit så populär att hon  i dag kan försörja sig på bloggen och på de arbetstillfällen bloggen genererar är  resultatet av en noggrann planering och ett målmedvetet arbete.

”Det är bara att börja blogga. Det finns så otroligt mycket jobb för bloggare och så himmelens många möjligheter.”

Innan Björndahl lanserade bloggen hade hon fyllt den med innehåll i två månaders tid – så att den inte skulle kännas ofärdig. De första åren hade hon stenkoll på Google Analytics och följde med vad som intresserade läsarna mest och varifrån läsarna kom.

Björndahls blogg är som en miniversion av ett modernt mediebolag och det mesta gör hon själv: uppdaterar och planerar bloggen, säljer reklam, gör banners, svarar på e-post, upprätthåller kontakt med samarbetspartners, planerar fotograferingar och föreläsningar och tar bloggbilder. Eller så gör hon som i dag, reser till Åbo för att vara modell för en finländsk kläddesigner tillsammans med en annan känd livsstilsbloggare.

 

Björndahls blogg har i dag över 20 000 unika läsare per vecka och hennes Insta­gramkonto över 6 600 följare. Som en jämförelse kan nämnas att Hbl.fi har kring 80 000 unika besökare i veckan och kring 680 följare på Instagram. Vasabladet.fi har cirka 38 000 unika besökare  i veckan.

Många damtidningar och specialtidskrifter har knutit till sig kända bloggprofiler för att nå bloggarnas läsare och för att kunna rikta reklam till specifika målgrupper. De finlandssvenska mediehusen har hållit låg profil. Tidningarnas blogginlägg skrivs vanligen av redaktionens
egna journalister, utan extra ersättning, och många har svårt att hinna uppdatera bloggen under arbetstid. Varken HSS Medias eller KSF Medias tidningar säljer riktad reklam till bloggarna, båda företagen uppger resursbrist som orsak.

KSF Medias marknadsdirektör Fredrik Nars säger att bolaget internt diskuterat samarbeten med bloggare men inte gjort några sådana eftersom man inte sett en ekonomisk fördel i det. Han påpekar att bolagets egna bloggar hittills stått för en ganska liten del av trafiken på webben.

”De pengar bloggarna hade inbringat skulle inte ha räddat några jobb. Om vi till ett rimligt pris kan jobba med en bloggare som attraherar en massa läsare så är det förstås lönsamt.”

HSS Media har nu tagit ett första steg mot att satsa lite mer på bloggar och lanserade i början av september en hockeyblogg där skribenten är Erik Riska från Vasa Sport.

Malena Björndahl jobbar självständigt och är inte knuten till någon bloggportal eller till något mediehus.

”Det ger en frihet jag älskar men visst kunde jag tänka mig att jobba för ett mediehus –  ingen har någonsin frågat mig om jag är intresserad.”

 

När blogginnehåll varvas med reklam och marknadsföring finns det risk för att läsarnas förtroende missbrukas. Smygreklam på bloggar har varit ett återkommande samtalsämne som var särskilt aktuellt hösten 2013 när Konsumentombudsmannen publicerade riktlinjer för identifiering av reklam i bloggar. Konsumentombudsmannen har för övrigt även riktlinjer för identifiering av reklam i tidskrifter och Journalistreglerna är tydliga när det gäller smygreklam.

Malena Björndahl länkar ibland till klädmärken hon gillar utan att det är frågan om reklam. Andra gånger länkar  hon till webbutiker och erbjuder läsarna rabatt­koder – då handlar det oftast ett marknadsföringssamarbete. Hon kan  också berätta om produkter hon testat och skriver då in att det handlar om ett samarbete eller en bloggåva. Att hon är ambassadör för en svensk smyckesdesigner känner hon att hon inte behöver nämna varje gång smyckena syns på bild.

”Jag måste få ha lite frihet på bloggen. De som läser min blogg är smarta kvinnor som vet vem jag samarbetar med och som kan urskilja reklam från annat innehåll.”

Björndahl kontaktas dagligen av tiotals företag som vill skicka henne produkter för att hon ska nämna dem på sin blogg. Oftast säger hon nej, dels för att produkterna är gåvor som ger skattepåföljder men också för att det är besvärligt att skicka dem tillbaka.

”Jag märkte ganska tidigt att jag inte behövde kläderna som kom på posten och valde att hellre fakturera. Vill någon ha synlighet så ska den betala för det. Jag vet mitt värde.”

Bloggare som lever på sitt bloggande har fått mycket uppmärksamhet i medierna. Diskussionen har också haft en femi­nistisk vinkling eftersom en stor del av de ekonomiskt framgångsrika bloggarna är unga kvinnor. Kritiseras kvinnors konsumtionsintresse mera än mäns konsumtion? Varför väcker bloggarnas inkomster så mycket känslor?

Björndahl är redan lite trött på debatten om pengarna.

”I Sverige lyfts unga företagsamma kvinnor fram och finns till och med på löpsedlarna, det händer inte hos oss. Här är bloggandet fortfarande nytt för många och en del har kanske svårt att föreställa sig vilken mängd arbete som ligger bakom en bra blogg.”

Björndahl tror att bloggarna är framtidens försäljningskanal. När hon ser till-baka på de senaste åren är det en sak är hon särskilt stolt över:

”Jag lovade mig själv att jag skulle bli stor utan att jävlas eller provocera och det har jag lyckats med.”

Även Suomen Blogimedias och Bablers vd  Tanja Ylikangas, HSS Medias digitala  annonsförsäljare Anna Snickars,  journalisterna och bloggarna Linn Jung och  Peppe Öhman samt Ratatas chefredaktör  Karin Lindroos har intervjuats för artikeln.

 

Reklam på allt fler bloggar

  • Under det senaste året har flera kända finlandssvenska bloggare sökt nya modeller för att få inkomster genom sitt bloggande.
  • Bland andra Linn Jung, Peppe Öhman, Karin Lindroos och Kasper Strömman har inlett samarbete med företagen Babler och Suomen Blogimedia, vilka säljer reklam till bloggarna och som har ensamrätt till innehållssamarbete med bloggaren.
  • Bloggportalen Ratata samarbetar sedan början av 2014 också med Suomen Blogimedia när det gäller reklamförsäljning. Banners kan publiceras på samtliga 4 300 Ratatabloggar och enskilda bloggare kan inte påverka vilka företag som gör reklam eller inte. Eventuella inkomster tillfaller Ratata.

 



15 2018
Arkisto

Sanan saattajat

Kristillinen media on huono bisnes, jota tehdään kutsumuksen voimalla. Aivan erityisen hankala sitä on tehdä niin, että se kelpaisi kaikille, sanoo alan konkari Kirsi Rostamo.

Elämäntapajohtaja

Journalistiliiton puheenjohtajaksi uudelleen valittu Hanne Aho uskoo liiton jäsenmäärän kääntyvän nousuun.

Aishi Zidania kiitettiin palkintoperusteissa myös siitä, etteivät painostus, uutistyön vääristely-yritykset ja nettiviha ole lannistaneet häntä. Jarno Liskin todettiin tekevän monin paikoin riskialtista tutkivaa journalismia sinnikkäästi ja peräänantamattomasti ilman työsuhteen turvaa.

Sananvapauden käyttäjät

Kun ympäristö painostaa, Aishi Zidan ja Jarno Liski nojaavat journalistin perustehtävään. Työ palkittiin Sananvapauden miekalla.

KSF Medias fjolårsresultat, ett minus på 4,2 miljoner euro, var bättre än på många år. Nya vd:n Anna Hellersedt litar på att det nu är en bra tidpunkt för bolaget att införa en ny betallösning för digital journalistik.

Efter stormen

KSF Medias nya vd Anna Hellerstedt betonar öppen kommunikation inom bolaget och vill förankra stora linjer hos personalen. Främsta löfte hittills: mer fokus på journalistiken – hur det ska förverkligas har vi inte ännu sett.

Tv-ohjaaja ja toimittaja Marja Jaakola on halunnut olla työvuosien jälkeen kuin kuka tahansa. Hän ei ole työskennellyt eläkkeellä. Kuva: Liisa Huima

Ei ole valtaa loistoa

Eläkkeellä identiteetti on rakennettava uudelleen. Toimittajalle se voi olla vaikeaa.

Liikaa keskustelua

Medioiden verkkokeskusteluissa vihan lietsomisen ja asiallisen kommentoinnin välissä on leveä vyöhyke, jolla delete-nappia painetaan liian harvoin, kirjoittaa Asko Lehtonen.

Älä soita sille enää koskaan!

Mediayhtiö harkitsi kieltävänsä tuurajia käyttämästä lähdesuojan alaisia tietoja muissa töissä. Ajatus lähteiden ”omistamisesta” on omituinen, kokenut oikeustoimittaja sanoo.

Jouluihminen. A-lehtien tuottaja Elisa Miinin aloittaa jouluvalmistelut jo elokuussa ja lopettaa joulunvieton tapaninpäivänä. ”Ajatukseni kääntyvät välipäivinä jo pois joulusta ja kohti uutta vuotta, kun olen jo joulua pitkään siinä vaiheessa viettänyt.”

Glögiä jo elokuussa

A-lehtien tuottaja Elisa Miininin kotona on kaksi joulukuusta. Toiseen niistä saa koskea vain hän.

Pekka Vahvasen Kone kaikkivaltias -kirja on saanut kehuja siitä, että ’joku on tätä järjettömyyttä vastaan’. Toisaalta se on kirvoittanut kritiikkiä etenkin teknologiapiireistä. ”Uskon, että kun tunnepitoista kritiikkiä saa, on osunut johonkin oikeaan kohtaan.”

Kadonneen onnen jäljillä

Tutkimusten valossa teknologis-taloudellinen kehitys ei ole enää vuosikymmeniin tehnyt meistä onnellisempia, sanoo digitalisaation ongelmista kirjan kirjoittanut Pekka Vahvanen.

Milloin freelancer on jäävi?

Mikä on eettinen aikaväli jutulle tiettyyn lehteen ja jutulle saman lehden kustantajasta? Vaikuttaako juttutyyppi asiaan? Vastausten pohtimiseen tarvitaan lisää konkreettisia eväitä, kirjoittaa Anna-Sofia Nieminen.

Edellistä työtä jatkamaan

Tiina Ojutkangas aloittaa tammikuussa Kokkolassa ilmestyvän Keskipohjanmaan päätoimittajana.

Dags att tända lyset

På redaktionerna i Finland finns en hel del att lära av Demokratijouren, om hur man bygger upp konkreta rutiner som förebygger hot och hat, skriver Johan Svenlin.

Perehdy tietoturvaan tänään

Vaikka et työskentelisi erityistä tietoturvaa vaativien lähteiden ja aiheiden parissa, ala perehtyä niiden suojaamiseen nyt. Toimittajan salausopas kertoo, miksi se kannattaa.

75 prosenttia

Mistä tietää, että vaalit ovat lähestymässä? Yksi varma merkki on numerohokemien vyöry journalistisiin teksteihin, kirjoittaa Vesa Heikkinen.

Liftaamalla ehtii paremmin

Kirjaan uppoutunut Juha Mäkinen ei huomannut nousta bussiin, mutta onneksi juttukeikalle ehtii toisellakin tavalla.

Otavamedia jatkaa yt-kierrosta ensi vuonna

Otavamedia aloittaa yt-neuvottelut kuvaryhmässään 2. tammikuuta 2019. Yt-neuvotteluja on viime viikkona päättynyt Otavamediassa, Sanoma Media Finlandissa, Aamulehdessä ja A-lehdissä.

Färre fotografer på Hufvudstadsbladet

”Jag är övertygad om att läsarna inte kommer att uppleva någon försämring av bildjournalistiken i HBL framöver”, säger chefredaktör Susanna Landor.

Håkans leder Studentbladet

Som chefredaktör vill Håkans bland annat närma sig studentkårer som tidigare lämnat Svenska studerandes intresseorganisation.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta